{"id":17986,"date":"2020-06-27T18:43:25","date_gmt":"2020-06-27T16:43:25","guid":{"rendered":"https:\/\/informnapalm.org\/sv\/?p=17986"},"modified":"2026-10-06T19:39:06","modified_gmt":"2026-10-06T17:39:06","slug":"milada-horakova","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/informnapalm.org\/sv\/milada-horakova\/","title":{"rendered":"Milada Hor\u00e1kov\u00e1 \u2013 ett justitiemord under den kommunistiska regimen i Tjeckoslovakien"},"content":{"rendered":"
\n

Den 27 juni uppm\u00e4rksammar den tjeckiska demokratiska gemenskapen att det har g\u00e5tt 70+ \u00e5r sedan Milada Hor\u00e1kov\u00e1, 1901\u20131950, avr\u00e4ttades. Hon h\u00e4ngdes till f\u00f6ljd av de politiska r\u00e4tteg\u00e5ngar som \u00e4gde rum i Tjeckoslovakien<\/a> under de f\u00f6rsta \u00e5ren efter kommunisternas makt\u00f6vertagande 1948\u20131953.<\/p>\n<\/div>\n

\n

Hor\u00e1kov\u00e1 var den enda kvinnan som avr\u00e4ttades i denna r\u00e4ttsprocess. Hennes konsekventa h\u00e5llning och v\u00e4gran att kompromissa med den m\u00e4nniskofientliga regimen gjorde henne till en symbol f\u00f6r motst\u00e5ndet mot kommunistpartiets tyranni. I dag, n\u00e4r totalit\u00e4ra tendenser \u00e5ter g\u00f6r sig g\u00e4llande i flera europeiska l\u00e4nder, finns det anledning att minnas denna dag i Tjeckiens historia.<\/p>\n

Milada Hor\u00e1kov\u00e1 under universitets\u00e5ren<\/h2>\n

Milada Hor\u00e1kov\u00e1<\/a> f\u00f6ddes den 25 december 1901 i den tjeckiska staden Kralovske-Vinohrady, som sedan 1922 \u00e4r en del av Prag. F\u00f6rsta g\u00e5ngen hon drabbades av repressalier f\u00f6r sina politiska \u00f6vertygelser var under \u00d6sterrike-Ungerns sista \u00e5r, n\u00e4r hon fortfarande gick i gymnasiet. Hon st\u00e4ngdes av fr\u00e5n skolan efter att ha deltagit i en antikrigsdemonstration den 1 maj 1918. Hon fick d\u00e4refter forts\u00e4tta vid ett annat gymnasium och tog examen 1921.<\/p>\n

\"1927<\/a><\/p>\n

Hor\u00e1kov\u00e1 b\u00f6rjade studera juridik vid Karlsuniversitetet i Prag. \u00c5r 1923 insjuknade hon i scharlakansfeber och tvingades avbryta studierna. Hon \u00e5terh\u00e4mtade sig och kunde d\u00e4refter forts\u00e4tta sin utbildning. \u00c5r 1926 tog hon juristexamen och doktorsexamen.<\/p>\n

Under studietiden tr\u00e4ffade hon Bohuslav Horak, jordbruksekonom och senare programdirekt\u00f6r vid Tjeckoslovakiska radion. De gifte sig den 15 februari 1927. \u00c5r 1933 f\u00f6ddes deras dotter Jana.<\/p>\n

\"Milada<\/a><\/p>\n

Franti\u0161ka Plam\u00ednkov\u00e1<\/h2>\n

Efter examen b\u00f6rjade Hor\u00e1kov\u00e1 arbeta vid Prags kommun. En viktig v\u00e4ndpunkt i hennes liv blev bekantskapen med Franti\u0161ka Plam\u00ednkov\u00e1, grundare av Nationella kvinnor\u00f6relsen och en av de mest framtr\u00e4dande personerna inom den tjeckoslovakiska kvinnor\u00e4ttsr\u00f6relsen under 1920- och 1930-talen.<\/p>\n

