{"id":25853,"date":"2024-09-30T19:58:33","date_gmt":"2024-09-30T17:58:33","guid":{"rendered":"https:\/\/informnapalm.org\/sv\/?p=25853"},"modified":"2024-11-18T23:10:14","modified_gmt":"2024-11-18T22:10:14","slug":"rosatom-2","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/informnapalm.org\/sv\/rosatom-2\/","title":{"rendered":"Rosatom: Rysslands k\u00e4rnenergiimperium som geopolitisk maktfaktor"},"content":{"rendered":"
\n

Rosatom \u00e4r ett ryskt statligt holdingbolag som omfattar \u00f6ver 360 olika f\u00f6retag inom k\u00e4rnkraftsindustrin. Bolaget ansvarar f\u00f6r samtliga civila k\u00e4rnkraftverk i Ryssland, k\u00e4rnvapenkapaciteten, forskningsorganisationer samt atomisbrytarf\u00f6retag.<\/span><\/p>\n<\/div>\n

\n

F\u00f6retaget rankas som v\u00e4rldens n\u00e4st st\u00f6rsta n\u00e4r det g\u00e4ller uranreserver och femte st\u00f6rsta vad g\u00e4ller uranproduktion, samt fj\u00e4rde st\u00f6rst globalt i k\u00e4rnenergiproduktion. Rosatom kontrollerar 40 % av den globala marknaden f\u00f6r urananrikning och 17 % av k\u00e4rnbr\u00e4nslemarknaden.<\/p>\n

Rosatom och den globala marknaden<\/span><\/span><\/h2>\n

F\u00f6retaget har som uppdrag att utveckla k\u00e4rnkraftsindustrin och energisektorn i Ryssland, och att s\u00e4kerst\u00e4lla landets nationella s\u00e4kerhet. Detta genom att skapa och uppr\u00e4tth\u00e5lla k\u00e4rnvapenkapacitet. F\u00f6retaget ansvarar \u00e4ven f\u00f6r att uppfylla Rysslands internationella \u00e5taganden inom k\u00e4rnenergi och fungerar som en viktig geopolitisk akt\u00f6r f\u00f6r Kremlregimen, vilket m\u00f6jligg\u00f6r expansion av ryskt inflytande globalt genom byggandet av k\u00e4rnkraftverk och konkurrens med amerikanska och europeiska k\u00e4rnkraftsbolag.<\/p>\n

\u00c5r 2021 gav Putin regeringen i uppdrag att \u00f6ka andelen k\u00e4rnenergi i Rysslands totala elproduktion till 25 %. Enligt ett dekret fr\u00e5n den ryska regeringen den 30 december 2022 (Nr 4383-r) planeras drift av 17 k\u00e4rnkraftsreaktorer med en total kapacitet p\u00e5 12,1 GW, samt avveckling av 13 enheter med en sammanlagd kapacitet p\u00e5 8,3 GW.<\/p>\n

Rysslands k\u00e4rnenergistrategi<\/span><\/span><\/h2>\n

F\u00f6r avl\u00e4gsna och isolerade omr\u00e5den av Ryssland, som Sibirien, planeras byggandet av sm\u00e5 k\u00e4rnkraftverk. Detta kan ses som ett s\u00e4tt att sprida industriella anl\u00e4ggningar bortom de europeiska gr\u00e4nserna. Med tanke p\u00e5 erfarenheten av l\u00e5ngdistansattacker mot Rysslands energisystem under det g\u00e5ngna \u00e5ret finns det stor risk att Rysslands energiinfrastruktur i det europeiska omr\u00e5det snabbt kan skadas av allierade i h\u00e4ndelse av en konflikt mellan NATO och Ryssland. Utvecklingen av k\u00e4rnenergi i Sibirien skulle ge Ryssland ett skydd f\u00f6r sitt milit\u00e4rindustriella komplex mot total f\u00f6rst\u00f6relse i en hypotetisk konflikt.<\/p>\n

Ekonomiska aspekter<\/span><\/span><\/h2>\n

F\u00f6r att finansiera dessa projekt kommer Rosatom att anv\u00e4nda b\u00e5de internationella aff\u00e4rspartners och l\u00e5n i stor utstr\u00e4ckning. I och med att inget betydande sanktionstryck f\u00f6religger har f\u00f6retaget \u00f6kat sin internationella n\u00e4rvaro avsev\u00e4rt.<\/p>\n

