{"id":19591,"date":"2020-11-19T21:10:52","date_gmt":"2020-11-19T20:10:52","guid":{"rendered":"https:\/\/informnapalm.org\/sv\/?p=19591"},"modified":"2026-10-24T20:22:34","modified_gmt":"2026-10-24T18:22:34","slug":"reflexiv-kontroll","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/informnapalm.org\/sv\/reflexiv-kontroll\/","title":{"rendered":"Det \u00f6verraskande ursprunget till begreppet reflexiv kontroll"},"content":{"rendered":"
\n

Begreppet reflexiv kontroll utvecklades inom sovjetisk forskning redan p\u00e5 1960-talet. Det handlar om att p\u00e5verka en motst\u00e5ndares beslutsunderlag s\u00e5 att motst\u00e5ndaren sj\u00e4lv v\u00e4ljer en handling som gynnar den som genomf\u00f6r p\u00e5verkan. En liknande tanke \u00e5terkommer i FBI:s g\u00e4rningsmannaprofilering under 1970-talet. Den ukrainska analytikern Lyubov Tsybulska granskar hur teorin har anv\u00e4nts inom milit\u00e4r strategi och informationsp\u00e5verkan, med exempel fr\u00e5n Ukraina 2014 och 2020.<\/p>\n

\n

Den h\u00e4r artikeln skrevs av Lyubov Tsybulska<\/a>, chef f\u00f6r gruppen f\u00f6r analys av hybridhot vid Ukraine Crisis Media Center. Texten publicerades ursprungligen p\u00e5 Uchoose.info<\/a> och \u00e5tergavs av InformNapalm den 18 november 2020.<\/p>\n

FBI:s g\u00e4rningsmannaprofilering och beteendem\u00f6nster<\/h2>\n

P\u00e5 1970-talet inr\u00e4ttade FBI i USA en enhet f\u00f6r g\u00e4rningsmannaprofilering. Tanken var att utg\u00e5 fr\u00e5n psykologiska profiler av gripna seriem\u00f6rdare och sexualbrottslingar, identifiera \u00e5terkommande m\u00f6nster och anv\u00e4nda kunskapen f\u00f6r att l\u00f6sa liknande brott. Enligt den statistik som \u00e5terges i originalartikeln stod seriemorden d\u00e5 f\u00f6r omkring en procent av alla mord i USA.<\/p>\n

Utredarna s\u00f6kte efter likheter i g\u00e4rningsm\u00e4nnens beteende. Vissa mord hade sexuella motiv. En del g\u00e4rningsm\u00e4n valde offer ur samma ras som de sj\u00e4lva, tog f\u00f6rem\u00e5l som tillh\u00f6rde offren eller \u00e5terv\u00e4nde till brottsplatser f\u00f6r att \u00e5teruppleva h\u00e4ndelserna. Det handlade om m\u00f6jliga m\u00f6nster, inte egenskaper som g\u00e4llde alla g\u00e4rningsm\u00e4n.<\/p>\n

FBI ville anv\u00e4nda den h\u00e4r kunskapen f\u00f6r att locka fram misst\u00e4nkta och kunna gripa dem. En id\u00e9 var att samarbeta med medier och sprida avsiktligt felaktiga uppgifter f\u00f6r att framkalla en f\u00f6ruts\u00e4gbar reaktion hos en g\u00e4rningsman. Arbetet skildras i boken Mindhunter och i Netflixserien med samma namn<\/a>.<\/p>\n

En grundtanke inom profilering \u00e4r allts\u00e5 att noggrant studera en motst\u00e5ndare och f\u00f6rst\u00e5 dennes s\u00e4tt att t\u00e4nka f\u00f6r att kunna p\u00e5verka beteendet. FBI:s metoder \u00e4r, enligt Tsybulskas resonemang, ett tydligt exempel p\u00e5 den princip som kallas reflexiv kontroll.<\/p>\n

Vladimir Lefebvre och den sovjetiska teorin<\/h2>\n

Sovjetiska forskare hade b\u00f6rjat studera reflexiva processer systematiskt omkring ett \u00e5rtionde tidigare. P\u00e5 1960-talet formulerade den sovjetiske, sedermera amerikanske, psykologen och matematikern Vladimir Lefebvre<\/a>, grundare av teorin om reflexiva spel, en definition av reflexiv kontroll:<\/p>\n

\n

\u201dEn process d\u00e4r den ena parten f\u00f6rmedlar grunderna f\u00f6r ett beslut till den andra parten.\u201d<\/p>\n<\/blockquote>\n

