{"id":17986,"date":"2020-06-27T18:43:25","date_gmt":"2020-06-27T16:43:25","guid":{"rendered":"https:\/\/informnapalm.org\/sv\/?p=17986"},"modified":"2020-06-29T15:09:36","modified_gmt":"2020-06-29T13:09:36","slug":"milada-horakova","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/informnapalm.org\/sv\/milada-horakova\/","title":{"rendered":"Milada Hor\u00e1kov\u00e1, ett justitiemord beg\u00e5tt av den kommunistiska regimen i Tjeckoslovakien"},"content":{"rendered":"

Idag, 27 juni 2020, minns den tjeckiska demokratiska gemenskapen att det \u00e4r 70-\u00e5r sedan Milada Hor\u00e1kov\u00e1 1901\u20131950 blev avr\u00e4ttad. Hon h\u00e4ngdes som ett resultat av politiska processer som \u00e4gde rum i Tjeckoslovakien<\/a> under de f\u00f6rsta \u00e5ren efter att kommunisterna kom till makten 1948\u20131953.<\/strong><\/span><\/p>\n

Hor\u00e1kov\u00e1 blev den enda avr\u00e4ttade kvinnan i detta domstolsf\u00f6rfarande. Hennes konsekventa inst\u00e4llning och v\u00e4gran att kompromissa med den misantropiska regimen gjorde henne till en symbol f\u00f6r motst\u00e5nd mot kommunistpartiets tyranni. I dag, n\u00e4r tendensen till totalitarism kryper fram i m\u00e5nga europeiska l\u00e4nder, \u00e4r det l\u00e4mpligt att komma ih\u00e5g denna dag i Tjeckiens historia.<\/span><\/p>\n

Biografi<\/strong><\/span><\/h2>\n

Milada Hor\u00e1kov\u00e1 under universitets\u00e5ren<\/strong><\/span><\/h3>\n

Milada Hor\u00e1kov\u00e1<\/a><\/strong> f\u00f6ddes den 25 december 1901 i den tjeckiska staden Kralovske-Vinohrady. Sedan 1922 \u00e4r det en del av Prag. F\u00f6rsta g\u00e5ngen hon fick lida f\u00f6r politiska \u00f6vertygelser var under det \u00f6sterrikiska-ungerska imperiet n\u00e4r hon gick i gymnasiet. Hon st\u00e4ngdes av f\u00f6r att ha deltagit i en anti-krigsdemonstration den 1 maj 1918. Den unga studenten fick dock flytta till ett annat gymnasium som hon framg\u00e5ngsrikt tog examen fr\u00e5n 1921. <\/span>\"1927<\/a><\/p>\n

Hor\u00e1kov\u00e1 kom in p\u00e5 juridiska fakulteten vid Charles-universitetet i Prag. 1923 blev hon sjuk i scharlakansfeber och tvingades avbryta studierna. Men hon lyckades \u00f6vervinna sjukdomen. N\u00e4r hon \u00e5terv\u00e4nde till sina studier erh\u00f6ll hon b\u00e5de examensbevis och en doktorsexamen 1926. <\/span><\/p>\n

P\u00e5 universitetet m\u00f6tte hon sin f\u00f6rsta k\u00e4rlek, en jordbruksekonom och framtida programdirekt\u00f6r f\u00f6r den Tjeckoslovakiska Radion, Bohuslav Horak, som hon gifte sig med den 15 februari 1927. \u00c5r 1933 f\u00f6ddes deras dotter Jana.<\/span><\/p>\n

