{"id":20380,"date":"2021-01-14T19:47:05","date_gmt":"2021-01-14T18:47:05","guid":{"rendered":"https:\/\/informnapalm.org\/sv\/?p=20380"},"modified":"2023-12-04T02:45:13","modified_gmt":"2023-12-04T01:45:13","slug":"vetoratt","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/informnapalm.org\/sv\/vetoratt\/","title":{"rendered":"Rysslands vetor\u00e4tt i FN:s s\u00e4kerhetsr\u00e5d \u00e4r r\u00e4ttsstridig"},"content":{"rendered":"

Rysslands vetor\u00e4tt<\/a> vid FN:s s\u00e4kerhetsr\u00e5d \u00e4r icke-legitim, enligt en analys av den internationella juridiska experten Bohdan Ustymenko. InformNapalm presenterar d\u00e4rf\u00f6r detaljerade argument f\u00f6r varf\u00f6r Rysslands ut\u00f6vande och missbruk av vetor\u00e4tten<\/a> \u00e4r r\u00e4ttsstridig.<\/strong><\/span><\/p>\n

Det \u00e4r allm\u00e4nt k\u00e4nt att Ryssland \u00e4rvde Sovjetunionens permanenta medlemskap i FN:s s\u00e4kerhetsr\u00e5d, ett internationellt organ vars beslut inte bara ber\u00f6r Ukrainas och Svarta havets nationella s\u00e4kerhet utan ocks\u00e5 hela v\u00e4rldens s\u00e4kerhet. Det \u00e4r detta nyckelorgan som FN-medlemmar har anf\u00f6rtrott huvudansvaret f\u00f6r att uppr\u00e4tth\u00e5lla internationell fred och s\u00e4kerhet.<\/span><\/p>\n

Rysslands vetor\u00e4tt i FN:s s\u00e4kerhetsr\u00e5d<\/span><\/strong><\/h2>\n

Samtidigt, trots FN:s s\u00e4kerhetsr\u00e5ds viktiga uppdrag, tvingas ukrainska f\u00f6retr\u00e4dare konstatera att s\u00e4kerhetsr\u00e5dets svar p\u00e5 konflikter, eskaleringar och brott mot internationell r\u00e4tt \u00e4r “l\u00e5ngsam och inkonsekvent”. Detta beror fr\u00e4mst p\u00e5 missbruk av vissa permanenta medlemmar, s\u00e4rskilt Rysslands vetor\u00e4tt.<\/span><\/p>\n

\"UkrainasFoto: Ukrainas tidigare FN-ambassad\u00f6r Volodymyr Jeltjenko.<\/span><\/p>\n

Ukrainas tidigare FN-ambassad\u00f6r Volodymyr Jeltjenko har citerat situationen med Rysslands \u00e5sidos\u00e4ttande av internationell r\u00e4tt och dess aggression mot Ukraina. Jeltjenko har ocks\u00e5 betonat missbruk av vetor\u00e4tten i FN:s s\u00e4kerhetsr\u00e5d. Bland annat p\u00e5minde han om att Moskva hade bedrivit en “h\u00e4mndpolitik” och anv\u00e4nt milit\u00e4rmakt mot andra stater sedan 1990-talet, inklusive Moldavien, Georgien och Ukraina [1<\/a><\/span><\/strong>].<\/span><\/p>\n

Ryssland juridiska sk\u00e4l som permanent medlem i FN:s s\u00e4kerhetsr\u00e5d f\u00f6r Sovjetunionen<\/span><\/strong><\/h2>\n

1945 deltog bland annat de vitryska och ukrainska sovjetiska socialistiska republikerna (i Sovjetunionen) i grundandet av FN. Det ska till\u00e4ggas att den ryska sovjetiska socialistiska republiken (RSFSR) aldrig fick status som grundande medlem av FN.<\/span><\/p>\n