Det var under kalla krigets mest intensiva \u00e5r. Informationsomr\u00e5det hade blivit en viktig arena f\u00f6r stormakternas konkurrens. Underr\u00e4ttelsetj\u00e4nster och medier anv\u00e4ndes f\u00f6r att demonstrera teknisk och milit\u00e4r styrka. B\u00e5de USA och Sovjetunionen f\u00f6rs\u00f6kte skr\u00e4mma motst\u00e5ndaren och pressa dess ekonomi genom att bidra till h\u00f6ga f\u00f6rsvarsutgifter.<\/p>\n

Sovjetunionen anordnade bland annat iscensatta milit\u00e4rparader f\u00f6r v\u00e4sterl\u00e4ndska underr\u00e4ttelseobservat\u00f6rer, d\u00e4r skenattrapper av ballistiska robotar visades upp. Syftet var att \u00f6vertyga v\u00e4st om att den sovjetiska robotf\u00f6rm\u00e5gan var st\u00f6rre \u00e4n den faktiskt var. \u00c4ven skenbart enorma robotstridsspetsar anv\u00e4ndes i uppvisningarna.<\/p>\n

S\u00e5dana exempel visar m\u00f6jligheterna att manipulera en motst\u00e5ndares verklighetsuppfattning. M\u00e5let med reflexiv kontroll \u00e4r att \u00e4ndra motst\u00e5ndarens beteende utan att denne inser att beslutet har p\u00e5verkats utifr\u00e5n. I teorin fattar motst\u00e5ndaren ett beslut som verkar sj\u00e4lvst\u00e4ndigt, men som i sj\u00e4lva verket \u00e4r of\u00f6rdelaktigt f\u00f6r den egna sidan.<\/p>\n

Sovjetiska och senare ryska milit\u00e4rteoretiker har \u00e4gnat stor uppm\u00e4rksamhet \u00e5t reflexiv kontroll. N\u00e4r jag s\u00f6kte material till den h\u00e4r artikeln fann jag flera tiotal arbeten av sovjetiska och ryska milit\u00e4rstrateger. Begreppet f\u00f6rekommer enligt dessa k\u00e4llor ocks\u00e5 i strategiska dokument fr\u00e5n den ryska f\u00f6rsvarsmaktens generalstab. Teorin anv\u00e4nds f\u00f6r att analysera och utforma mycket specifika situationer d\u00e4r en motst\u00e5ndares beslut kan p\u00e5verkas.<\/p>\n

Reflexiv kontroll i rysk milit\u00e4rteori<\/h2>\n

I oktobernumret 2020 av den ryska f\u00f6rsvarsmaktens tidskrift Vojennaja Mysl (Milit\u00e4rt t\u00e4nkande)<\/a> diskuteras reflexiv kontroll under sj\u00f6strid. Tidskriften ges ut av det ryska f\u00f6rsvarsministeriet och riktar sig bland annat till h\u00f6gre officerare och l\u00e4rare vid milit\u00e4ra utbildningsinstitutioner.<\/p>\n

\"Rysk<\/a><\/p>\n

Artikelf\u00f6rfattaren Irina Sitnova, doktor i sociologi, beskriver hur en soldat kan drabbas av nedsatt koncentration, tillf\u00e4llig minnesf\u00f6rlust eller vad hon kallar \u201dfalsk idioti\u201d, n\u00e4r enkla ber\u00e4kningar och logiska samband inte l\u00e4ngre fungerar. Enligt henne kan s\u00e5dana sv\u00e5righeter p\u00e5verka en hel fartygsbes\u00e4ttning och skapa m\u00f6jligheter att vilseleda motst\u00e5ndaren.<\/p>\n

\n

\u201dDessa omst\u00e4ndigheter ger oss m\u00f6jlighet att p\u00e5verka motst\u00e5ndaren. Vi kan skapa illusioner om hur v\u00e5ra handlingar uppfattas och tolkas, f\u00f6rvr\u00e4nga bilden av stridsl\u00e4get, st\u00f6ra beslutsfattandet, f\u00e5 motst\u00e5ndaren att dra felaktiga slutsatser, uppmuntra of\u00f6rdelaktiga handlingar och avleda uppm\u00e4rksamheten till problem som saknar samband med stridsuppgiften. Reflexiv kontroll \u00e4r alltid f\u00f6rknippad med omedvetna processer.\u201d<\/p>\n<\/blockquote>\n

