{"id":26726,"date":"2026-05-09T02:55:24","date_gmt":"2026-05-09T00:55:24","guid":{"rendered":"https:\/\/informnapalm.org\/sv\/?p=26726"},"modified":"2026-05-13T11:05:02","modified_gmt":"2026-05-13T09:05:02","slug":"sverige-ukraina-2026","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/informnapalm.org\/sv\/sverige-ukraina-2026\/","title":{"rendered":"Det politiska klimatet i Sverige efter Rysslands invasion av Ukraina"},"content":{"rendered":"
\n

Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina i februari 2022 har inneburit f\u00f6r\u00e4ndringar av s\u00e4kerhetspolitiken i Europa p\u00e5 ett s\u00e4tt som saknar f\u00f6reg\u00e5ngare i modern tid. Sverige har under mer \u00e4n tv\u00e5hundra \u00e5r st\u00e5tt utanf\u00f6r milit\u00e4ra allianser. Invasionen innebar ett omedelbart skifte i det utrikespolitiska t\u00e4nkandet.<\/span><\/span><\/p>\n<\/div>\n

\n

F\u00f6rsvar och civil beredskap, som l\u00e4nge haft begr\u00e4nsat utrymme i den offentliga debatten, har f\u00e5tt \u00f6kat utrymme i riksdagen, i kommunerna och i hush\u00e5llen. Medvetenheten om hotbilder och om behovet av samh\u00e4llelig beredskap har \u00f6kat i breda befolkningsgrupper. Myndigheter och kommuner har genomf\u00f6rt informationsinsatser om totalf\u00f6rsvar och krisberedskap riktade till allm\u00e4nheten. Denna f\u00f6r\u00e4ndring i samh\u00e4llsklimatet utg\u00f6r en del av den bredare omst\u00e4llning som f\u00f6ljt av invasionen.<\/p>\n

Sveriges st\u00f6d till Ukraina<\/h2>\n

St\u00f6det till Ukraina har sedan dess tagit flera former. Enligt regeringens skrivelse till riksdagen fr\u00e5n mars 2026 uppg\u00e5r v\u00e4rdet av Sveriges milit\u00e4ra st\u00f6d till Ukraina till cirka 103 miljarder kronor<\/a>. Det samlade milit\u00e4ra och civila st\u00f6det sedan invasionen uppg\u00e5r till cirka 128 miljarder kronor enligt regeringens sammanst\u00e4llning fr\u00e5n april 2026. St\u00f6det har utvecklats fr\u00e5n skyddsutrustning i de f\u00f6rsta besluten till stridsvagnar, avancerade vapensystem och ammunition i senare paket. Invasionen f\u00f6rd\u00f6ms inom EU, FN och, efter 2024, inom Nato.<\/p>\n

Regeringspartierna och Sverigedemokraterna har enats om en l\u00e5ngsiktig ram f\u00f6r det milit\u00e4ra st\u00f6det till Ukraina under perioden 2024\u20132027. Ramen uppg\u00e5r till 146,5 miljarder kronor, f\u00f6rdelat p\u00e5 25 miljarder kronor f\u00f6r 2024, 41,5 miljarder kronor f\u00f6r 2025 och 40 miljarder kronor per \u00e5r f\u00f6r 2026 och 2027.<\/p>\n

Opinion och politiskt st\u00f6d<\/h2>\n

Opinionsunders\u00f6kningar visar ett relativt stabilt st\u00f6d f\u00f6r Ukraina bland svenska v\u00e4ljare, och st\u00f6det f\u00f6r \u00f6kade f\u00f6rsvarsutgifter ligger p\u00e5 h\u00f6ga niv\u00e5er j\u00e4mf\u00f6rt med perioden f\u00f6re invasionen.<\/p>\n

Parallellt har de ekonomiska konsekvenserna f\u00e5tt \u00f6kad betydelse. Inflation, f\u00f6rsvarsfinansiering och prioriteringar i statsbudgeten st\u00e4lls \u00e5terkommande mot varandra. I juni 2025 tr\u00e4ffade samtliga riksdagspartier en \u00f6verenskommelse om en omfattande utbyggnad av det svenska f\u00f6rsvaret f\u00f6r att Sverige ska kunna n\u00e5 Natos nya m\u00e5l f\u00f6r f\u00f6rsvarsinvesteringar. M\u00e5len inneb\u00e4r att 3,5 procent av BNP ska avs\u00e4ttas till milit\u00e4rt f\u00f6rsvar och att 1,5 procent av BNP ska avs\u00e4ttas till s\u00e4kerhets- och f\u00f6rsvarsrelaterade investeringar<\/a>, med regeringens ambition att m\u00e5let f\u00f6r det milit\u00e4ra f\u00f6rsvaret ska uppn\u00e5s senast 2030.<\/p>\n

Energif\u00f6rs\u00f6rjningen har f\u00e5tt \u00f6kad betydelse under \u00e5ren efter invasionen, d\u00e5 Europas beroende av rysk energi har synliggjorts. Det offentliga samtalets karakt\u00e4r har ocks\u00e5 f\u00f6r\u00e4ndrats av krigets humanit\u00e4ra konsekvenser. Rapporteringen fr\u00e5n Ukraina har bidragit till att konkretisera s\u00e4kerhetspolitiken i den offentliga debatten.<\/p>\n

Medlemskapet i Nato<\/h2>\n

Riksdagen st\u00e4llde sig 2022 bakom en ans\u00f6kan om Natomedlemskap. Sverige l\u00e4mnade in ans\u00f6kan tillsammans med Finland och blev formellt medlem under 2024, efter f\u00f6rhandlingar med Turkiet och Ungern som inledningsvis lade hinder i v\u00e4gen.<\/p>\n

