{"id":16346,"date":"2014-12-04T19:06:06","date_gmt":"2014-12-04T18:06:06","guid":{"rendered":"https:\/\/informnapalm.org\/sv\/?p=16346"},"modified":"2026-10-25T12:22:35","modified_gmt":"2026-10-25T11:22:35","slug":"uppror","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/informnapalm.org\/sv\/uppror\/","title":{"rendered":"Ukrainska partisaner bakom j\u00e4rnrid\u00e5n \u2013 ett reportage fr\u00e5n 1948"},"content":{"rendered":"
\n

Den 30 september 1948 publicerade den tyska tidningen Die Zeit reportaget \u201dUppror bakom j\u00e4rnrid\u00e5n\u201d. Journalisten Kurt Gelsner skildrade ukrainska flyktingar i efterkrigstidens Tyskland och m\u00f6tet med en ung partisanbef\u00e4lhavare. Reportaget ger en inblick i den ukrainska motst\u00e5ndsr\u00f6relsens verksamhet och kampen f\u00f6r ett sj\u00e4lvst\u00e4ndigt Ukraina.<\/p>\n

\n

I det tyska Regensburg f\u00f6r\u00e4ndrades gatubilden redan innan bes\u00f6karen n\u00e5dde bommen vid flyktingl\u00e4gret i stadsdelen Ganghofersiedlung. Kyrkornas l\u00f6kkupoler och husens grovt putsade fasader vittnade fortfarande om Bayern. Men bland bost\u00e4der, tr\u00e4dg\u00e5rdar och g\u00e5ngv\u00e4gar hade tusentals ukrainska flyktingar skapat en milj\u00f6 som p\u00e5minde om deras f\u00f6rlorade hemland.<\/p>\n

M\u00e5nga hade flytt fr\u00e5n f\u00f6rf\u00f6ljelse och f\u00f6rtryck under de kommunistiska regimerna i \u00d6steuropa. Det skyddade och bevakade omr\u00e5det kunde f\u00f6r ett \u00f6gonblick p\u00e5minna om platser vid Don, Dnipro eller Donets. \u00c4nd\u00e5 h\u00f6rdes s\u00e4llan skratt. Fattigdom, r\u00e4dsla och f\u00f6rluster hade satt djupa sp\u00e5r. Fr\u00e4mlingar m\u00f6ttes med f\u00f6rsiktighet och misstro.<\/p>\n

Meddelanden fr\u00e5n hemlandet<\/h2>\n

Enligt reportaget n\u00e5dde d\u00e5 och d\u00e5 nyheter fr\u00e5n Ukraina fram till flyktingarna i Tyskland. Bev\u00e4pnade grupper ur Ukrainska upprorsarm\u00e9n (UPA) uppgavs ha tagit sig genom \u00d6steuropa till den amerikanska ockupationszonen. Deras ankomst v\u00e4ckte hopp bland landsm\u00e4n som hade f\u00f6rlorat kontakten med hemlandet.<\/p>\n

Gelsner beskrev partisanernas verksamhet som ett uttryck f\u00f6r ukrainarnas str\u00e4van efter sj\u00e4lvst\u00e4ndighet. Han framh\u00f6ll att den v\u00e4pnade kampen fortsatte bakom j\u00e4rnrid\u00e5n, trots Sovjetunionens milit\u00e4ra \u00f6verl\u00e4gsenhet.<\/p>\n

\"Ukrainska<\/a><\/p>\n

Den 24-\u00e5rige bef\u00e4lhavaren Berkut<\/h2>\n

En av personerna Gelsner m\u00f6tte var en 24-\u00e5rig ukrainare med kraftig kroppsbyggnad. Han hade lett en v\u00e4pnad grupp p\u00e5 en marsch v\u00e4sterut. Hans verkliga namn fanns inskrivet i hemf\u00f6rsamlingens dopregister, men inom partisanr\u00f6relsen kallades han Berkut, ett namn som syftar p\u00e5 kungs\u00f6rnen.<\/p>\n