Sitnova forts\u00e4tter med en uppr\u00e4kning av metoder som kan anv\u00e4ndas:<\/p>\n

\n

\u201dList och maskering, styrkedemonstrationer, h\u00f6jd beredskap eller f\u00f6rflyttningar av styrkor till krisomr\u00e5den, desinformation, spridning av panikskapande rykten och st\u00e4mningar samt iscens\u00e4ttning av oacceptabla handlingar som samh\u00e4llet f\u00f6rd\u00f6mer n\u00e4r de utf\u00f6rs av milit\u00e4rer, polis eller s\u00e4kerhetsstyrkor.\u201d<\/p>\n<\/blockquote>\n

Perception management och det amerikanska perspektivet<\/h2>\n

En v\u00e4sterl\u00e4ndsk motsvarighet som Tsybulska j\u00e4mf\u00f6r med reflexiv kontroll \u00e4r perception management, ungef\u00e4r styrning av m\u00e4nniskors uppfattningar. I amerikanska f\u00f6rsvarsdepartementets dokument beskrivs metoden som \u00e5tg\u00e4rder riktade mot utl\u00e4ndska m\u00e5lgrupper. Enligt Tsybulska \u00e4r detta en viktig skillnad mot den ryska till\u00e4mpningen, d\u00e4r p\u00e5verkan ocks\u00e5 riktas mot den egna befolkningen.<\/p>\n

Hon framh\u00e5ller dessutom en skillnad i synen p\u00e5 mottagaren. I den amerikanska ansatsen betraktas motparten \u00e4ven som ett sj\u00e4lvst\u00e4ndigt subjekt, medan rysk milit\u00e4rteori enligt hennes tolkning oftare behandlar motst\u00e5ndaren som ett objekt f\u00f6r p\u00e5verkan. Reflexiv kontroll kan riktas mot andra l\u00e4nder oberoende av hur relationerna ser ut. \u00c4ven stater som anser sig ha v\u00e4nskapliga f\u00f6rbindelser med Ryssland kan d\u00e4rmed bli f\u00f6rem\u00e5l f\u00f6r s\u00e5dana operationer.<\/p>\n

I amerikansk litteratur diskuteras perception management ofta tillsammans med strategisk kommunikation och offentlig diplomati. Tsybulska menar att den amerikanska ansatsen i st\u00f6rre utstr\u00e4ckning anv\u00e4nder mjuk makt och i mindre utstr\u00e4ckning aggressiv undergr\u00e4vande verksamhet.<\/p>\n

FBI har i en \u00e4ldre sammanst\u00e4llning av \u00e5tta centrala hot mot USA:s nationella s\u00e4kerhet ocks\u00e5 r\u00e4knat utl\u00e4ndsk perception management till hotkategorierna, tillsammans med bland annat terrorism, spionage och angrepp mot viktig infrastruktur.<\/p>\n

Den amerikanske brigadgeneralen Matteo Martemucci, som vid tiden f\u00f6r originalartikelns publicering var underr\u00e4ttelsechef vid USA:s cyberkommando, beskriver hur metoden kan anv\u00e4ndas p\u00e5 taktisk niv\u00e5. En soldat kan exempelvis visa f\u00f6rst\u00e5else f\u00f6r lokala seder och det politiska klimatet genom att ta av sig solglas\u00f6gonen n\u00e4r han m\u00f6ter civilbefolkningen. En s\u00e5dan enkel handling kan motverka f\u00f6rest\u00e4llningen att amerikanska soldater \u00e4r k\u00e4nslokalla och vill h\u00e5lla m\u00e4nniskor p\u00e5 avst\u00e5nd.<\/p>\n

Hur medier kan anv\u00e4ndas f\u00f6r psykologisk p\u00e5verkan<\/h2>\n

Martemucci ger ocks\u00e5 ett exempel fr\u00e5n Libanon i september 2006. I hans beskrivning ska Hizbollah ha placerat kroppar av kvinnor och barn p\u00e5 en plats d\u00e4r ett milit\u00e4rt m\u00e5l tidigare angripits, f\u00f6r att skapa intrycket att israeliskt stridsflyg avsiktligt hade angripit oskyldiga civila.<\/p>\n

