{"id":26846,"date":"2026-06-12T21:10:40","date_gmt":"2026-06-12T19:10:40","guid":{"rendered":"https:\/\/informnapalm.org\/sv\/?p=26846"},"modified":"2026-06-12T23:00:47","modified_gmt":"2026-06-12T21:00:47","slug":"gransen-mot-belarus","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/informnapalm.org\/sv\/gransen-mot-belarus\/","title":{"rendered":"Ryssland har byggt upp en dr\u00f6narinfrastruktur l\u00e4ngs gr\u00e4nsen mot Belarus"},"content":{"rendered":"
\n

Ryssland har byggt upp en omfattande infrastruktur f\u00f6r dr\u00f6narkrigf\u00f6ring l\u00e4ngs gr\u00e4nsen mot Belarus. Den omfattar minst fem flygf\u00e4lt och uppskjutningsanl\u00e4ggningar i Smolensk, Brjansk och Orjol oblast. Infrastrukturen innefattar \u00e4ven anv\u00e4ndning av attackdr\u00f6nare l\u00e4ngs eller genom belarusiskt luftrum samt utnyttjande av belarusisk civil telekommunikationsinfrastruktur f\u00f6r att st\u00f6dja flygrutter och signal\u00f6verf\u00f6ring.<\/span><\/p>\n<\/div>\n

\n

Systemet anv\u00e4nds inte enbart mot Ukraina. Enligt uppgifter fr\u00e5n en cyberoperation som genomf\u00f6rdes av Fenix och InformNapalm anv\u00e4ndes de m\u00e5nga ryska dr\u00f6nare som tog sig in \u00f6ver Polen i september 2025 f\u00f6r att testa en ny taktik och den belarusiska mobilinfrastrukturens kapacitet. Den 18 februari 2026 inf\u00f6rde Ukraina sanktioner mot Aleksandr Lukasjenko. Bland motiveringarna n\u00e4mndes uttryckligen utbyggnaden av infrastruktur i Belarus som har st\u00e4rkt Rysslands f\u00f6rm\u00e5ga att genomf\u00f6ra dr\u00f6narattacker.<\/p>\n

Ryska anl\u00e4ggningar identifierade n\u00e4ra Belarus<\/h2>\n

Den 10 juni 2026 publicerade Radio Svobodas belarusiska redaktion<\/a> en granskning d\u00e4r flera centrala ryska anl\u00e4ggningar i n\u00e4rheten av Belarus identifierades. Uppgifterna \u00e4r betydelsefulla inte bara som dokumentation av rysk milit\u00e4r infrastruktur. De bidrar ocks\u00e5 till en b\u00e4ttre f\u00f6rst\u00e5else av hur hotet \u00e4r uppbyggt, d\u00e4ribland var Ryssland koncentrerar sina dr\u00f6nare, fr\u00e5n vilka platser uppskjutningar genomf\u00f6rs, vilka flygrutter som kan anv\u00e4ndas, varf\u00f6r dr\u00f6nare regelbundet flyger in \u00f6ver Belarus samt hur landet successivt integreras i Rysslands krigf\u00f6ring mot Ukraina.<\/p>\n

Analysen bygger p\u00e5 en granskning fr\u00e5n Radio Svobodas belarusiska redaktion, material fr\u00e5n en gemensam cyberoperation genomf\u00f6rd av analyscentret Fenix och InformNapalm<\/a>, satellitbilder fr\u00e5n Planet Labs som publicerats inom ramen f\u00f6r Radio Svobodas granskning samt uppgifter fr\u00e5n ukrainska och internationella OSINT-grupper.<\/p>\n

Fem centrala anl\u00e4ggningar<\/h2>\n

1. Flygbasen Sjatalovo, Smolensk oblast<\/h3>\n

Koordinater<\/span><\/p>\n

54.33892, 32.47221<\/p>\n

Avst\u00e5nd till gr\u00e4nsen mot Belarus<\/span><\/p>\n

Cirka 46 kilometer<\/p>\n

Status<\/span><\/p>\n

Anv\u00e4nds sedan b\u00f6rjan av 2025<\/p>\n

\"Flygbasen<\/p>\n

Sjatalovo \u00e4r den n\u00e4rmaste k\u00e4nda ryska basen f\u00f6r uppskjutning av attackdr\u00f6nare i n\u00e4rheten av Belarus. Byggnadsarbetena vid flygbasen inleddes i b\u00f6rjan av 2025. Kort d\u00e4refter anlades tv\u00e5 permanenta uppskjutningsanl\u00e4ggningar f\u00f6r dr\u00f6nare av typen Shahed och Geran i den \u00f6stra delen av omr\u00e5det. P\u00e5 satellitbilder fr\u00e5n Planet Labs den 5 maj 2026 syns redan omkring tio s\u00e5dana anl\u00e4ggningar, samtidigt som utbyggnaden fortfarande p\u00e5g\u00e5r.<\/p>\n