F\u00f6retagets totala int\u00e4kter f\u00f6r 2022 uppgick till 11 miljarder dollar, med ett f\u00f6rv\u00e4ntat resultat p\u00e5 9 miljarder. Det totala v\u00e4rdet av Rosatoms internationella projekt \u00f6verstiger 200 miljarder dollar. Samtidigt bidrog Rosatom med mer \u00e4n 3,1 miljarder dollar till den ryska budgeten, som finansierar Rysslands krig mot Ukraina. Det \u00e4r v\u00e4rt att notera att f\u00f6retagets vinster f\u00f6rv\u00e4ntas \u00f6ka tack vare bristen p\u00e5 sanktioner och det v\u00e4xande antalet internationella projekt. Detta kommer i sin tur att \u00f6ka de medel som f\u00f6retaget har tillg\u00e4ngliga f\u00f6r att finansiera den ryska arm\u00e9n, som bombar och d\u00f6dar civilbefolkningen i Ukraina.<\/p>\n

F\u00f6r n\u00e4rvarande bygger Rosatom 34 k\u00e4rnreaktorer i 11 l\u00e4nder v\u00e4rlden \u00f6ver, och alla projekt genomf\u00f6rs enligt plan. Byggnation p\u00e5g\u00e5r i Turkiet, Egypten, Kina, Ungern, Bangladesh, Indien, Belarus, Uzbekistan, Armenien, Kirgizistan och Myanmar.<\/p>\n

Sm\u00e5 k\u00e4rnkraftverk och strategiska f\u00f6rdelar<\/span><\/span><\/h2>\n

En annan riktning som Rosatom fr\u00e4mjar globalt \u00e4r sm\u00e5 k\u00e4rnkraftverk. I november 2022 undertecknades avtal med Myanmar och Kirgizistan f\u00f6r byggandet av s\u00e5dana anl\u00e4ggningar.<\/p>\n

F\u00f6retaget innehar ocks\u00e5 ledande positioner inom uranbrytning, uranberikning och br\u00e4nsleproduktion. Trots sanktioner och f\u00f6rluster p\u00e5 de amerikanska och europeiska marknaderna har f\u00f6retaget lyckats beh\u00e5lla sina ledande positioner. Dessutom expanderar de sin produktion och verksamhet globalt. Till exempel bygger de anl\u00e4ggningar f\u00f6r k\u00e4rnvetenskap och teknologi i Bolivia och Serbien.<\/p>\n

F\u00f6rhandlingar p\u00e5g\u00e5r om byggandet av s\u00e5dana anl\u00e4ggningar i Vietnam och Rwanda. Dessutom har Ryssland och Belarus undertecknat ett avtal om k\u00e4rnbr\u00e4nsleavfall.<\/p>\n

Internationella projekt och samarbete<\/span><\/span><\/h2>\n

I Europa anv\u00e4nder f\u00f6retaget dotterbolag f\u00f6r att generera vinster trots det internationella trycket p\u00e5 Ryssland. Dotterbolaget Uranium One i Nederl\u00e4nderna tj\u00e4nade till exempel 222 miljoner euro, varav tiotals miljoner \u00f6verf\u00f6rdes till Rosatom. F\u00f6retaget bryter uran i Kazakstan och Tanzania och handlar med denna r\u00e5vara.<\/p>\n

Ett annat s\u00e5dant f\u00f6retag \u00e4r det franska statliga bolaget Framatome SA. Rosatom planerar att samarbeta med f\u00f6retaget f\u00f6r att producera k\u00e4rnbr\u00e4nsle som anv\u00e4nds i reaktorer i \u00f6steuropeiska l\u00e4nder som Bulgarien, Tjeckien, Ungern och Slovakien.<\/p>\n

\u00c5r 2023 grundade Framatome en joint venture med Rosatoms dotterbolag TVEL Fuel, som syftar till att f\u00e5 tillst\u00e5nd fr\u00e5n den tyska regeringen att \u00f6verf\u00f6ra teknologi till staden Lingen, d\u00e4r de planerar att organisera produktion.<\/p>\n

Sanktioner och internationell politik<\/span><\/span><\/h2>\n

Sammanfattningsvis har EU-l\u00e4nderna, till skillnad fr\u00e5n USA, inte inf\u00f6rt sanktioner mot Rosatom. D\u00e4remot har den amerikanska regeringen endast inf\u00f6rt personliga sanktioner mot 1 500 individer och restriktioner mot Rosatoms dotterbolag, s\u00e5som Rosatom Arctic.<\/p>\n