Enligt Martemuccis resonemang spreds bilderna genom internationella medier, som d\u00e4rmed kom att f\u00f6rst\u00e4rka organisationens budskap. Han beskriver hur Hizbollah kunde anv\u00e4nda medierna som en kraftmultiplikator och bidra till internationellt f\u00f6rd\u00f6mande av de israeliska flyganfallen. Detta \u00e4r ett \u00e5tergivande av Martemuccis p\u00e5st\u00e5ende och ska inte f\u00f6rv\u00e4xlas med en sj\u00e4lvst\u00e4ndigt verifierad redog\u00f6relse f\u00f6r h\u00e4ndelsen.<\/p>\n

Propaganda, sociala medier och beslutsfattande<\/h2>\n

Den brittiske forskaren Philip Taylor likst\u00e4ller till stor del perception management med propaganda. Ordet propaganda uppfattas ofta som starkt negativt, men Taylor anv\u00e4nder det som ett v\u00e4rdeneutralt begrepp: en process som syftar till att \u00f6vertyga m\u00e4nniskor till f\u00f6rm\u00e5n f\u00f6r den akt\u00f6r som tagit initiativet.<\/p>\n

\u00c4ven USA:s f\u00f6rsvarsdepartement har definierat propaganda som kommunikation som st\u00f6der nationella m\u00e5l och syftar till att p\u00e5verka \u00e5sikter, k\u00e4nslor, attityder eller beteenden hos en m\u00e5lgrupp till avs\u00e4ndarens f\u00f6rdel.<\/p>\n

Den tekniska utvecklingen, framf\u00f6r allt sociala medier, har \u00f6kat m\u00f6jligheterna att genomf\u00f6ra reflexiv kontroll. V\u00e5r grupp f\u00f6r analys av hybridhot vid Ukrainska krismediecentret har sett exempel p\u00e5 hur ukrainska politiska beslutsfattare fattat beslut med utg\u00e5ngspunkt i desinformation som spridits genom Telegramgrupper. Detta har varit s\u00e4rskilt aktuellt inf\u00f6r och efter val.<\/p>\n

Psykologiska spel, utmattning och demoralisering<\/h2>\n

N\u00e4r reflexiv kontroll riktas mot civilbefolkningen \u00e4r f\u00f6rs\u00f6k att skapa utmattning och demoralisering bland de allvarligaste inslagen. Den ryska tidskriften Vojennaja Mysl tar i detta sammanhang upp betydelsen av psykologiska spel, som definieras som en form av samspel mellan den som p\u00e5verkar och den som \u00e4r f\u00f6rem\u00e5l f\u00f6r p\u00e5verkan, inom ramarna f\u00f6r regler som b\u00e5da parter f\u00f6rh\u00e5ller sig till.<\/p>\n

Tv\u00e5 av de spel som beskrivs f\u00e5ngade s\u00e4rskilt mitt intresse: \u201doordning\u201d och \u201dabsurditet\u201d. B\u00e5da syftar till att skapa kaos genom att st\u00e4ndigt v\u00e4cka en k\u00e4nsla av or\u00e4ttvisa. Det \u00e4r v\u00e4rt att understryka att begreppen inte kommer fr\u00e5n Eric Bernes k\u00e4nda bok Games People Play. De f\u00f6rekommer i en publikation avsedd f\u00f6r Rysslands h\u00f6gre milit\u00e4ra ledning.<\/p>\n

Det finns m\u00e5nga exempel p\u00e5 liknande p\u00e5verkan i Ukrainas moderna historia. Jag ska ta upp tv\u00e5 h\u00e4ndelser d\u00e4r jag anser att det ryska tillv\u00e4gag\u00e5ngss\u00e4ttet fick s\u00e4rskilt tydliga f\u00f6ljder.<\/p>\n

Ilovajsk 2014 \u2013 panik och informationskaos<\/h2>\n

Under striderna vid Ilovajsk<\/a> 2014 rapporterade ryska medier g\u00e5ng p\u00e5 g\u00e5ng att ukrainska f\u00f6rband hade hamnat i en \u201dkittel\u201d, det vill s\u00e4ga blivit omringade. Uttrycket spreds fr\u00e5n ryska till ukrainska medier och b\u00f6rjade d\u00e4refter anv\u00e4ndas av ukrainska politiker.<\/p>\n

Panik spred sig i landet. Anh\u00f6riga till ukrainska soldater ringde och uppmanade dem att fly, \u00f6verge sina positioner och inte lyda bef\u00e4len. Enligt Tsybulskas analys bidrog kaoset i informationsfl\u00f6det till att f\u00f6rsvaga den ukrainska sidan och g\u00f6ra situationen allt sv\u00e5rare att kontrollera.<\/p>\n