I sitt enkla rum visade Berkut en samling fotografier. N\u00e5gra f\u00f6rest\u00e4llde partisaner i skogarna, bev\u00e4pnade eller obev\u00e4pnade. Andra visade gudstj\u00e4nster p\u00e5 \u00f6ppna platser, motst\u00e5ndsm\u00e4n vid stupade kamraters gravar och stridande som s\u00f6kte skydd bland buskar och tr\u00e4d. P\u00e5 flera bilder syntes ocks\u00e5 unga kvinnor.<\/p>\n

Berkut betonade att kvinnorna inte enbart deltog i f\u00f6rbandens vardagsliv. Enligt honom bar de ocks\u00e5 vapen och deltog i striderna p\u00e5 samma villkor som m\u00e4nnen. Fotografierna skulle d\u00e4rf\u00f6r inte uppfattas som idylliska bilder fr\u00e5n livet i skogen.<\/p>\n

Vapen, uniformer och Ukrainas treudd<\/h2>\n

Ett gruppfotografi visade uniformer och milit\u00e4r utrustning av blandat ursprung. D\u00e4r fanns tjeckiska, ryska och polska persedlar. Berkut f\u00f6rklarade att partisanerna sj\u00e4lva m\u00e5ste skaffa den utrustning och ammunition som beh\u00f6vdes. N\u00e5gon regelbunden f\u00f6rs\u00f6rjning utifr\u00e5n kunde de inte r\u00e4kna med.<\/p>\n

Trots de skiftande uniformerna bar soldaternas huvudbonader den ukrainska treudden, Tryzub. Symbolen representerade Ukrainas nationella sj\u00e4lvst\u00e4ndighetsstr\u00e4vanden. F\u00f6r Berkut markerade den skillnaden mellan en organiserad milit\u00e4r r\u00f6relse och vanliga bev\u00e4pnade grupper.<\/p>\n

Han beskrev en organisation med milit\u00e4ra gradbeteckningar och f\u00f6rband fr\u00e5n mindre grupper till regementen. Skriftliga meddelanden anv\u00e4ndes sparsamt f\u00f6r att begr\u00e4nsa risken f\u00f6r uppt\u00e4ckt. Underr\u00e4ttelser och order f\u00f6rmedlades \u00e4nd\u00e5 mellan enheterna, enligt hans redog\u00f6relse.<\/p>\n

Partisanernas stridss\u00e4tt f\u00f6rklarades av den stora skillnaden i milit\u00e4r styrka. Sovjetiska f\u00f6rband hade tillg\u00e5ng till tung bev\u00e4pning och betydande personalresurser. Motst\u00e5ndsr\u00f6relsen f\u00f6rlitade sig d\u00e4rf\u00f6r p\u00e5 skogsterr\u00e4ng, r\u00f6rlighet, \u00f6verraskningsanfall och lokalk\u00e4nnedom. Berkut h\u00e4vdade att det fanns omr\u00e5den d\u00e4r sovjetiska styrkor endast v\u00e5gade r\u00f6ra sig i st\u00f6rre grupper.<\/p>\n

F\u00f6rh\u00e5llandet till tyska och ryska f\u00f6rband<\/h2>\n

Under samtalet tog Gelsner upp misstankarna om att den ukrainska partisanr\u00f6relsen hade tagit emot tidigare SS-m\u00e4n och soldater fr\u00e5n general Andrej Vlasovs ryska f\u00f6rband. Fr\u00e5gan v\u00e4ckte irritation hos Berkut.<\/p>\n

Berkut uppgav att han personligen hade stridit mot den tyska civila f\u00f6rvaltningen, SS, Gestapo och tyska polisen under 1943. Han f\u00f6rnekade att tidigare fiender utan vidare skulle kunna bli bundsf\u00f6rvanter. Enligt hans ber\u00e4ttelse hade varken han eller hans n\u00e4rmaste kamrater tj\u00e4nstgjort i R\u00f6da arm\u00e9n.<\/p>\n