Vid basen har \u00e4ven luftv\u00e4rnssystem identifierats samt vad som f\u00f6refaller vara skyddade uppst\u00e4llningsplatser f\u00f6r dr\u00f6nare. Enligt ukrainska \u00f6vervakningskanaler genomf\u00f6rs uppskjutningar fr\u00e5n Sjatalovo flera g\u00e5nger i veckan.<\/p>\n

En viktig iakttagelse \u00e4r sp\u00e5r efter m\u00f6jliga uppskjutningar av jetdrivna versioner av Geran-dr\u00f6naren. P\u00e5 satellitbilder fr\u00e5n den 1 mars 2026 syns m\u00f6rka sp\u00e5r i sn\u00f6n intill uppskjutningsanl\u00e4ggningarna som liknar avgasrester efter jetmotorer. Detta tyder p\u00e5 att Sjatalovo inte enbart anv\u00e4nds f\u00f6r konventionella attackdr\u00f6nare utan \u00e4ven kan spela en roll i Rysslands \u00f6verg\u00e5ng till snabbare jetdrivna varianter.<\/p>\n

I september 2025 pekades Sjatalovo ut som en av de platser fr\u00e5n vilka dr\u00f6nare som senare tog sig in \u00f6ver Polen hade startat. D\u00e4rmed f\u00e5r anl\u00e4ggningen betydelse \u00e4ven utanf\u00f6r kriget mot Ukraina och framst\u00e5r som en del av ett bredare hot mot Natos \u00f6stra flank.<\/p>\n

2. Uppskjutningsanl\u00e4ggningen Tsymbulovo, Orjol oblast<\/h3>\n

Koordinater<\/span><\/p>\n

53.36858, 35.81660<\/p>\n

Avst\u00e5nd till gr\u00e4nsen mot Belarus<\/span><\/p>\n

Cirka 200 kilometer<\/p>\n

Status<\/span><\/p>\n

Anv\u00e4nds sedan h\u00f6sten 2024<\/p>\n

\"Uppskjutningsanl\u00e4ggningen<\/p>\n

Anl\u00e4ggningen vid Tsymbulovo h\u00f6r till de st\u00f6rsta k\u00e4nda ryska baserna f\u00f6r attackdr\u00f6nare. Byggnadsarbetena inleddes i augusti 2024 och de f\u00f6rsta uppskjutningarna kan ha genomf\u00f6rts redan under h\u00f6sten samma \u00e5r.<\/p>\n

Enligt satellitbilder fr\u00e5n Planet Labs den 1 juni 2026 omfattar omr\u00e5det n\u00e4rmare tv\u00e5 g\u00e5nger fyra kilometer. Under v\u00e5ren 2026 har anl\u00e4ggningen n\u00e4stan f\u00f6rdubblats i storlek. P\u00e5 omr\u00e5det syns minst tolv aktiva uppskjutningsanl\u00e4ggningar. D\u00e4rut\u00f6ver f\u00f6refaller upp till \u00e5tta ytterligare fasta positioner vara under f\u00f6rberedelse. Omr\u00e5det omfattar \u00e4ven en l\u00e5ng startstr\u00e4cka f\u00f6r uppskjutningar fr\u00e5n transportplattformar samt omkring hundra lager- och st\u00f6danl\u00e4ggningar.<\/p>\n

Enligt ukrainska bed\u00f6mningar kan hundratals attackdr\u00f6nare lagras p\u00e5 omr\u00e5det samtidigt. Tsymbulovo b\u00f6r d\u00e4rf\u00f6r inte enbart ses som en uppskjutningsplats utan som ett st\u00f6rre logistiskt nav f\u00f6r dr\u00f6narverksamhet. H\u00e4r sker lagring, f\u00f6rberedelser, logistik och samordning inf\u00f6r omfattande dr\u00f6narangrepp.<\/p>\n

