{"id":20204,"date":"2021-01-04T19:33:13","date_gmt":"2021-01-04T18:33:13","guid":{"rendered":"https:\/\/informnapalm.org\/sv\/?p=20204"},"modified":"2023-12-04T09:48:10","modified_gmt":"2023-12-04T08:48:10","slug":"baltiska-staterna","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/informnapalm.org\/sv\/baltiska-staterna\/","title":{"rendered":"Kremlrelaterade medier h\u00e4vdar att de baltiska staterna och Polen inte kan hantera COVID-19"},"content":{"rendered":"

Medan den andra COVID-19-v\u00e5gen rasar i de baltiska staterna och Polen pl\u00e5gar den globala h\u00e4lsokrisen inte bara sjukv\u00e5rdssystem, f\u00f6retag och hela samh\u00e4llet utan \u00e4ven media. Pandemin forts\u00e4tter att anv\u00e4ndas f\u00f6r att sprida falsk och vilseledande information f\u00f6r att undergr\u00e4va de baltiska staternas och Polens anstr\u00e4ngningar f\u00f6r att bek\u00e4mpa coronaviruset. <\/strong><\/span><\/p>\n

I november 2020 analyserade den litauiska analysgruppen Debunk EU<\/a><\/span><\/strong> karant\u00e4n\u00e5tg\u00e4rder, vaccinationsprogram, Nato\u00f6vningar och Litauens, Lettlands, Estlands och Polens allm\u00e4nna kapacitet f\u00f6r att bek\u00e4mpa viruset.<\/span><\/p>\n

Analys av media i Polen och de baltiska staterna<\/span><\/strong><\/h2>\n

Analysgruppen gick igenom 213 artiklar med falsk och vilseledande information fr\u00e5n 47 k\u00e4llor i Baltikum och Polen p\u00e5 engelska, estniska, lettiska, litauiska, polska och ryska. De analyserade artiklarna hade en potentiell l\u00e4sarkrets p\u00e5 6,6 miljoner. Analytikerna uppt\u00e4ckte ocks\u00e5 108 vilseledande, alternativt felaktiga inl\u00e4gg om COVID-19 p\u00e5 litauiska p\u00e5 Facebook.<\/span><\/p>\n

\"DynamikDynamik av falsk eller vilseledande information om COVID-19 i de baltiska staterna och Polen, november 2020.<\/span>\u00a0<\/em><\/span><\/p>\n

Estland<\/strong><\/span><\/h2>\n

Falsk och vilseledande information om COVID-19 i Estland delades in i tv\u00e5 grupper. Enligt Laima Venclauskien\u0117, chefsanalytiker p\u00e5 Debunk EU, fokuserade en del av artiklarna p\u00e5 landets \u00e5tg\u00e4rder f\u00f6r att hantera pandemin. Den andra kategorin fokuserade p\u00e5 Nato. Till exempel uttalanden om att alliansen \u00e4r ett hot mot regional stabilitet, lokalbefolkningens v\u00e4lbefinnande och, inom ramen f\u00f6r COVID-19, deras h\u00e4lsa. S\u00e5dana artiklar lyfte fram budskapet “trots coronaviruset, forts\u00e4tter Natos milit\u00e4ra \u00f6vningar”.<\/span><\/p>\n

Omn\u00e4mnda ber\u00e4ttelser<\/span><\/strong><\/h3>\n

\"Omn\u00e4mnda<\/p>\n

Ber\u00e4ttelser avsl\u00f6jade av Debunk EU<\/span><\/strong><\/h3>\n

\"Ber\u00e4ttelserDe mest framtr\u00e4dande ber\u00e4ttelserna om COVID-19 i Estland, november 2020.<\/span><\/p>\n

Mest framtr\u00e4dande COVID-19 ber\u00e4ttelser i Estland<\/span><\/strong><\/h2>\n