Samtidigt anges i den nuvarande versionen av artikel 23 i FN-stadgan [2<\/a><\/span><\/strong>] att det \u00e4r unionen av sovjetiska socialistiska republiker (CCCP), och inte RSFSR eller Ryssland, som en enskild republik, som ska vara en av de fem permanenta medlemmarna i FN:s s\u00e4kerhetsr\u00e5d. FN-stadgan f\u00f6reskriver inte heller m\u00f6jligheten att ers\u00e4tta eller f\u00f6lja det permanenta medlemskapet i s\u00e4kerhetsr\u00e5det med ett annat land.<\/span><\/p>\n

Sovjetunionens konstitution fr\u00e5n 1977<\/span><\/strong><\/h2>\n

Dessutom f\u00f6reskrivs i konstitutionen f\u00f6r unionen av de sovjetiska socialistiska republikerna, som antogs den 7 oktober 1977 [3<\/a><\/span><\/strong>] att unionen av sovjetiska socialistiska republiker \u00e4r en integrerad, multinationell federal stat baserad p\u00e5 principen om socialistisk federalism om fritt sj\u00e4lvbest\u00e4mmande och frivillig anslutning till unionen.<\/span><\/p>\n

Territoriet f\u00f6r unionen av sovjetiska socialistiska republiker \u00e4r en enda enhet och inkluderar territorierna f\u00f6r republikerna i unionen. Sovjetunionens suver\u00e4nitet str\u00e4cker sig \u00f6ver hela dess territorium (artikel 75).
\n<\/span><\/p>\n

Sovjetunionens socialistiska republiker, representerad av dess h\u00f6gsta myndighetsorgan och administration, ska juridiskt omfatta Sovjetunionens representation i internationella relationer. Detta avser f\u00f6rbindelser med andra stater och internationella organisationer, fastst\u00e4llande av det allm\u00e4nna f\u00f6rfarandet f\u00f6r och samordning av f\u00f6rbindelserna mellan unionens republiker med andra stater och internationella organisationer. En unionsrepublik (inklusive RSFSR) har dock r\u00e4tt att ing\u00e5 f\u00f6rbindelser med andra stater, ing\u00e5 avtal med dem, utbyta diplomatiska och konsul\u00e4ra representanter och delta i internationella organisationers arbete (artiklarna 73 och 80).<\/span><\/p>\n

En unionsrepublik \u00e4r en suver\u00e4n sovjetisk socialistisk stat som har f\u00f6renats med andra sovjetrepubliker inom de socialistiska republikerna i Sovjetunionen (artikel 76).<\/span>
\nVarje unionsrepublik ska beh\u00e5lla r\u00e4tten att dra sig ur Sovjetunionen (artikel 72).<\/span><\/p>\n

Detta betyder att Sovjetunionen var en stat i sig. Samtidigt hade var och en av unionsrepublikerna sin egen status som en separat stat. Som ett resultat, enligt Sovjetunionens konstitution, var RSFSR en separat stat i f\u00f6rh\u00e5llande till Sovjetunionen, som hade r\u00e4tt att fritt dra sig ur unionen med andra stater. Samtidigt f\u00f6reskriver inte Sovjetunionens konstitution n\u00e5gon efterf\u00f6ljare av Sovjetunionen.<\/span><\/p>\n

Moskva-f\u00f6rdraget den 4 december 1991<\/span><\/strong><\/h2>\n

Den 4 december 1991 undertecknade medlemmarna i de socialistiska republikerna, med Sovjetunionen som f\u00f6reg\u00e5ngare, Moskva-f\u00f6rdraget om arvet fr\u00e5n Sovjetunionens statsskuld och tillg\u00e5ngar. Detta med tanke p\u00e5 behovet av en radikal \u00f6versyn av hela spektrumet av relationer mellan de stater som ingick i Sovjetunionen [4<\/a><\/span><\/strong>].<\/span><\/p>\n

I till\u00e4mpningen av Moskva-f\u00f6rdraget beslutades att “statsarv” inneb\u00e4r att en stat tar ansvar f\u00f6r internationella relationer i ett visst omr\u00e5de, medan “statligt successionsmoment” betyder det datum d\u00e5 den efterf\u00f6ljande staten tar ansvar f\u00f6r den f\u00f6reg\u00e5ende statens internationella relationer.<\/span><\/p>\n