Ryska styrkor erbj\u00f6d sedan en korridor f\u00f6r de ukrainska f\u00f6rbandens tillbakadragande, men besk\u00f6t soldaterna n\u00e4r de f\u00f6rs\u00f6kte l\u00e4mna omr\u00e5det. Omkring 300 ukrainska milit\u00e4rer d\u00f6dades enligt uppgiften i originalartikeln.<\/p>\n

Novi Sanzjary 2020 \u2013 r\u00e4dsla f\u00f6r covid-19<\/h2>\n

I Novi Sanzjary<\/a> i Poltavaregionen fick inv\u00e5nare 2020 brev och meddelanden som gav sken av att komma fr\u00e5n centrala myndigheter. Enligt meddelandena skulle personer som p\u00e5stods vara smittade med covid-19 evakueras fr\u00e5n Kina till samh\u00e4llet.<\/p>\n

R\u00e4dslan f\u00f6r den d\u00e5 ok\u00e4nda sjukdomen fick m\u00e4nniskor att g\u00e5 ut och protestera. Demonstranter kastade stenar mot bussarna med de evakuerade. Bilderna av angreppen spreds internationellt. Ryska medier \u00e5tergav dem i stor omfattning och f\u00f6rst\u00e4rkte d\u00e4rigenom ber\u00e4ttelsen om Ukraina som en svag, underutvecklad stat utan fungerande institutioner.<\/p>\n

N\u00e4r informationsp\u00e5verkan riktas mot det egna samh\u00e4llet<\/h2>\n

I b\u00e5da exemplen riktades m\u00e4nniskors ilska och k\u00e4nsla av djup or\u00e4ttvisa mot det egna samh\u00e4llet i st\u00e4llet f\u00f6r mot den yttre motst\u00e5ndaren. Tsybulska menar att detta \u00e4r ett \u00e5terkommande m\u00e5l f\u00f6r reflexiv kontroll. I b\u00e5da fallen uppfattade m\u00e5nga ukrainare landets politiska och milit\u00e4ra ledning som sj\u00e4lva problemet, trots att \u00e4ven dessa institutioner enligt hennes analys utsattes f\u00f6r p\u00e5verkan.<\/p>\n

Kaos kan skapas genom ett st\u00e4ndigt informationstryck, ett \u00f6verfl\u00f6d av negativa nyheter och politisering av vardagslivet. Detta undergr\u00e4ver f\u00f6rtroendet f\u00f6r institutionerna, provocerar fram konflikter och splittrar samh\u00e4llet. Ju mer uppdelad kampen blir, desto b\u00e4ttre \u00e4r det f\u00f6r motst\u00e5ndaren. I Ukraina sammanfaller den yttre ryska aggressionen med interna mots\u00e4ttningar mellan proryska och proukrainska grupper.<\/p>\n

En st\u00e4ndig kamp f\u00f6r r\u00e4ttvisa p\u00e5 alla omr\u00e5den kan skapa k\u00e4nslor av nederlag och f\u00f6rtvivlan. Det riskerar i sin tur att f\u00f6rlama f\u00f6rm\u00e5gan till motst\u00e5nd. Den som lyckas f\u00f6rdela sina krafter och inte ger upp vid n\u00e4sta p\u00e5st\u00e5dda svek har st\u00f6rre m\u00f6jligheter att st\u00e5 emot p\u00e5verkan.<\/p>\n

N\u00e4r allt verkar falla samman beh\u00f6ver var och en stanna upp och fr\u00e5ga sig vem som kan ha intresse av att f\u00f6rst\u00e4rka kaoset. P\u00e5 statlig niv\u00e5 m\u00e5ste vi studera motst\u00e5ndaren lika systematiskt som motst\u00e5ndaren studerar oss. Ukraina har begr\u00e4nsade resurser f\u00f6r offensiva insatser, men med reflexiv kontroll kan vi \u00e4nd\u00e5 \u00f6verraska angriparen p\u00e5 dennes eget territorium.<\/p>\n

Av Lyubov Tsybulska<\/a>, chef f\u00f6r gruppen f\u00f6r analys av hybridhot vid Ukrainska krismediecentret. Ursprungligen publicerad p\u00e5 Uchoose.info<\/a> och \u00e5tergiven av InformNapalm den 18 november 2020.<\/p>\n<\/div>\n

\n
\n

Ytterligare artiklar av InformNapalm<\/h2>\n