En s\u00e4rskilt oroande detalj \u00e4r de f\u00f6rl\u00e4ngda r\u00e4lsbaserade uppskjutningsanordningarna med en l\u00e4ngd p\u00e5 omkring 85 meter. Analytiker bed\u00f6mer att de kan vara avsedda f\u00f6r uppskjutning av nya jetdrivna versioner av Geran-dr\u00f6naren, d\u00e4ribland Geran-5. Om denna bed\u00f6mning bekr\u00e4ftas genom fortsatt \u00f6vervakning blir Tsymbulovo en indikator p\u00e5 den tekniska utvecklingen av den ryska dr\u00f6nf\u00f6rm\u00e5gan. Utvecklingen g\u00e5r fr\u00e5n l\u00e5ngsammare kretsande attackdr\u00f6nare till snabbare system som \u00e4r betydligt sv\u00e5rare att uppt\u00e4cka och bek\u00e4mpa.<\/p>\n

3. Dr\u00f6narkomplexet vid Navlja, Brjansk oblast<\/h3>\n

Koordinater<\/span><\/p>\n

52.85476, 34.50651<\/p>\n

Avst\u00e5nd till gr\u00e4nsen mot Belarus<\/span><\/p>\n

Cirka 127 kilometer<\/p>\n

Avst\u00e5nd till gr\u00e4nsen mot Ukraina<\/span><\/p>\n

Cirka 75 kilometer<\/p>\n

Status<\/span><\/p>\n

Anv\u00e4nds sedan h\u00f6sten 2024<\/p>\n

\"Dr\u00f6narkomplexet<\/p>\n

Anl\u00e4ggningen vid Navlja byggdes fr\u00e5n grunden. S\u00e5 sent som 2022 fanns h\u00e4r inget annat \u00e4n en grusv\u00e4g. Den omfattande utbyggnaden inleddes sommaren 2024. F\u00f6rst anlades en startstr\u00e4cka f\u00f6r uppskjutning av dr\u00f6nare fr\u00e5n fordonsplattformar. D\u00e4refter uppf\u00f6rdes tre st\u00f6rre jordt\u00e4ckta skyddsanl\u00e4ggningar.<\/p>\n

Under 2025 byggdes anl\u00e4ggningen ut ytterligare. P\u00e5 satellitbilder fr\u00e5n den 1 juni 2026 syns minst tre fasta startpositioner och omkring 16 mindre skyddade anl\u00e4ggningar som sannolikt anv\u00e4nds f\u00f6r f\u00f6rvaring av dr\u00f6nare. Utbyggnaden p\u00e5g\u00e5r fortfarande.<\/p>\n

I april 2026 genomf\u00f6rde Ukrainas f\u00f6rsvarsstyrkor angrepp mot anl\u00e4ggningen. Enligt ukrainska \u00f6vervakningskanaler fortsatte dock uppskjutningar av Geran-dr\u00f6nare och skenm\u00e5lsdr\u00f6nare av typen Gerbera flera g\u00e5nger i veckan. S\u00e5dana aktiviteter rapporterades bland annat den 1 och 3 juni 2026.<\/p>\n

Navlja illustrerar hur motst\u00e5ndskraftig den ryska dr\u00f6ninfrastrukturen har blivit. Spridda anl\u00e4ggningar med skyddsutrymmen, startpositioner och flera separata funktioner kan \u00e5teruppta verksamheten \u00e4ven efter angrepp. Erfarenheterna fr\u00e5n Navlja visar att det inte r\u00e4cker att sl\u00e5 mot anl\u00e4ggningen en g\u00e5ng. F\u00f6r att bed\u00f6ma effekten kr\u00e4vs fortsatt \u00f6vervakning, uppf\u00f6ljning och analys av hur snabbt verksamheten \u00e5terupptas.<\/p>\n

4. Flygbasen Sjesjtja, Brjansk oblast<\/h3>\n

Koordinater<\/span><\/p>\n

53.71538, 33.34548<\/p>\n

Avst\u00e5nd till gr\u00e4nsen mot Belarus<\/span><\/p>\n

Cirka 45 kilometer<\/p>\n

Status<\/span><\/p>\n

Pekades ut som en av de ryska uppskjutningsplatserna f\u00f6r attackdr\u00f6nare under 2023. Fungerade samtidigt som ett viktigt transitnav under perioden 2022\u20132024.<\/p>\n