Enligt artikel 4 i Moskva-f\u00f6rdraget kom parterna \u00f6verens om att andelarna i f.d. Sovjetunionens best\u00e5ndsdelar (observera den speciella formuleringen “f.d. Sovjetunionen”) i det totala beloppet f\u00f6r statsskulden och gemensamma tillg\u00e5ngar skulle vara:<\/span><\/p>\n

1 RSFSR, 61,34%<\/span>
\n2 Ukraina, 16,37%<\/span>
\n3 Vitryssland, 4,13%<\/span>
\n4 Kazakstan, 3,86%<\/span>
\n5 Georgien, 1,62%<\/span><\/p>\n

Det b\u00f6r ocks\u00e5 s\u00e4rskilt noteras att Moskva-f\u00f6rdraget inte f\u00f6reskriver att Sovjetunionen ska ers\u00e4ttas av den ryska sovjetiska federala socialistiska republiken i internationella organisationer, inklusive FN:s s\u00e4kerhetsr\u00e5d.<\/span><\/p>\n

\"UndertecknandeUndertecknande av Belavezja-\u00f6verenskommelsen den 8 december 1991. Foto: RIA Novosti.<\/span><\/p>\n

Inr\u00e4ttandet av Oberoende Staters Samv\u00e4lde den 8 december 1991<\/span><\/strong><\/h2>\n

Och den 8 december 1991 (i Minsk) undertecknade Vitryssland, Ryssland och Ukraina avtalet om inr\u00e4ttande av Oberoende Staters Samv\u00e4lde, det s\u00e5 kallade Belavezja-avtalet [5<\/a><\/span><\/strong>]. Belavezja-avtalet s\u00e4ger att “Sovjetunionen inte l\u00e4ngre existerar som subjekt f\u00f6r internationell r\u00e4tt och geopolitisk verklighet”.<\/span><\/p>\n

Detta f\u00f6rdrag f\u00f6reskrev ocks\u00e5 att normerna i tidigare sovjetisk lagstiftning inte skulle g\u00e4lla inom de undertecknande staternas territorier. Dessutom skulle de tidigare organen och myndigheterna i f.d. Sovjetunionen upph\u00f6ra att verka inom Oberoende Staters Samv\u00e4lde (OSS).<\/span><\/p>\n

Dessutom f\u00f6reskrivs i Belavezja-avtalet att Vitryssland, Ryssland och Ukraina garanterar efterlevnad av internationella f\u00f6rpliktelser enligt f.d. Sovjetunionens f\u00f6rdrag och avtal.<\/span><\/p>\n

Almaty-deklarationen den 21 december 1991<\/span><\/strong><\/h2>\n

Den 21 december 1991 undertecknade elva oberoende stater (f.d. republiker) i Sovjetunionen, inklusive Vitryssland, Ryssland och Ukraina, Almaty-deklarationen [6<\/a><\/span><\/strong>] som bekr\u00e4ftade bildandet av OSS och upph\u00f6randet av Sovjetunionen. Alla undertecknare garanterade ocks\u00e5, i enlighet med deras konstitutionella f\u00f6rfaranden, fullg\u00f6randet av f.d. Sovjetunionens f\u00f6rpliktelser av f\u00f6rdrag och avtal.<\/span><\/p>\n

Men samma dag, den 21 december 1991, antog r\u00e5det f\u00f6r statschefer inom OSS ett beslut [7<\/a><\/span><\/strong>] att alla OSS-staterna “st\u00f6der Ryssland i k\u00f6lvattnet av Sovjetunionens medlemskap i FN, inklusive s\u00e4kerhetsr\u00e5det och andra internationella organisationer. Beslutet undertecknades av endast 11 av de 15 staterna i f.d. Sovjetunionen, utan Sovjetunionens deltagande och medgivande, efter upph\u00f6randet av dess existens.<\/span><\/p>\n

F\u00f6rklaring fr\u00e5n H\u00f6gsta Sovjet den 26 december 1991<\/strong><\/span><\/h2>\n

