{"id":19591,"date":"2020-11-19T21:10:52","date_gmt":"2020-11-19T20:10:52","guid":{"rendered":"https:\/\/informnapalm.org\/sv\/?p=19591"},"modified":"2023-12-04T10:00:07","modified_gmt":"2023-12-04T09:00:07","slug":"reflexiv-kontroll","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/informnapalm.org\/sv\/reflexiv-kontroll\/","title":{"rendered":"Det \u00f6verraskande ursprunget till begreppet reflexiv kontroll"},"content":{"rendered":"

InformNapalm publicerar en artikel om <\/span>reflexiv kontroll<\/a><\/span>. Materialet som utvecklats av <\/span>Lyubov Tsybulska<\/a><\/span>, chef f\u00f6r den ukrainska hybridkrigsanalysgruppen Crisis Media Center, publicerades tidigare p\u00e5 webbplatsen <\/span>uchoose.info<\/a><\/span>.<\/span><\/strong><\/p>\n

P\u00e5 1970-talet i USA lanserade FBI en kriminell profileringsenhet. Tanken var att unders\u00f6ka olika m\u00f6nster bland seriem\u00f6rdare och sexuella g\u00e4rningsm\u00e4n baserat p\u00e5 deras profiler f\u00f6r att l\u00f6sa brott.<\/span><\/p>\n

Funktioner i beteendem\u00f6nster<\/strong><\/span><\/h2>\n

P\u00e5 den tiden utgjorde seriemord 1% av alla mord i USA och f\u00f6r\u00f6varna hade mycket gemensamt. Beteendem\u00f6nstren f\u00f6r seriem\u00f6rdare och sexuella g\u00e4rningsm\u00e4n har en stor upps\u00e4ttning gemensamma s\u00e4rdrag. Seriem\u00f6rdare drivs vanligtvis av sexuell motivation, de drar sig vanligtvis till sin egen ras, tenderar att beh\u00e5lla en del av offrets tillh\u00f6righeter och \u00e5terv\u00e4nder till brottsplatsen f\u00f6r att \u00e5teruppleva “lusten” fr\u00e5n mordet. Av den anledningen beslutade FBI att utnyttja alla dessa m\u00f6nster f\u00f6r att locka m\u00f6rdare och gripa dem. S\u00e5 tillkom tanken att samarbeta med media f\u00f6r att publicera falsk information i manipuleringssyfte. Mer om detta i TV-serien Mindhunter<\/a><\/span><\/strong> av John Douglas och Mark Olshaker.<\/span><\/p>\n

En av id\u00e9erna bakom profilering \u00e4r en grundlig granskning av motst\u00e5ndaren och f\u00f6rst\u00e5 hans logik f\u00f6r att i sin tur p\u00e5verka hans beteende. De metoder som anv\u00e4nds av FBI \u00e4r ett utm\u00e4rkt exempel p\u00e5 reflexiv kontroll. <\/span>Ett decennium tidigare, f\u00f6re FBI, hade sovjetiska forskare b\u00f6rjat sin konsekventa studie av reflexivitet.<\/span><\/p>\n

\n

En process genom vilken en fiende \u00f6verf\u00f6r sk\u00e4len eller grunderna f\u00f6r att fatta ett beslut till en annan. <\/span><\/p>\n<\/blockquote>\n

Detta var den definition som f\u00f6reslogs p\u00e5 1960-talet av den sovjetiska, sedermera amerikanska psykologen och grundaren av teorin om “reflexivt spel” Vladimir Lefebvre<\/a><\/span><\/strong>.<\/span><\/p>\n