\"1933<\/a><\/span><\/p>\n

Franti\u0161ka Plam\u00ednkov\u00e1<\/strong><\/span><\/h2>\n

Efter examen b\u00f6rjade Hor\u00e1kov\u00e1 arbeta vid Prags kommun. En v\u00e4ndpunkt i hennes liv var hennes bekantskap med Franti\u0161ka Plam\u00ednkov\u00e1, grundaren av Nationella Kvinnor\u00f6relsen, den mest framst\u00e5ende organisationen i kvinnors j\u00e4mst\u00e4lldhetsr\u00f6relse 1920\u20131930. Hor\u00e1kov\u00e1 f\u00f6rsvarade ofta kvinnor i domstol, var medlem i Tjeckiska Folkets Sociala parti och andra sociala f\u00f6reningar, inklusive Tjeckoslovakiska R\u00f6da korset. Hon bes\u00f6kte Storbritannien, Frankrike och Sovjetunionen och talade flytande engelska, franska och tyska. Hon arbetade aktivt med j\u00e4mst\u00e4lldhetslagstiftning, deltog i skapandet av en ny civilr\u00e4ttslig lag f\u00f6r att fr\u00e4mja kvinnor, familj, j\u00e4mst\u00e4lldhet, socialt skydd och s\u00e4kerhet.<\/span><\/p>\n

Hitlers<\/a> annektering av Sudetenland<\/strong><\/span><\/h2>\n

1939, efter Hitlers annektering<\/span><\/strong> av Sudetenland<\/a>, tvingades Hor\u00e1kov\u00e1 l\u00e4mna sin dagliga livsf\u00f6ring f\u00f6r att kunna engagera sig i de som tvingades l\u00e4mna de ockuperade omr\u00e5dena. N\u00e4r nazisterna snart ockuperade hela Tjeckoslovakien och skapade en pseudostat “Protektoratet B\u00f6hmen och Moravien”, ansl\u00f6t sig Hor\u00e1kov\u00e1 till motst\u00e5ndsorganisationerna “Kommitt\u00e9n L\u00e5t oss vara Trogna” och “Politiskt Centrum”. Hon f\u00f6rs\u00f6kte hj\u00e4lpa nyanl\u00e4nda illegala arbetare, tillhandah\u00e5lla hemliga l\u00e4genheter och samla in viktig information.<\/span><\/p>\n

Den 2 augusti 1940 arresterades Milada Hor\u00e1kov\u00e1 och hennes make av Gestapo och b\u00e5da f\u00f6rh\u00f6rdes under brutala former. Hon h\u00f6lls ursprungligen i Prags Pankr\u00e1c-f\u00e4ngelse men transporterades senare till Terez\u00edn. D\u00e4r tr\u00e4ffade hon Plam\u00ednkov\u00e1 igen, som senare kom att bli avr\u00e4ttad. Efter att ha blivit sl\u00e4pp fr\u00e5n Terez\u00edn greps hon f\u00f6rst i Leipzig och sedan i Dresden och hamnade i domstol 1944. Hor\u00e1kov\u00e1 talade flytande tyska s\u00e5 hon kunde f\u00f6rsvara sig p\u00e5 egen hand. \u00c5klagaren kr\u00e4vde d\u00f6dsstraff men domstolen utd\u00f6mde \u00e5tta \u00e5rs f\u00e4ngelse.<\/span><\/p>\n

F\u00f6reningen f\u00f6r Frisl\u00e4ppta politiska F\u00e5ngar<\/strong><\/span><\/h2>\n

Efter att ha sl\u00e4ppts fr\u00e5n f\u00e4ngelset i M\u00fcnchen av den amerikanska arm\u00e9n 1945 \u00e5terv\u00e4nde Hor\u00e1kov\u00e1 till Prag, d\u00e4r hon \u00e5terf\u00f6renades med sin make. Han hade \u00f6verlevt den s\u00e5 kallade D\u00f6dsmarschen. Hon \u00e5teruppr\u00e4ttade den Nationella Kvinnor\u00f6relsen och blev aktivt involverad i det offentliga livet som vice-ordf\u00f6rande i F\u00f6reningen f\u00f6r Frisl\u00e4ppta politiska F\u00e5ngar. Hon gick med i ledningen f\u00f6r det f\u00f6rnyade tjeckiska Folkets Sociala Parti och fick ett suppleantmandat i den provisoriska Nationella f\u00f6rsamlingen.<\/span><\/p>\n