F\u00f6rsvarsplaneringen har sedan dess genomg\u00e5tt betydande f\u00f6r\u00e4ndringar. Samarbetet med de nordiska l\u00e4nderna och Baltikum har f\u00f6rdjupats, och \u00d6stersj\u00f6ns s\u00e4kerhet har f\u00e5tt en central plats i den svenska f\u00f6rsvarsdebatten. Vid Natos toppm\u00f6te i Haag i juni 2025 enades alliansen om ett nytt m\u00e5l f\u00f6r f\u00f6rsvarsutgifter. M\u00e5let inneb\u00e4r att samtliga medlemsl\u00e4nder senast 2035 ska avs\u00e4tta minst 3,5 procent av BNP till milit\u00e4rt f\u00f6rsvar. Ytterligare 1,5 procent ska g\u00e5 till s\u00e4kerhets- och f\u00f6rsvarsrelaterade investeringar. Syftet \u00e4r att st\u00e4rka alliansens avskr\u00e4ckning och f\u00f6rsvar.<\/p>\n

Civil beredskap, skydd av samh\u00e4llsviktig infrastruktur och underr\u00e4ttelsesamarbete \u00e4r omr\u00e5den d\u00e4r arbetet har intensifierats. Regeringen har gett Nato erbjudandet att etablera en logistikledningsfunktion f\u00f6r det nordv\u00e4stra operationsomr\u00e5det i Sverige, och F\u00f6rsvarsmakten har f\u00e5tt i uppdrag att f\u00f6rbereda och etablera denna s\u00e5 att den kan b\u00f6rja verka i slutet av 2027. Regeringen framh\u00e5ller vid upprepade tillf\u00e4llen att st\u00f6det till Ukraina \u00e4r en del av en bredare europeisk s\u00e4kerhetspolitik och att Natomedlemskapet utg\u00f6r grunden f\u00f6r Sveriges f\u00f6rsvarsplanering under \u00f6versk\u00e5dlig tid.<\/p>\n

Riksdagen bif\u00f6ll i mars 2025 regeringens f\u00f6rslag om att st\u00e4lla en svensk v\u00e4pnad styrka till f\u00f6rfogande f\u00f6r deltagande i Natos luftf\u00f6rsvarsoperation i Polen, med uppgift att skydda och uppr\u00e4tth\u00e5lla s\u00e4kerheten f\u00f6r den logistiknod som anv\u00e4nds f\u00f6r det milit\u00e4ra och civila st\u00f6det till Ukraina.<\/p>\n

Politiska partier och parlamentariska positioner<\/span><\/span><\/h2>\n

Samtliga riksdagspartier, fr\u00e5n V\u00e4nsterpartiet till Sverigedemokraterna, f\u00f6rd\u00f6mer invasionen av Ukraina och st\u00e4ller sig bakom sanktionerna mot Ryssland. Den parlamentariska samsynen i den fr\u00e5gan har varit stabil sedan 2022.<\/p>\n

Meningsskiljaktigheterna handlar fr\u00e4mst om takten i upprustningen, niv\u00e5n p\u00e5 de milit\u00e4ra st\u00f6dpaketen och hur f\u00f6rsvarsutgifterna ska finansieras. Enligt den parlamentariska \u00f6verenskommelsen om finansiering av f\u00f6rsvaret och st\u00f6d till Ukraina kan tillskott till det milit\u00e4ra och civila f\u00f6rsvaret samt st\u00f6d till Ukraina medge en avvikelse fr\u00e5n m\u00e5let f\u00f6r den offentliga sektorns finansiella sparande under perioden 2026\u20132034. Tillskott till f\u00f6rsvaret som tillf\u00e4lligt l\u00e5nefinansieras f\u00e5r maximalt uppg\u00e5 till 300 miljarder kronor.<\/p>\n

En \u00e5terkommande diskussion g\u00e4ller vilka andra poster i statsbudgeten som ska ge utrymme \u00e5t \u00f6kade f\u00f6rsvarsanslag, och debatten forts\u00e4tter att forma den inrikespolitiska utvecklingen.<\/p>\n

Informationss\u00e4kerhet och p\u00e5verkansaktiviteter<\/h2>\n

S\u00e4kerhetspolisen<\/a> och F\u00f6rsvarsmakten pekar i sina offentliga bed\u00f6mningar p\u00e5 ett \u00f6kat hot fr\u00e5n desinformation, digitala angrepp<\/a> och underr\u00e4ttelseverksamhet kopplad till Ryssland (PDF<\/a>).<\/p>\n

Skadeg\u00f6relse mot undervattenskablar och annan kritisk infrastruktur i \u00d6stersj\u00f6omr\u00e5det har \u00f6kat fokus p\u00e5 s\u00e4kerhet och beredskap. Fr\u00e5gan om infrastrukturskydd har f\u00e5tt st\u00f6rre betydelse i Sverige och \u00f6vriga Natol\u00e4nder. Tidigare relativt avgr\u00e4nsade fr\u00e5gor om digital s\u00e4kerhet och samh\u00e4llelig motst\u00e5ndskraft har blivit en del av den allm\u00e4nna politiska debatten. Regeringen har antagit en nationell strategi f\u00f6r motst\u00e5ndskraft i samh\u00e4llsviktig verksamhet f\u00f6r perioden 2026\u20132030.<\/p>\n

\n

Den os\u00e4kra framtiden<\/span><\/h3>\n