Det hela skedde mitt under det kalla kriget. Information var ett stort slagf\u00e4lt d\u00e4r motst\u00e5ndare skr\u00f6t om sina tekniska prestationer. S\u00e4kerhetstj\u00e4nster och media fungerade som viktiga instrument. B\u00e5de Sovjetunionen och USA f\u00f6rs\u00f6kte demonstrera sin makt genom att hota och undergr\u00e4va motst\u00e5ndarens ekonomi med konstant h\u00f6ga f\u00f6rsvarskostnader. Sovjetunionen h\u00f6ll teatermilit\u00e4rparader f\u00f6r v\u00e4sterl\u00e4ndsk underr\u00e4ttelse med falska ballistiska missiler. M\u00e5let var att \u00f6vertyga v\u00e4st om att den sovjetiska robotkapaciteten var mycket st\u00f6rre \u00e4n den faktiskt var. Sovjetunionen genomf\u00f6rde uppvisningar med fejktillverkade missilstridsspetsar som verkade enorma.<\/span><\/p>\n

Tanken bakom reflexivitet<\/strong><\/span><\/h2>\n

Just vid den punkten uppstod f\u00f6rst\u00e5elsen f\u00f6r hur m\u00e5nga m\u00f6jligheter att manipulera en motst\u00e5ndare det faktiskt finns. M\u00e5let bakom “reflexivitet” \u00e4r att \u00e4ndra motst\u00e5ndarens beteende s\u00e5 att han inte inser att hans beslut inte \u00e4r frivilligt. Dessutom \u00e4r det alltid n\u00e5gon nackdel f\u00f6r offret som inser detta f\u00f6r sent. F\u00f6rst var sovjeterna och senare ryssarna mycket engagerade i reflexiv kontroll.<\/span><\/p>\n

Det finns m\u00e5nga publikationer som \u00e4r skrivna av sovjetiska och moderna ryska milit\u00e4ra strateger. Termen reflexiv kontroll finns i strategiska dokument fr\u00e5n ryska f\u00f6rsvarsmaktens generalstab. Strategernas f\u00f6rst\u00e5else av fenomenet g\u00e5r s\u00e5 l\u00e5ngt som selektiva, specifikt modellerade situationer.<\/span><\/p>\n

Begreppet reflexiv kontroll<\/strong><\/span><\/h2>\n

I oktoberutg\u00e5van av tidningen “Military Thought”, publicerad av det ryska f\u00f6rsvarsministeriet f\u00f6r \u00f6verkommando och l\u00e4rare vid milit\u00e4ra utbildningsinstitutioner, diskuteras bland annat reflexiv kontroll<\/a><\/span><\/strong> som en del av en marinoperation.<\/span><\/p>\n

\"Reflexiv<\/a>Sociologen Irina Sitnova skriver: “M\u00f6jliga psykologiska brister i en sj\u00f6operation kan innefatta koncentrationssv\u00e5righeter och tillf\u00e4llig minnesf\u00f6rlust. Till exempel n\u00e4r en soldat gl\u00f6mmer vad man ska g\u00f6ra och i vilken ordning. Det kan ocks\u00e5 r\u00f6ra sig om en “falsk idioti”. Det inneb\u00e4r att en soldat inte kan g\u00f6ra enkla ber\u00e4kningar eller logiska kopplingar. En hel bes\u00e4ttning kan vara p\u00e5verkad av den psykologiska svagheten. Dessa omst\u00e4ndigheter ger oss m\u00f6jlighet att p\u00e5verka v\u00e5r motst\u00e5ndare. Vi ges m\u00f6jlighet att skapa en illusion av perception och t\u00e4nkande med hj\u00e4lp av v\u00e5ra handlingar”.<\/span><\/p>\n

Hon forts\u00e4tter: “Dessutom kan vi ocks\u00e5 snedvrida uppfattningen om en stridssituation, undergr\u00e4va beslutsfattandet eller hela beslutsprocessen. Vi kan hj\u00e4lpa motst\u00e5ndaren att komma fram till fel slutsatser, uppmuntra till ogynnsamma handlingar och \u00f6ka medvetenheten om problem som inte \u00e4r relaterade till uppdragets m\u00e5l. Reflexiv kontroll \u00e4r alltid f\u00f6rknippad med m\u00e4nniskors omedvetna funktion”.<\/span><\/p>\n