Han uppgav att partisanerna f\u00f6rst hade k\u00e4mpat mot det nationalsocialistiska Tyskland och d\u00e4refter mot Sovjetunionen. Samtidigt ber\u00e4ttade han att tyskar som undkommit sovjetisk f\u00e5ngenskap fanns bland partisanerna. Berkut skilde i sitt resonemang mellan de nazistiska myndigheterna och Wehrmacht, vars soldater han beskrev i mer positiva ordalag.<\/p>\n

Partisanernas baser i v\u00e4stra Ukraina<\/h2>\n

Enligt reportaget riktades motst\u00e5ndsr\u00f6relsens milit\u00e4ra verksamhet efter v\u00e5ren 1944 huvudsakligen mot sovjetiska styrkor och deras lokala bundsf\u00f6rvanter. Partisanerna hade baser i skogsomr\u00e5den n\u00e4ra Stanislav, nuvarande Ivano-Frankivsk, samt kring Stryj, Sambir, Lviv och i Karpaterna.<\/p>\n

N\u00e4r operationer planerades l\u00e4mnade mindre grupper sina g\u00f6mst\u00e4llen f\u00f6r att genomf\u00f6ra anfall. D\u00e4refter drog de sig tillbaka innan sovjetiska f\u00f6rband hann organisera mot\u00e5tg\u00e4rder. Berkut beskrev verksamheten som ett omfattande n\u00e4tverk, d\u00e4r underr\u00e4ttelser kunde spridas snabbt mellan olika delar av Ukraina.<\/p>\n

Gelsner beskrev enkla skogshyddor och jordkulor, men ocks\u00e5 avancerade underjordiska anl\u00e4ggningar. F\u00f6rr\u00e5d, sjukv\u00e5rdsutrymmen och f\u00f6rsvarsst\u00e4llningar uppgavs ligga fyra till tio meter under markytan. Byggandet av dessa anl\u00e4ggningar hade kr\u00e4vt omfattande arbete.<\/p>\n

Den sovjetiska s\u00e4kerhetstj\u00e4nsten NKVD hade genomf\u00f6rt omfattande insatser mot partisanernas g\u00f6mst\u00e4llen. I reportaget angavs att mellan 40 000 och 60 000 v\u00e4lutrustade sovjetiska soldater hade deltagit i operationerna. Trots insatsernas omfattning hade partisanerna enligt ber\u00e4ttelsen fortsatt sin verksamhet.<\/p>\n

M\u00e5let om ett sj\u00e4lvst\u00e4ndigt Ukraina<\/h2>\n

Trots Sovjetunionens \u00f6verl\u00e4gsna resurser ans\u00e5g Berkut inte att den v\u00e4pnade kampen var utsiktsl\u00f6s. Han framh\u00f6ll att m\u00e5let var ett sj\u00e4lvst\u00e4ndigt Ukraina och att framtida generationer skulle beh\u00f6va forts\u00e4tta kampen om den egna generationen misslyckades.<\/p>\n

Den politiska vision han beskrev omfattade ocks\u00e5 ett jordbruk utan sovjetiska kollektivjordbruk. Han uppgav att partisanerna angrep kolchoser och f\u00f6rst\u00f6rde byggnader, maskiner och utrustning. Enligt hans ber\u00e4ttelse genomf\u00f6rdes \u00e4ven attacker mot transporter och mot den sovjetiska s\u00e4kerhetstj\u00e4nstens lokala anl\u00e4ggningar.<\/p>\n

Berkut h\u00e4vdade att tyska krigsf\u00e5ngar hade befriats i samband med vissa s\u00e5dana angrepp. Han beskrev ocks\u00e5 attacker mot NKVD:s baser i st\u00e4derna. Verksamheten skulle enligt honom visa omv\u00e4rlden att den sovjetiska milit\u00e4rmakten inte var o\u00f6vervinnelig.<\/p>\n