\"Flygbasen<\/p>\n

Sjesjtja skiljer sig fr\u00e5n de nybyggda dr\u00f6narkomplexen. Det handlar inte om en nyanlagd anl\u00e4ggning utan om en milit\u00e4r flygbas som under \u00e5ren 2022\u20132024 utgjorde ett av de viktigaste transitnaven f\u00f6r rysk milit\u00e4r flygverksamhet mellan Ryssland och Belarus.<\/p>\n

Under 2023 beskrev det ukrainska flygvapnets talesperson Jurij Ihnat Sjesjtja som en av de viktigaste uppskjutningsplatserna f\u00f6r ryska Shahed-dr\u00f6nare riktade mot Kyiv. \u00c4ven brittisk milit\u00e4r underr\u00e4ttelsetj\u00e4nst har lyft fram basens betydelse. Efter ukrainska dr\u00f6narangrepp mot flygbasen i maj 2023 f\u00f6rekom Sjesjtja mer s\u00e4llan i offentliga ukrainska uppgifter som en aktiv bas f\u00f6r uppskjutning av attackdr\u00f6nare.<\/p>\n

Flygbasen har dock inte f\u00f6rlorat sin strategiska betydelse. P\u00e5 satellitbilder fr\u00e5n den 4 juni 2026 syns nya byggnadsarbeten, jordvallar f\u00f6r luftv\u00e4rnssystem, utspridd gruppering av transportflygplan samt flygplan som delvis t\u00e4ckts med bild\u00e4ck som ett improviserat skydd mot dr\u00f6narangrepp.<\/p>\n

Basens betydelse handlar inte fr\u00e4mst om uppskjutningar av dr\u00f6nare. Sjesjtja \u00e4r fortfarande ett viktigt logistiskt nav och kan \u00e4ven fungera som reservbas vid behov. Anl\u00e4ggningen spelar en central roll f\u00f6r transporter, spridning av flygresurser, skydd av milit\u00e4ra objekt och st\u00f6d till den ryska logistiken l\u00e4ngs riktningen mot Belarus.<\/p>\n

5. Uppskjutningsanl\u00e4ggningen vid Asovytsja, Brjansk oblast<\/h3>\n

Koordinater<\/span><\/p>\n

52.32268, 34.50236<\/p>\n

Avst\u00e5nd till gr\u00e4nsen mot Belarus<\/span><\/p>\n

Cirka 163 kilometer<\/p>\n

Avst\u00e5nd till gr\u00e4nsen mot Ukraina<\/span><\/p>\n

Cirka 35 kilometer<\/p>\n

Status<\/span><\/p>\n

Ny anl\u00e4ggning under uppbyggnad. Verksamheten kan ha inletts n\u00e5gra m\u00e5nader efter byggstarten.<\/p>\n

\"Uppskjutningsanl\u00e4ggningen<\/p>\n

Asovytsja \u00e4r den nyaste av de identifierade anl\u00e4ggningarna i denna infrastruktur. Byggnadsarbetena inleddes sommaren 2025. P\u00e5 satellitbilder fr\u00e5n Planet Labs den 11 januari 2026 syns minst tv\u00e5 fasta uppskjutningsanl\u00e4ggningar och fyra mindre skyddade f\u00f6rr\u00e5d.<\/p>\n

Enligt utredarnas bed\u00f6mning kan anl\u00e4ggningen ha tagits i bruk f\u00f6r uppskjutningar redan n\u00e5gra m\u00e5nader efter byggstarten. Samtidigt \u00e4r det mer korrekt att beskriva Asovytsja som en anl\u00e4ggning under uppbyggnad \u00e4n som ett fullt utbyggt komplex av samma typ som Tsymbulovo eller Navlja.<\/p>\n

Just d\u00e4rf\u00f6r har Asovytsja ett s\u00e4rskilt analysv\u00e4rde. Anl\u00e4ggningen visar hur den tidiga fasen i uppbyggnaden av rysk uppskjutningsinfrastruktur ser ut. F\u00f6rst tillkommer startpositioner, skyddsanl\u00e4ggningar, tillfartsv\u00e4gar och skyddade f\u00f6rr\u00e5d. D\u00e4refter utvecklas omr\u00e5det successivt till en fungerande milit\u00e4r anl\u00e4ggning.<\/p>\n