\n

List och maskering, demonstration av styrka, \u00f6kad beredskap eller omlokalisering till kritiskt k\u00e4nsliga omr\u00e5den. Desinformation, spridning av rykten f\u00f6r att skapa panik och negativa k\u00e4nslor. Utf\u00f6rande av det oacceptabla som inte tolereras av samh\u00e4lle, milit\u00e4r, polis och s\u00e4kerhetstj\u00e4nst.<\/span><\/p>\n<\/blockquote>\n

Perception management<\/strong><\/span><\/h2>\n

Den v\u00e4sterl\u00e4ndska motsvarigheten till det “reflexiva” tillv\u00e4gag\u00e5ngss\u00e4ttet \u00e4r en ber\u00f6md teori om perception management. Dokument fr\u00e5n USA:s f\u00f6rsvarsdepartement definierar “perception management” som \u00e5tg\u00e4rder mot “utl\u00e4ndsk publik”. Detta inneb\u00e4r att det finns en betydande skillnad mellan de amerikanska och de ryska \u00e5sikterna. Kreml till\u00e4mpar aktivt reflexiv kontroll b\u00e5de geopolitiskt och internt f\u00f6r att p\u00e5verka sin egen befolkning. Den amerikanska metoden inneb\u00e4r ocks\u00e5 att den motsatta sidan ocks\u00e5 \u00e4r ett “subjekt”, medan den ryska milit\u00e4ren talar om ett “objekt”. Ryssland implementerar teknik f\u00f6r reflexiv kontroll oavsett relationerna med ett land. Detta inneb\u00e4r att de som anser sig ha ett bra f\u00f6rh\u00e5llande med Ryssland ocks\u00e5 \u00e4r m\u00e5l f\u00f6r specialoperationer med reflexiv kontroll.<\/span><\/p>\n

Genom att g\u00e5 igenom verk fr\u00e5n amerikanska f\u00f6rfattare kan man se att “perception management” ofta diskuteras i sammanhang med “strategisk kommunikation” och “offentlig diplomati.” D\u00e4rf\u00f6r \u00e4r den amerikanska metoden mycket mer fokuserad p\u00e5 “mjuka resurser” och mindre aggressiv subversion. Under flera \u00e5r har FBI inkluderat “perception management” i listan \u00f6ver \u00e5tta viktiga hot mot nationell s\u00e4kerhet tillsammans med terrorism, kritiska infrastrukturattacker och spionage.<\/span><\/p>\n

Chefen f\u00f6r den amerikanska underr\u00e4ttelsetj\u00e4nstens cyberkommando, brigadgeneral Matteo Martemucci s\u00e4ger bland annat f\u00f6ljande: “P\u00e5 den taktiska niv\u00e5n kan Perception Management vara s\u00e5 enkel som en soldat som f\u00f6rst\u00e5r seder och bruk och politiskt klimat s\u00e5 att han tar av sig solglas\u00f6gonen n\u00e4r han interagerar med lokalbefolkningen. Detta f\u00f6r att motverka uppfattningen att amerikanska soldater \u00e4r sj\u00e4ll\u00f6sa robotar som b\u00f6r h\u00e5llas p\u00e5 avst\u00e5nd”.<\/span><\/p>\n

Anv\u00e4ndning av media f\u00f6r reflexiv kontroll<\/strong><\/span><\/h2>\n

Martemucci ger f\u00f6ljande exempel p\u00e5 anv\u00e4ndning av media f\u00f6r reflexiv kontroll: “Den libanesiska organisationen Hizbollah kunde uppn\u00e5 djupg\u00e5ende psykologiska effekter genom att visa upp “d\u00f6dade kvinnor och barn” p\u00e5 en plats d\u00e4r ett milit\u00e4rt m\u00e5l tidigare attackerats av israeliska stridsflygplan. De h\u00e4vdade att israelerna medvetet hade skjutit mot oskyldiga civila. Genom att skicka bilder och manipulera medier blev det m\u00f6jligt f\u00f6r Hizbollah att anv\u00e4nda de globala medierna som en stridmultiplikator, vilket resulterade i att v\u00e4rlden ifr\u00e5gasatte och principiellt f\u00f6rd\u00f6mde de israeliska flygattackerna”.<\/span><\/p>\n