Marschen v\u00e4sterut 1947<\/h2>\n

I september 1947 fick Berkut order att leda en bev\u00e4pnad grupp v\u00e4sterut. Uppdraget var att ta sig till den v\u00e4stra ockupationszonen och ber\u00e4tta om motst\u00e5ndsr\u00f6relsens verksamhet. Andra grupper hade redan genomf\u00f6rt liknande marscher, medan ytterligare f\u00f6rband f\u00f6ljde efter.<\/p>\n

Enligt Berkut varade f\u00e4rden i omkring tv\u00e5 och en halv m\u00e5nad. Gruppen hade tvingats utk\u00e4mpa flera strider l\u00e4ngs v\u00e4gen. De milit\u00e4ra erfarenheterna skildrades som likartade mellan olika partisanf\u00f6rband som lyckades n\u00e5 v\u00e4st.<\/p>\n

Han uppgav att vapen och utrustning kunde er\u00f6vras fr\u00e5n motst\u00e5ndare, \u00e4ven fr\u00e5n f\u00f6rband som hade f\u00e5tt sovjetiska vapenleveranser. En annan del av hans ber\u00e4ttelse var ordern att undvika att bli tillf\u00e5ngatagen levande.<\/p>\n

Vid tiden f\u00f6r reportaget v\u00e4ntade partisanerna i Tyskland p\u00e5 nya instruktioner. Berkut hoppades att deras ber\u00e4ttelser skulle bidra till internationell f\u00f6rst\u00e5else f\u00f6r Ukrainas sj\u00e4lvst\u00e4ndighetsstr\u00e4vanden. Han r\u00e4knade ocks\u00e5 med m\u00f6jligheten att \u00e5terv\u00e4nda \u00f6sterut f\u00f6r att forts\u00e4tta kampen.<\/p>\n

F\u00f6rflyttningar genom Polen och Litauen<\/h2>\n

Reportaget avslutades med uppgifter om en annan partisanenhet som hade skickats norrut genom skogsomr\u00e5den. Bakgrunden var den polska statens tv\u00e5ngsf\u00f6rflyttningar av ukrainare under efterkrigs\u00e5ren. Enheten uppgavs ha f\u00e5tt i uppdrag att skydda landsm\u00e4n som drabbades av f\u00f6rflyttningarna.<\/p>\n

Gruppen hade under en l\u00e4ngre tid undvikit uppm\u00e4rksamhet. D\u00e4refter b\u00f6rjade litauiska tidningar rapportera om v\u00e4pnade sammanst\u00f6tningar med grupper som av de kommunistiska myndigheterna betecknades som fientliga. Uppgifterna visade hur den ukrainska partisanverksamheten enligt Gelsners reportage fortsatte p\u00e5 flera h\u00e5ll i \u00d6steuropa.<\/p>\n

Berkut och hans f\u00f6ljeslagare framtr\u00e4dde d\u00e4rmed som representanter f\u00f6r den ukrainska motst\u00e5ndsr\u00f6relsen inf\u00f6r en v\u00e4steuropeisk publik. Deras ber\u00e4ttelser f\u00f6rmedlade erfarenheter av krig, flykt och kampen f\u00f6r ett sj\u00e4lvst\u00e4ndigt Ukraina.<\/p>\n

\"Historiskt<\/a><\/p>\n

K\u00e4lla: Kurt Gelsner, \u201dAufstand hinter dem Eisernen Vorhang\u201d<\/a>, Die Zeit<\/a>, nummer 40, den 30 september 1948. Reportaget \u00e5tergavs senare i InformNapalms arkiv<\/a>.<\/p>\n<\/div>\n

\n
\n

Ytterligare artiklar av InformNapalm<\/h2>\n