L\u00e4get endast omkring 35 kilometer fr\u00e5n den ukrainska gr\u00e4nsen inneb\u00e4r att flygtiden till norra Ukraina blir avsev\u00e4rt kortare. Om anl\u00e4ggningen blir fullt operativ kan den \u00f6ka hotet mot Tjernihiv-, Sumy- och Kyivregionerna samt mot omr\u00e5den l\u00e4ngs den rysk-ukrainska gr\u00e4nsen.<\/p>\n

Omfattningen av den ryska dr\u00f6ninfrastrukturen<\/h2>\n

Enligt Ukrainas generalstab finns det totalt 14 k\u00e4nda ryska uppskjutningsplatser f\u00f6r attackdr\u00f6nare. Ut\u00f6ver anl\u00e4ggningarna n\u00e4ra Belarus omfattar n\u00e4tverket \u00e4ven Orjol, Chalino, Millerovo, Donetsk, Jejsk, Primorsko-Achtarsk, \u00f6vningsomr\u00e5det Tjauda, Hvardijske och Berdjansk.<\/p>\n

Kedjan av anl\u00e4ggningar l\u00e4ngs gr\u00e4nsen mot Belarus \u00e4r en av de mest expansiva delarna av detta system. Det som g\u00f6r omr\u00e5det s\u00e4rskilt betydelsefullt \u00e4r kombinationen av n\u00e4rheten till den ukrainska huvudstaden, m\u00f6jligheten att leda flygrutter l\u00e4ngs den belarusiska gr\u00e4nsen, tillg\u00e5ngen till belarusiskt luftrum som en politiskt k\u00e4nslig zon samt m\u00f6jligheten att utnyttja belarusisk civil telekommunikationsinfrastruktur.<\/p>\n

Belarus har blivit en del av den ryska dr\u00f6nkrigf\u00f6ringen<\/h2>\n

De f\u00f6rsta omfattande intr\u00e5ngen av ryska dr\u00f6nare i belarusiskt luftrum b\u00f6rjade registreras i juli 2024. Utvecklingen sammanf\u00f6ll med utbyggnaden av st\u00f6rre uppskjutningsanl\u00e4ggningar i Brjansk, Orjol och Smolensk oblast i Ryssland.<\/p>\n

Sedan dess har Belarus allt oftare anv\u00e4nts som flygkorridor och man\u00f6veromr\u00e5de f\u00f6r Shahed- och Geran-dr\u00f6nare samt skenm\u00e5lsdr\u00f6nare av typen Gerbera. En del av dr\u00f6narna flyger in \u00f6ver belarusiskt territorium, medan andra f\u00f6ljer gr\u00e4nsomr\u00e5det mellan Belarus och Ukraina innan de \u00e4ndrar kurs mot Kyivregionen, Zjytomyrregionen eller v\u00e4stra delar av Ukraina.<\/p>\n

Problemets omfattning erk\u00e4nns \u00e4ven av belarusiska f\u00f6retr\u00e4dare. Enligt chefen f\u00f6r Belarus flygvapen och luftf\u00f6rsvar, Andrej Lukjanovitj, registrerades fler \u00e4n 1 400 \u00f6vertr\u00e4delser av reglerna f\u00f6r anv\u00e4ndning av luftrummet under 2025. Chefen f\u00f6r de inre trupperna, Mikalaj Karpenkau, har uppgett att omkring 520 dr\u00f6nare oskadliggjordes eller r\u00f6jdes efter nedslag p\u00e5 belarusiskt territorium under samma \u00e5r. Omkring en tredjedel av dessa var stridsdr\u00f6nare. Under 2026 medgav belarusiska s\u00e4kerhetsmyndigheter f\u00f6r f\u00f6rsta g\u00e5ngen att s\u00e5dana intr\u00e5ng sker n\u00e4stan dagligen.<\/p>\n