Den 26 december 1991 uppgav Sovjetunionens h\u00f6gsta sovjet med dess f\u00f6rklaring nr 142-N [8<\/a><\/span><\/strong>], att Sovjetunionens existens hade upph\u00f6rt i samband med inr\u00e4ttandet av OSS. R\u00e5det uppmanade de oberoende staternas statschefer att \u00f6verv\u00e4ga fr\u00e5gan om Sovjetunionens kvarl\u00e5tenskap. Detta g\u00e4llde organ p\u00e5 statlig niv\u00e5, administration, ratificering, verkst\u00e4llighet och upps\u00e4gning av internationella f\u00f6rdrag som ing\u00e5tts av Sovjetunionen f\u00f6re uppr\u00e4ttandet av OSS. S\u00e5ledes bekr\u00e4ftar f\u00f6rklaring nr 142-N, tillsammans med andra bevis, ogiltigheten av beslutet fr\u00e5n OSS-statscheferna av den 21 december 1991.<\/span><\/p>\n

FN-stadgan f\u00f6reskriver inte byte av ett lands permanenta medlemskap i s\u00e4kerhetsr\u00e5det<\/span><\/strong><\/h2>\n

Efter en grundlig juridisk analys av FN-stadgan, den sovjetiska konstitutionen, Moskva-f\u00f6rdraget, Belavezja-avtalet, Almaty-dokumenten av den 21 december 1991 och deklarationen fr\u00e5n Sovjetunionens h\u00f6gsta sovjet nr 142-N, liksom andra relevanta dokument kan viktiga slutsatser dras.<\/span><\/p>\n

\u2460 Enligt Sovjetunionens konstitution hade unionsrepublikerna, inklusive RSFSR, status som separata stater med r\u00e4tt att avskilja sig fr\u00e5n Sovjetunionen. I sin tur var Sovjetunionen ocks\u00e5 en separat stat i f\u00f6rh\u00e5llande till unionsrepublikerna.<\/span><\/p>\n

\u2461 FN-stadgan f\u00f6reskriver inte att ett lands permanenta medlemskap i s\u00e4kerhetsr\u00e5det ska ers\u00e4ttas med ett annat land.<\/span><\/p>\n

\u2462 Sovjetunionens konstitution f\u00f6reskriver inte att Sovjetunionen ska ers\u00e4ttas av en unionsrepublik i internationella organisationer och organ, inklusive FN: s s\u00e4kerhetsr\u00e5d.<\/span><\/p>\n

Inget beslut att ers\u00e4tta Sovjetunionen med RSFSR<\/strong><\/span><\/h2>\n

\u2463 Sovjetunionens h\u00f6gsta organ har inte fattat n\u00e5got beslut att ers\u00e4tta Sovjetunionen med RSFSR i internationella organisationer och organ, inklusive FN:s s\u00e4kerhetsr\u00e5d.<\/span><\/p>\n

\u2464 Ryssland \u00e5tnjuter d\u00e4rf\u00f6r f\u00f6rm\u00e5nen som permanent medlem i FN:s s\u00e4kerhetsr\u00e5d utan en korrekt r\u00e4ttslig grund.<\/span><\/p>\n

Ett slutgiltigt beslut om Rysslands r\u00e4tt som ers\u00e4ttare f\u00f6r Sovjetunionen i FN:s s\u00e4kerhetsr\u00e5d kan legitimt avg\u00f6ras av en internationell domstol. Vad som beh\u00f6vs \u00e4r ett r\u00e5dgivande yttrande, s\u00e4rskilt p\u00e5 beg\u00e4ran av FN:s generalf\u00f6rsamling.<\/span><\/p>\n

\n

\"Bohdan<\/a>Denna juridiska analys har utarbetats av Bohdan Ustymenko<\/a><\/span><\/strong>, internationell juridisk expert<\/a><\/span><\/strong> och specialist inom omr\u00e5det internationell sj\u00f6r\u00e4tt.<\/span><\/p>\n

Andra tematiska material<\/span><\/strong><\/h2>\n