Begreppet propaganda<\/strong><\/span><\/h2>\n

Den brittiska forskaren Phillip Taylor likst\u00e4ller till stor del “perception management” med propaganda i sin bok “Munitions of the Mind”. \u00c4ven idag \u00e4r propaganda ett ord med dramatiskt negativa konnotationer f\u00f6r m\u00e5nga m\u00e4nniskor, varf\u00f6r det ofta undviks. Taylor (och Martemucci) h\u00e4vdar att propaganda \u00e4r ett v\u00e4rde-neutralt begrepp som definieras som en “\u00f6vertygelsesprocess, riktad till f\u00f6rm\u00e5n f\u00f6r en initiativtagare”.<\/span><\/p>\n

USA:s f\u00f6rsvarsdepartement st\u00f6der p\u00e5st\u00e5endet om neutralitet och definierar propaganda som “n\u00e5gon form av kommunikation till st\u00f6d f\u00f6r nationella m\u00e5l som \u00e4r utformade f\u00f6r att p\u00e5verka \u00e5sikter, k\u00e4nslor, attityder eller beteenden hos n\u00e5gon grupp till f\u00f6rm\u00e5n f\u00f6r initiativtagaren”.<\/span><\/p>\n

M\u00f6jligheterna f\u00f6r reflexiv kontroll har \u00f6kat tillsammans med den tekniska utvecklingen, s\u00e4rskilt sociala medier. Den ukrainska analysgruppen f\u00f6r hybridkrigf\u00f6ring Crisis Media Center har haft m\u00f6jlighet att observera n\u00e4r det ukrainska politiska ledarskapet antar beslut baserade p\u00e5 felaktig information som sprids via Telegram-kanaler. N\u00e5got som var s\u00e4rskilt viktigt f\u00f6re och efter det ukrainska valet.<\/span><\/p>\n

Psykologiska effekter av reflexiv kontroll i Ukraina<\/strong><\/span><\/h2>\n

N\u00e4r det g\u00e4ller Ukraina \u00e4r skapandet av m\u00f6jlig utmattning och demoralisering fortfarande den mest relevanta och farliga typen av reflexiv kontroll riktad mot civilbefolkningen.<\/span><\/p>\n

Betydelsen av “psykologiska spel” diskuteras i detta avseende i den ovann\u00e4mnda ryska tidningen “Military Thought”. Definitionen \u00e4r att “psykologiska spel” \u00e4r en form av interaktion mellan subjekt och kontrollobjekt (angripare och offer), inom ramen f\u00f6r etablerade och erk\u00e4nda regler. Bland de m\u00e5nga “spelformer” som listas \u00e4r tv\u00e5 av speciellt intresse: “Spelet av oordning” och “spelet av absurditet”. B\u00e5da syftar till att skapa kaos genom att skapa st\u00e4ndig k\u00e4nsla av or\u00e4ttvisa. H\u00e4r \u00e4r det v\u00e4rt att notera att dessa citat inte kommer fr\u00e5n Eric Bernes ber\u00f6mda bok “Games People Play”. Citaten kommer fr\u00e5n vad som praktiskt taget \u00e4r en l\u00e4robok f\u00f6r Rysslands ledande milit\u00e4ra ledarskap.<\/span><\/p>\n

Staden Ilovaisk<\/span>
\n<\/strong><\/span><\/h2>\n

M\u00e5nga exempel p\u00e5 s\u00e5dant inflytande kan l\u00e4tt hittas i Ukrainas moderna historia. Ett exempel p\u00e5 var detta ryska scenario fungerade perfekt var 2014 i den ukrainska staden Ilovaisk<\/a><\/span><\/strong>. Ryska medier rapporterar att “massor” med ukrainska enheter \u00e4r omringade. Uttrycket “omringning” sprids \u00f6ver fr\u00e5n ryska medier till ukrainska. Sedan uttrycks det av ukrainska politiker. Familjer och v\u00e4nner till de ukrainska soldaterna ringer till soldaterna och uppmuntrar dem att ta sig d\u00e4rifr\u00e5n genom att l\u00e4mna sina positioner och bortse fr\u00e5n given order. Detta kaos inom informationssf\u00e4ren f\u00f6rsvagar den ukrainska sidan. Situationen hamnar utom kontroll. Efter att ha \u00f6ppnat en evakueringskorridor f\u00f6r de ukrainska trupperna att l\u00e4mna omr\u00e5det massakrerar de ryska trupperna n\u00e4ra 300 ukrainska soldater.<\/span><\/p>\n