Samtidigt undviker myndigheterna i Minsk konsekvent att erk\u00e4nna dr\u00f6narnas ryska ursprung. Deras tillh\u00f6righet l\u00e4mnas antingen oklar eller framst\u00e4lls som ukrainsk. P\u00e5 s\u00e5 s\u00e4tt kan Lukasjenkoregimen undvika att erk\u00e4nna det uppenbara. Belarus har inte full kontroll \u00f6ver sitt eget luftrum och till\u00e5ter i praktiken att Ryssland anv\u00e4nder det som en del av kriget mot Ukraina.<\/p>\n

Ukrainska milit\u00e4rer har vid upprepade tillf\u00e4llen beskrivit hur ryska dr\u00f6nare styrs t\u00e4tt intill gr\u00e4nsen mot Belarus. Det f\u00f6rsv\u00e5rar arbetet f\u00f6r Ukrainas luftf\u00f6rsvar och mobila luftv\u00e4rnsenheter, eftersom insatser i omedelbar n\u00e4rhet av gr\u00e4nsen omfattas av b\u00e5de politiska och operativa begr\u00e4nsningar. F\u00f6r Ryssland skapar detta ett man\u00f6verutrymme d\u00e4r milit\u00e4ra h\u00e4nsyn kombineras med politiska p\u00e5tryckningar.<\/p>\n

Belarusisk civil infrastruktur st\u00f6der ryska dr\u00f6naroperationer<\/h2>\n

En annan del av den ryska dr\u00f6ninfrastrukturen handlar om kommunikation, navigering och signal\u00f6verf\u00f6ring. Det var just denna del av systemet som dokumenterades under en cyberoperation som genomf\u00f6rdes av analyscentret Fenix med st\u00f6d av frivilliga inom den internationella underr\u00e4ttelsegemenskapen InformNapalm.<\/p>\n

I februari 2026 publicerade InformNapalm resultaten<\/a> fr\u00e5n operationen. Under mer \u00e4n sex m\u00e5nader f\u00f6ljde ukrainska cyberspecialister i hemlighet ryska operat\u00f6rer av attackdr\u00f6nare. De fick tillg\u00e5ng till konton som tillh\u00f6rde ett stort antal ryska milit\u00e4rer och till de \u00f6vervakningssystem som anv\u00e4ndes av dr\u00f6naroperat\u00f6rerna. D\u00e4rigenom kunde Ukrainas f\u00f6rsvarsstyrkor f\u00e5 information om dr\u00f6narnas flygrutter, flyguppdrag och delar av det ryska ledningssystemet.<\/p>\n

\"Belarusisk<\/p>\n

\"Dr\u00f6narinfrastruktur<\/p>\n

Operationens viktigaste slutsats var att Ryssland aktivt anv\u00e4nde belarusisk civil infrastruktur f\u00f6r att st\u00f6dja sina dr\u00f6naroperationer. Det g\u00e4llde bland annat mobilmaster som anv\u00e4ndes f\u00f6r att uppr\u00e4tth\u00e5lla signalstyrkan och s\u00e4kerst\u00e4lla stabil kommunikation l\u00e4ngs dr\u00f6narnas flygv\u00e4gar. Detta \u00f6kade den ryska milit\u00e4rens m\u00f6jligheter att genomf\u00f6ra angrepp mot norra Ukraina, fr\u00e5n Kyivregionen till Volynregionen.<\/p>\n

Redan i september 2025 inneh\u00f6ll avlyssnade uppgifter fr\u00e5n ryska dr\u00f6naroperat\u00f6rer flygrutter l\u00e4ngs den belarusiska sidan av gr\u00e4nsen. Samma m\u00e5nad vidarebefordrades operativ information till Natos medlemsl\u00e4nder om att de ryska dr\u00f6nare som tog sig in \u00f6ver Polen natten mellan den 9 och 10 september 2025 inte hade hamnat d\u00e4r av misstag. H\u00e4ndelsen bed\u00f6mdes vara en del av tester av en ny taktik och av den belarusiska civila telekommunikationsinfrastrukturens m\u00f6jligheter.<\/p>\n

H\u00e4ndelsen visar att belarusisk infrastruktur inte enbart anv\u00e4nds f\u00f6r angrepp mot Ukraina. Den kan \u00e4ven utg\u00f6ra en del av f\u00f6rberedelserna f\u00f6r bredare p\u00e5tryckningar mot de transportv\u00e4gar som anv\u00e4nds f\u00f6r att f\u00f6rse Ukraina med vapen, milit\u00e4r utrustning och ammunition.<\/p>\n