Enligt L. Venclauskien\u0117 \u00e4r ett av de mest sl\u00e5ende exemplen p\u00e5 COVID-19-relaterad felinformation en artikel publicerad av portalen telegram.ee. Webbplatsen citerar Kary Mullis, som skapade PCR-testet av COVID-19, som p\u00e5st\u00e5s s\u00e4ga att ett positivt testresultat inte betyder att personen \u00e4r sjuk. Dessa uppgifter unders\u00f6ktes och avsl\u00f6jades av Reuters nyhetsbyr\u00e5. Artikeln inneh\u00f6ll ocks\u00e5 h\u00f6gljudda uttalanden om att “det obligatoriska b\u00e4randet av skyddsmasker utan tvekan \u00e4r ett enormt p\u00e5tr\u00e4ngande element mot personlig integritet”. D\u00e4rtill, p\u00e5st\u00e5endet som troligen st\u00f6ds av “vissa experter” att karant\u00e4nbegr\u00e4nsningarna p\u00e5 grund av pandemin “\u00e4r mycket mer skadliga f\u00f6r samh\u00e4llet och m\u00e4nniskors h\u00e4lsa \u00e4n det p\u00e5st\u00e5dda viruset i sig”.<\/span><\/p>\n

Liknande artiklar har inneh\u00e5llit ber\u00e4ttelser d\u00e4r informationen endast delvis \u00e4r korrekt. Enligt L. Venclauskien\u0117 \u00e4r pandemin och den os\u00e4kerhet som \u00e4r f\u00f6rknippad med den ett utm\u00e4rkt tema f\u00f6r anv\u00e4ndning av en s\u00e5dan teknik.<\/span><\/p>\n

Lettland<\/span><\/strong><\/h2>\n

I Lettland spreds ocks\u00e5 historien om landets f\u00f6rm\u00e5ga att hantera pandemin. Enligt unders\u00f6kningen utm\u00e4rktes Lettland n\u00e4r det g\u00e4ller antalet ryska artiklar. Av de unders\u00f6kta artiklarna var 5,9% p\u00e5 lettiska, majoriteten 94,1% p\u00e5 ryska.<\/span><\/p>\n

\"Vilseledande<\/a>Falska och vilseledande artiklar om COVID-19 efter spr\u00e5k i Lettland, november 2020.<\/span><\/p>\n

Enligt Debunk EU:s chefsanalytiker n\u00e5dde det ryskspr\u00e5kiga inneh\u00e5llet ocks\u00e5 den st\u00f6rsta publiken. Dessutom, om m\u00e4tt efter r\u00e4ckvidd, var kontrasten \u00e4nnu starkare. D\u00e4r utgjorde lettiska knappt 0,2%. Denna information spreds huvudsakligen av Kreml-kontrollerade medier f\u00f6r att p\u00e5verka den ryskspr\u00e5kiga delen av den lettiska befolkningen.<\/span><\/p>\n

Litauen<\/span><\/strong><\/h2>\n

Enligt L. Venclauskien\u0117 \u00f6kade antalet falska vilseledande rapporter om COVID-19 i Litauen betydligt efter 7 november 2020: “Det \u00e4r troligt att fl\u00f6det av falsk och vilseledande information \u00f6kade p\u00e5 grund av den karant\u00e4n som inf\u00f6rdes i landet, liksom under den f\u00f6rsta v\u00e5gen av viruset”.<\/span><\/p>\n

I likhet med Lettland spreds uppgifter om of\u00f6rm\u00e5gan att bek\u00e4mpa COVID-19 f\u00f6r att sprida desinformation i Litauen. De flesta s\u00e5dana artiklar publicerades p\u00e5 infa.lt. Redakt\u00f6ren f\u00f6r denna webbplats, Arvydas Daunys, \u00e4r k\u00e4nd f\u00f6r att publicera sina artiklar p\u00e5 webbplatser som sarmatas.lt, sputnik.lt och laisvaslaikrastis.lt. Enligt Litauens ministerium f\u00f6r statss\u00e4kerhet \u00e4r de tv\u00e5 sistn\u00e4mnda allm\u00e4nt bekanta f\u00f6r att sprida pro-rysk propaganda i landet.<\/span><\/p>\n

\"DeDe mest utbredda ber\u00e4ttelserna i Litauen, november 2020.<\/span>
\n\"DeDe mest framtr\u00e4dande ber\u00e4ttelserna om COVID-19 i Litauen efter r\u00e4ckvidd, november 2020.<\/span><\/p>\n