1946 valdes hon in i Nationalf\u00f6rsamlingen permanent, blev medlem i utskottet f\u00f6r utrikesfr\u00e5gor och konstitutionell r\u00e4tt. Tillsammans med sina kollegor vid Nationella Kvinnor\u00f6relsen grundade hon Damtidningen Vlast 1947, som fortfarande publiceras. P\u00e5 grund av Hor\u00e1kov\u00e1s syn p\u00e5 sociala fr\u00e5gor, ekonomi och utrikespolitik \u00f6vervakades Hor\u00e1kov\u00e1 av statss\u00e4kerhetstj\u00e4nsten STB, en analog av sovjetiska KGB, som i sin tur kontrollerades av kommunistpartiet.<\/span><\/p>\n

Kuppen den 25 februari 1948<\/strong><\/span><\/h2>\n

Efter kommunistkuppen den 25 februari 1948, till vilken officiell propaganda anv\u00e4nde namnet Februariseger i flera decennier, ber\u00f6vades Milada Hor\u00e1kov\u00e1 alla offentliga uppdrag, inklusive de som hon aldrig hade haft. Till skillnad fr\u00e5n hennes tidigare kollegor i det offentliga arbetet, som tog en likgiltig inst\u00e4llning n\u00e4r kommunisterna kom till makten, fortsatte Hor\u00e1kov\u00e1 att agera och f\u00f6rs\u00f6kte bevisa f\u00f6r allm\u00e4nheten att den nya regeringen varken var socialist eller arbetarv\u00e4nlig. Partiet skyddade inte arbetarna alls. Det var helt enkelt fr\u00e5ga om ett parti kopplad till en diktatur.<\/span><\/p>\n

N\u00e4r kampen visade sig meningsl\u00f6s l\u00e4mnade Hor\u00e1kov\u00e1 sitt mandat i mars 1948. Trots att hon hade m\u00f6jlighet att l\u00e4mna Tjeckoslovakien beslutade hon sig f\u00f6r att stanna, forts\u00e4tta sin politiska aktivitet, uppr\u00e4tth\u00e5lla kontakten med politiker i exil och hj\u00e4lpa m\u00e4nniskor som ville emigrera.<\/span><\/p>\n

R\u00e4ttsprocessen<\/strong><\/span><\/h2>\n

Milada Hor\u00e1kov\u00e1 inf\u00f6r domstolen<\/strong><\/span><\/h3>\n

I september 1949 arresterades Milada Hor\u00e1kov\u00e1 av den tjeckoslovakiska statliga s\u00e4kerhetstj\u00e4nsten STB. Efter m\u00e5nga f\u00f6rh\u00f6r och tortyr blev Milada Hor\u00e1kov\u00e1 en central figur i ett sovjetiskt iscensatt brottsm\u00e5l som hade iscensatts av president Klement Gottwald. <\/span><\/p>\n

\"1949<\/a><\/span><\/p>\n

Milada Hor\u00e1kov\u00e1 anklagades f\u00f6r f\u00f6rr\u00e4deri. Hon fick rollen som ledare f\u00f6r en fiktiv olaglig grupp kallad Registret. I r\u00e4tteg\u00e5ngen mot Hor\u00e1kov\u00e1 och tolv andra tilltalade spelade sovjetiska konsulter en viktig roll genom att hj\u00e4lpa myndigheterna med f\u00f6rh\u00f6rstekniker. <\/span><\/p>\n

\"Hor\u00e1kov\u00e1s<\/a><\/span><\/p>\n

Domstolens offentliga utfr\u00e5gningar filmades f\u00f6r propagandasyften. Dessa upptagningar informerar om Hor\u00e1kov\u00e1s tal i r\u00e4ttssalen, d\u00e4r hon \u00f6ppet f\u00f6rsvarade sina ideal och id\u00e9erna fr\u00e5n tidigare presidenter Bene\u0161 och Masaryk. <\/span><\/p>\n

\"\u00c5klagaren<\/a><\/span><\/p>\n

R\u00e4tteg\u00e5ngen varade i \u00e5tta dagar, och fyra tilltalade, inklusive Hor\u00e1kov\u00e1, d\u00f6mdes till d\u00f6den genom h\u00e4ngning. Fyra tilltalade fick livstids f\u00e4ngelse och resten fick mellan 20 och 28 \u00e5r.<\/span><\/p>\n