Hor\u00e1kov\u00e1 f\u00f6rsvarade ofta kvinnor i domstol och var medlem i Tjeckiska folkets sociala parti samt i flera samh\u00e4llsorganisationer, d\u00e4ribland Tjeckoslovakiska R\u00f6da korset. Hon bes\u00f6kte Storbritannien, Frankrike och Sovjetunionen och talade flytande engelska, franska och tyska. Hon arbetade aktivt med j\u00e4mst\u00e4lldhetslagstiftning och deltog i arbetet med en ny civilr\u00e4ttslig lagstiftning med inriktning p\u00e5 kvinnors r\u00e4ttigheter, familj, j\u00e4mst\u00e4lldhet, socialt skydd och trygghet.<\/p>\n

Hitlers annektering av Sudetenland<\/h2>\n

\u00c5r 1939, efter Hitlers annektering av Sudetenland, l\u00e4mnade Hor\u00e1kov\u00e1 sitt ordinarie arbete f\u00f6r att hj\u00e4lpa m\u00e4nniskor som hade tvingats l\u00e4mna de ockuperade omr\u00e5dena. N\u00e4r Nazityskland kort d\u00e4refter ockuperade resten av Tjeckoslovakien och uppr\u00e4ttade Protektoratet B\u00f6hmen-M\u00e4hren ansl\u00f6t sig Hor\u00e1kov\u00e1 till motst\u00e5ndsorganisationerna “Kommitt\u00e9n L\u00e5t oss vara Trogna” och “Politiskt Centrum”. Hon hj\u00e4lpte personer som levde illegalt, ordnade hemliga bost\u00e4der och samlade in viktig information.<\/p>\n

Den 2 augusti 1940 greps Milada Hor\u00e1kov\u00e1 och hennes make av Gestapo. B\u00e5da utsattes f\u00f6r h\u00e5rda f\u00f6rh\u00f6r. Hon h\u00f6lls f\u00f6rst i Pankr\u00e1c-f\u00e4ngelset i Prag och f\u00f6rdes senare till Terez\u00edn. D\u00e4r tr\u00e4ffade hon \u00e5ter Plam\u00ednkov\u00e1, som senare avr\u00e4ttades. Efter tiden i Terez\u00edn h\u00f6lls Hor\u00e1kov\u00e1 f\u00f6rst i Leipzig och d\u00e4refter i Dresden, d\u00e4r hon st\u00e4lldes inf\u00f6r r\u00e4tta 1944. Eftersom hon talade flytande tyska kunde hon sj\u00e4lv f\u00f6ra sin talan. \u00c5klagaren yrkade p\u00e5 d\u00f6dsstraff, men domstolen d\u00f6mde henne till \u00e5tta \u00e5rs f\u00e4ngelse.<\/p>\n

F\u00f6reningen f\u00f6r frigivna politiska f\u00e5ngar<\/h2>\n

Efter att ha befriats fr\u00e5n f\u00e4ngelset i M\u00fcnchen av den amerikanska arm\u00e9n 1945 \u00e5terv\u00e4nde Hor\u00e1kov\u00e1 till Prag, d\u00e4r hon \u00e5terf\u00f6renades med sin make. Han hade \u00f6verlevt den s\u00e5 kallade d\u00f6dsmarschen. Hon \u00e5teruppr\u00e4ttade Nationella kvinnor\u00f6relsen och engagerade sig \u00e5ter i det offentliga livet som vice ordf\u00f6rande i F\u00f6reningen f\u00f6r frigivna politiska f\u00e5ngar. Hon gick \u00e4ven in i ledningen f\u00f6r det \u00e5teruppr\u00e4ttade Tjeckiska folkets sociala parti och fick ett mandat i den provisoriska nationalf\u00f6rsamlingen.<\/p>\n