Artikeln, som n\u00e5dde den st\u00f6rsta l\u00e4sekretsen, publicerades den 25 november 2020 av rubaltic.ru och d\u00e4refter samma dag av news-front.info. Enligt Debunk EU handlade artikeln om det litauiska h\u00e4lsosystemet.<\/span><\/p>\n

Konspirationsteorier om tomma sjukhus, “mikrochips” i vacciner och skador orsakade av skyddsmasker sprids inte bara i onlinemedier utan ocks\u00e5 p\u00e5 sociala n\u00e4tverk. I november unders\u00f6kte Debunk EU 108 Facebook-inl\u00e4gg i det litauiska segmentet och hittade vilseledande information om COVID-19. Dessa meddelanden distribuerades i 28 grupper, med medlemmar fr\u00e5n 615 till 26 700. Debunk EU fann att 92,7% av felinformationen publicerades p\u00e5 litauiska. Endast en liten del, 7,3%, publicerades p\u00e5 ryska. Facebookgruppen Neabeijingi var den mest aktiva i spridandet av vilseledande och falsk COVID-19-information.<\/span><\/p>\n

\"FalskaFacebook-inl\u00e4gg med vilseledande eller falsk information om COVID-19 efter antal interaktioner, november 2020.<\/span><\/p>\n

Mest framtr\u00e4dande COVID-19 ber\u00e4ttelser i Litauen<\/strong><\/span><\/h2>\n

“Litauen k\u00e4mpar inte mot COVID-19” var de framtr\u00e4dande historierna under analysperioden (32,2%). Volymm\u00e4ssigt var historierna \u00e4nnu mer dominerande (69,6%). Det senare hade att g\u00f6ra med det faktum att ber\u00e4ttelserna tj\u00e4nade till att st\u00f6dja bilden av Litauen som en misslyckad stat. Kremlv\u00e4nliga webbplatser som rubaltic.ru och news-front.info har en mycket bredare r\u00e4ckvidd i landet \u00e4n de lokala spr\u00e5kmedierna. Inblandningen av Kreml-relaterade medier i Litauen framg\u00e5r av en analys av spr\u00e5kt\u00e4ckningen. \u00c4ven om det litauiska spr\u00e5ket dominerade rapporteringen (73,3%), uppn\u00e5dde ryska spr\u00e5ket en liknande andel (78,8%).<\/span><\/p>\n

Utredningen avsl\u00f6jar att det dominerande \u00e4mnet p\u00e5 Facebook var “begr\u00e4nsningar av friheten p\u00e5 grund av COVID-19”. Detta anv\u00e4ndes f\u00f6r att diskreditera inf\u00f6rda \u00e5tg\u00e4rder som karant\u00e4n, obligatorisk anv\u00e4ndning av masker och social distansering. Vissa inl\u00e4gg f\u00f6rs\u00f6kte ocks\u00e5 mildra koronavirushotet och lyfta fram Litauens misslyckade anstr\u00e4ngningar f\u00f6r att bek\u00e4mpa pandemin.<\/span><\/p>\n

Inl\u00e4gget som fick mest gensvar inneh\u00f6ll artiklar som citerade en ledamot av det litauiska parlamentet, Dainius Kepenis. Han ifr\u00e5gas\u00e4tter ofta behovet av \u00e5tg\u00e4rder och vaccinets effektivitet. Han ifr\u00e5gas\u00e4tter ocks\u00e5 antalet rapporterade infektioner. Inl\u00e4gget delades av m\u00e5nga Facebook-grupper. En analys av Debunk EU har visat att m\u00e4nniskor tenderar att reagera p\u00e5 information som sprids av statstj\u00e4nstem\u00e4n. Det \u00e4r just s\u00e5dana artiklar som g\u00f6r det sv\u00e5rt att mobilisera allm\u00e4nheten och framg\u00e5ngsrikt bek\u00e4mpa pandemin.<\/span>\u00a0<\/em><\/span><\/p>\n