Samh\u00e4llet Novy Sandzjary<\/span>
\n<\/strong><\/span><\/h2>\n

I den lilla staden Novy Sandzjary<\/a><\/span><\/strong> f\u00e5r lokalbefolkningen brev av brevb\u00e4rare, till synes fr\u00e5n de centrala myndigheterna. Lokalbefolkningen informeras om att landsm\u00e4n som \u00e4r smittade med COVID-19 kommer att evakueras fr\u00e5n Kina till staden. R\u00e4dslan f\u00f6r den ok\u00e4nda d\u00f6dliga sjukdomen tar ut m\u00e4nniskor p\u00e5 gatorna. D\u00e4r attackerar de aggressivt bussar och passagerare genom att kasta stenar. Hela v\u00e4rlden f\u00f6rmedlar bilder av ukrainarnas v\u00e5ldsamma, ociviliserade angrepp p\u00e5 oskyldiga m\u00e4nniskor. Ryska akt\u00f6rer sprider denna information massivt och upprepar tidigare ryska uttalanden om Ukraina som en svag, outvecklad och institutionellt of\u00f6rm\u00f6gen stat.<\/span><\/p>\n

Sammanfattning<\/strong><\/span><\/h2>\n

I b\u00e5da fallen riktades aggression och k\u00e4nslan av ultimat or\u00e4ttvisa mot “ukrainarna sj\u00e4lva”, inte mot fienden. Avsikten med de h\u00e4r operationerna diskuteras ocks\u00e5 ofta av ryssarna. Vid b\u00e5da tillf\u00e4llena var det ukrainska samh\u00e4llet \u00f6vertygat om att statens politiska och milit\u00e4ra ledarskap var k\u00e4llan till problemet. I sj\u00e4lva verket var staten ett offer f\u00f6r reflexiv kontroll.<\/span><\/p>\n

Kaos uppn\u00e5s med konstant informationsinflytande, dominans av negativa nyheter och politisering av vardagslivet. I sin tur undergr\u00e4ver detta institutionernas f\u00f6rtroende, framkallar konflikter och polarisering. Ju mer fragmenterad denna kamp blir, desto b\u00e4ttre f\u00f6r motst\u00e5ndaren. Detta \u00e4r s\u00e4rskilt l\u00e4tt att uppn\u00e5 under de nuvarande f\u00f6rh\u00e5llandena i Ukraina, d\u00e4r den yttre ryska aggressionen kombineras med sp\u00e4nningar mellan pro-ryska och pro-ukrainska samh\u00e4llsgrupper.<\/span><\/p>\n

St\u00e4ndig kamp f\u00f6r “r\u00e4ttvisa p\u00e5 alla fronter” leder till en k\u00e4nsla av nederlag och f\u00f6rtvivlan, vilket i sin tur f\u00f6rlamar f\u00f6rm\u00e5gan till motst\u00e5nd. Vinnarna h\u00e4r \u00e4r de som lyckas “balansera sin styrka” v\u00e4l. D\u00e4rf\u00f6r \u00e4r det viktigt att alltid komma ih\u00e5g vem som kan ligga bakom n\u00e4r allt verkar f\u00f6r\u00f6dande. P\u00e5 statlig niv\u00e5 \u00e4r det lika viktigt att analysera fienden lika konsekvent som fienden analyserar oss. Ukraina saknar resurser f\u00f6r offensiva operationer. Men med hj\u00e4lp av reflexiv kontrollteknik blir det mycket l\u00e4ttare att h\u00e5lla tillbaka en angripare.<\/span><\/p>\n

L\u00e4s \u00e4ven<\/strong><\/span><\/h2>\n