\u00c5r 1946 valdes hon in i nationalf\u00f6rsamlingen och blev ledamot av utskotten f\u00f6r utrikesfr\u00e5gor och konstitutionell r\u00e4tt. Tillsammans med kollegor inom Nationella kvinnor\u00f6relsen grundade hon 1947 tidskriften Vlast, som fortfarande ges ut. P\u00e5 grund av Hor\u00e1kov\u00e1s st\u00e5ndpunkter i sociala, ekonomiska och utrikespolitiska fr\u00e5gor b\u00f6rjade hon \u00f6vervakas av den tjeckoslovakiska statss\u00e4kerhetstj\u00e4nsten StB, som stod under kommunistpartiets kontroll och hade en roll som i flera avseenden motsvarade den sovjetiska s\u00e4kerhetstj\u00e4nstens.<\/p>\n

Kuppen den 25 februari 1948<\/h2>\n

Efter kommunistkuppen den 25 februari 1948, som den officiella propagandan under flera \u00e5rtionden kallade Februarisegern, fr\u00e5ntogs Milada Hor\u00e1kov\u00e1 sina offentliga uppdrag. Till skillnad fr\u00e5n m\u00e5nga tidigare kollegor i samh\u00e4llslivet f\u00f6rblev hon politiskt aktiv och f\u00f6rs\u00f6kte visa allm\u00e4nheten att den nya regimen varken var socialistisk eller arbetarinriktad. Enligt hennes uppfattning f\u00f6rsvarade partiet inte arbetarnas intressen utan fungerade som b\u00e4rare av en diktatur.<\/p>\n

N\u00e4r det parlamentariska motst\u00e5ndet visade sig utsiktsl\u00f6st l\u00e4mnade Hor\u00e1kov\u00e1 sitt mandat i mars 1948. Trots att hon hade m\u00f6jlighet att l\u00e4mna Tjeckoslovakien valde hon att stanna kvar, forts\u00e4tta sin politiska verksamhet, uppr\u00e4tth\u00e5lla kontakterna med politiker i exil och hj\u00e4lpa m\u00e4nniskor som ville emigrera.<\/p>\n

Milada Hor\u00e1kov\u00e1 inf\u00f6r domstolen<\/h2>\n

I september 1949 greps Milada Hor\u00e1kov\u00e1 av den tjeckoslovakiska statss\u00e4kerhetstj\u00e4nsten StB. Efter upprepade f\u00f6rh\u00f6r och tortyr gjordes hon till huvudperson i en politiskt iscensatt r\u00e4ttsprocess av sovjetisk modell under president Klement Gottwalds regim.<\/p>\n

\"Milada<\/a><\/p>\n

Milada Hor\u00e1kov\u00e1 anklagades f\u00f6r f\u00f6rr\u00e4deri och utpekades som ledare f\u00f6r en fiktiv illegal grupp kallad Registret. I r\u00e4tteg\u00e5ngen mot Hor\u00e1kov\u00e1 och tolv andra \u00e5talade spelade sovjetiska r\u00e5dgivare en betydande roll och bistod myndigheterna bland annat med f\u00f6rh\u00f6rsmetoder.<\/p>\n

\"Hor\u00e1kov\u00e1s<\/a><\/p>\n

De offentliga f\u00f6rhandlingarna filmades i propagandasyfte. Inspelningarna visar bland annat Hor\u00e1kov\u00e1s anf\u00f6randen i r\u00e4ttssalen, d\u00e4r hon \u00f6ppet f\u00f6rsvarade sina \u00f6vertygelser och de demokratiska ideal som f\u00f6rknippades med de tidigare presidenterna Bene\u0161 och Masaryk.<\/p>\n

\"\u00c5klagaren<\/a><\/p>\n

R\u00e4tteg\u00e5ngen p\u00e5gick i \u00e5tta dagar. Fyra av de \u00e5talade, d\u00e4ribland Hor\u00e1kov\u00e1, d\u00f6mdes till d\u00f6den genom h\u00e4ngning. Fyra d\u00f6mdes till livstids f\u00e4ngelse och de \u00f6vriga till mellan 20 och 28 \u00e5rs f\u00e4ngelse.<\/p>\n