Trots detta st\u00e5r Rosatom f\u00f6r en tredjedel av den anrikade uran som anv\u00e4nds i amerikansk energi och genererar omkring 1 miljard dollar \u00e5rligen fr\u00e5n amerikanska f\u00f6retag.<\/p>\n

Bristen p\u00e5 betydande sanktioner, trots f\u00f6retagets engagemang i ockupationen av Zaporizjzja k\u00e4rnkraftverk, m\u00f6jligg\u00f6r f\u00f6r Rosatom att importera v\u00e4sterl\u00e4ndska komponenter, vilka p\u00e5st\u00e5s vara avsedda f\u00f6r byggandet av k\u00e4rnkraftverk. Det finns emellertid en stor risk att dessa komponenter kommer att anv\u00e4ndas f\u00f6r milit\u00e4r utrustning och vapentillverkning.<\/p>\n

\u00c5r 2023 avsatte f\u00f6retaget ytterligare 255 miljoner dollar f\u00f6r att k\u00f6pa n\u00f6dv\u00e4ndig elektronisk utrustning fr\u00e5n ryska f\u00f6retag via parallella importkanaler. De st\u00f6rsta ryska f\u00f6retagen som ansvarar f\u00f6r detta inkluderar Kraftway Corporation, Norsi-Trans och Rikor Electronics. D\u00e4rtill Milandr, Mcst, Modul, Code of Safety, Timtech, IVK, Emzior och Prosoft-Systems.<\/p>\n

Sammanfattning och slutsatser<\/span><\/span><\/h2>\n

Det \u00e4r viktigt att f\u00f6rst\u00e5 att Rosatom \u00e4r ett av Putins kraftfulla verktyg f\u00f6r att fr\u00e4mja hans geopolitiska intressen globalt. F\u00f6retagets ledande position inom k\u00e4rnenergi g\u00f6r det m\u00f6jligt f\u00f6r dem att aktivt genomf\u00f6ra projekt i olika l\u00e4nder och skapa beroenden av rysk k\u00e4rnteknologi. Fr\u00e5nvaron av effektiva sanktioner mot Rosatom g\u00f6r \u00e4ven att f\u00f6retaget kan k\u00f6pa v\u00e4sterl\u00e4ndsk elektronik f\u00f6r dubbelanv\u00e4ndning i stor utstr\u00e4ckning.<\/p>\n

Bland de fr\u00e4msta konsumenterna av rysk k\u00e4rnteknologi finns Rysslands n\u00e4ra allierade. Vidare handlar det om v\u00e4nligt sinnade l\u00e4nder. Detta inkluderar Belarus, Turkiet, Ungern och Kina. Dessutom ing\u00e5r Indien, Uzbekistan, Serbien, Bangladesh och andra. I afrikanska l\u00e4nder d\u00e4r pro-ryska regeringar har tagit makten finns det ocks\u00e5 intressanta utvecklingar. Till exempel har detta skett efter milit\u00e4rkupper i Niger. Noterbart \u00e4r att Niger har de st\u00f6rsta uranf\u00f6rekomsterna. D\u00e4rf\u00f6r planeras det nu att \u00f6verl\u00e5ta r\u00e4ttigheten till Rosatom. Denna r\u00e4ttighet att bryta uran hanterades tidigare av franska f\u00f6retag.<\/p>\n

Rysk kontroll \u00f6ver energisektorn<\/span><\/span><\/h2>\n

Detta kan ge Ryssland kontroll \u00f6ver energisektorn, p\u00e5 liknande s\u00e4tt som Gazprom g\u00f6r, vilket skapar ett betydande inflytande \u00f6ver de politiska besluten i m\u00e5nga europeiska l\u00e4nder genom kontrollen \u00f6ver gas- och oljef\u00f6rs\u00f6rjning. Exempelvis har Nord Stream 2 gjort Tyskland ekonomiskt beroende av Ryssland, liksom leveransen av billig gas till Ungern och Slovakien, d\u00e4r pro-ryska regeringar \u00e4r vid makten och f\u00f6rs\u00f6ker f\u00e5 EU att avskaffa sanktionerna mot Ryssland till varje pris.<\/p>\n

Trots detta har Gazprom drabbats av betydande sanktioner, och EU-l\u00e4nderna har p\u00e5b\u00f6rjat en omst\u00e4llning f\u00f6r att minska sitt beroende av rysk gas och s\u00f6ka alternativa energik\u00e4llor.<\/p>\n

Ytterligare artiklar av InformNapalm<\/span><\/span><\/h2>\n