Polen<\/span><\/strong><\/h2>\n

“I Polen var vaccinet huvud\u00e4mnet f\u00f6r artiklarna vars inneh\u00e5ll handlade om avtal med l\u00e4kemedelsf\u00f6retag f\u00f6r de f\u00f6rsta transporterna av vacciner till Polen. Dessutom spreds information om regeringens allm\u00e4nna vaccinationsprogram”, s\u00e4ger L. Venclauskien\u0117.<\/span><\/p>\n

Den st\u00f6rsta publiken n\u00e5ddes av artiklar som h\u00e4vdade att hotet om COVID-19 var \u00f6verdrivet. Enligt studien utl\u00f6stes en v\u00e5g av liknande information i samband med inf\u00f6randet av nya \u00e5tg\u00e4rder och en varning om att avst\u00e5 fr\u00e5n att resa under ledigheter.<\/span><\/p>\n

Omn\u00e4mnda ber\u00e4ttelser<\/span><\/strong><\/h3>\n

\"Omn\u00e4mnda<\/p>\n

Ber\u00e4ttelser avsl\u00f6jade av Debunk EU<\/span><\/strong><\/h3>\n

\"Ber\u00e4ttelserDe mest prominenta nyheterna om COVID-19 i Polen, november 2020.<\/span><\/p>\n

De mest framtr\u00e4dande nyheterna om COVID-19 i Polen<\/strong><\/span><\/h2>\n

I b\u00f6rjan av november diskuterades nyheten om ett “offentligt brev fr\u00e5n polska l\u00e4kare, forskare och v\u00e5rdpersonal till de polska myndigheterna och media”. Brevet l\u00e4mnades in som en online-framst\u00e4llning undertecknad av 177 l\u00e4kare, varav 35 var oregistrerade specialister och 39 tandl\u00e4kare. I brevet angavs att situationen inte \u00e4r kritisk, s\u00e5 det finns inget behov av strikta begr\u00e4nsningar. Dessutom att den nuvarande situationen kr\u00e4nker m\u00e4nskliga r\u00e4ttigheter. Precis som ryska k\u00e4llor i Litauen h\u00e4nvisade till belgiska l\u00e4kare som i oktober hade sagt att inget undantagstillst\u00e5nd hade utf\u00e4rdats.<\/span><\/p>\n

Enligt Debunk EU distribuerade den polska portalen nczas.com mest felaktig information i alla unders\u00f6kta l\u00e4nder i november. En annan polsk webbplats, wykop.pl, tog ledningen n\u00e4r det g\u00e4ller antal l\u00e4sare.<\/span><\/p>\n

\"K\u00e4llor
\n\"K\u00e4llorK\u00e4llor och uppn\u00e5dd potentiell l\u00e4sekrets, november 2020.<\/span><\/p>\n

Desinformationsanalysen i november genomf\u00f6rdes av ett team av analytiker fr\u00e5n Debunk EU. Bland annat deltog den litauiska chefsanalytikern Balys Liubinavi\u010dius i unders\u00f6kningen. Samtidigt deltog Laima Venclauskien\u0117 och Agn\u0117 Eidimait\u0117. Estlands chefsanalytiker Enel Ehrenhaft, Lettlands chefsanalytiker Kristine Skujina-Troksa och Polens chefsanalytiker Magdalena Wilczy\u0144ska deltog ocks\u00e5 i analysen.<\/span><\/p>\n

Desinformationsanalysgruppen Debunk EU<\/span><\/strong><\/h2>\n

Debunk EU \u00e4r en oberoende icke-statlig organisation<\/a><\/span><\/strong> som unders\u00f6ker felaktig information och driver mediautbildningskampanjer. Debunk EU genomf\u00f6r analyser i de baltiska staterna s\u00e5v\u00e4l som i USA och Nordmakedonien. Organisationen har uppm\u00e4rksammats av mediej\u00e4ttar som Financial Times och Deutsche Welle. Debunk EU har presenterat sin verksamhet i 17 l\u00e4nder, inklusive USA, Tyskland, Storbritannien, Frankrike och Serbien.<\/span><\/p>\n

\n

\u00d6vers\u00e4ttning: A55. Rubrikbild: Kebox, AdobeStock.<\/span><\/p>\n

L\u00e4s \u00e4ven<\/strong><\/span><\/h2>\n