Fyra delar av den ryska krigf\u00f6ringen med dr\u00f6nare<\/h2>\n

Att betrakta Sjatalovo, Tsymbulovo, Navlja, Sjesjtja och Asovytsja som enskilda anl\u00e4ggningar inneb\u00e4r att man missar det v\u00e4sentliga. Tillsammans utg\u00f6r de ett sammanh\u00e4ngande system med minst fyra funktioner.<\/p>\n

Den f\u00f6rsta \u00e4r uppskjutning. Hit h\u00f6r fasta uppskjutningsanl\u00e4ggningar, startstr\u00e4ckor, fordonsplattformar, r\u00e4lsbaserade system f\u00f6r jetdrivna versioner och f\u00f6rberedda positioner f\u00f6r omfattande dr\u00f6narattacker.<\/p>\n

Den andra \u00e4r lagring och logistik. H\u00e4r ing\u00e5r skyddade f\u00f6rr\u00e5d, bunkeranl\u00e4ggningar, st\u00f6dfunktioner, transportnav, flygbaser och andra anl\u00e4ggningar med kapacitet att lagra stora m\u00e4ngder attackdr\u00f6nare.<\/p>\n

Den tredje \u00e4r flygrutter och man\u00f6verutrymme. Det handlar om anv\u00e4ndningen av luftrummet n\u00e4ra Belarus, flygningar l\u00e4ngs gr\u00e4nsomr\u00e5det, intr\u00e5ng i belarusiskt luftrum och efterf\u00f6ljande kurs\u00e4ndringar mot m\u00e5l i Ukraina.<\/p>\n

Den fj\u00e4rde \u00e4r ledning och signal\u00f6verf\u00f6ring. H\u00e4r ing\u00e5r kommunikationskanaler, mobilmaster, rel\u00e4stationer och digital infrastruktur som g\u00f6r det m\u00f6jligt att uppr\u00e4tth\u00e5lla stabil kommunikation och \u00f6ka effektiviteten i dr\u00f6naroperationerna.<\/p>\n

Det \u00e4r samspelet mellan dessa delar som g\u00f6r den ryska dr\u00f6nf\u00f6rm\u00e5gan motst\u00e5ndskraftig. Om en anl\u00e4ggning skadas eller sl\u00e5s ut kan verksamheten flyttas till andra platser. Flygrutter som bed\u00f6ms vara alltf\u00f6r riskfyllda kan ers\u00e4ttas med alternativa v\u00e4gar. Samtidigt kan infrastrukturen anpassas f\u00f6r jetdrivna versioner och skenm\u00e5lsdr\u00f6nare n\u00e4r de traditionella Shahed-dr\u00f6narna blir mindre effektiva.<\/p>\n

Systemets styrka ligger i dess anpassningsf\u00f6rm\u00e5ga. Enskilda anl\u00e4ggningar kan skadas eller f\u00f6rst\u00f6ras, men helheten kan forts\u00e4tta fungera s\u00e5 l\u00e4nge de \u00f6vriga delarna best\u00e5r.<\/p>\n

Den ryska strategin l\u00e4ngs gr\u00e4nsen mot Belarus<\/h2>\n

Den ryska utbyggnaden l\u00e4ngs gr\u00e4nsen mot Belarus tj\u00e4nar flera syften. Genom att sprida uppskjutningsplatserna \u00f6ver flera omr\u00e5den kan Ryssland belasta det ukrainska luftf\u00f6rsvaret fr\u00e5n olika riktningar samtidigt. D\u00e4rmed f\u00f6rsv\u00e5ras m\u00f6jligheterna att f\u00f6rutse dr\u00f6narnas flygv\u00e4gar och planera mot\u00e5tg\u00e4rder.<\/p>\n

N\u00e4rheten till norra Ukraina \u00e4r en annan viktig faktor. Sjatalovo och Sjesjtja har betydelse f\u00f6r angrepp mot Kyivregionen. Navlja och Asovytsja \u00e4r viktiga f\u00f6r operationer riktade mot Tjernihiv-, Sumy- och Kyivregionerna. Tsymbulovo fungerar samtidigt som ett st\u00f6rre logistiskt nav f\u00f6r omfattande dr\u00f6narattacker med ett bredare urval av flygrutter.<\/p>\n

Belarusiskt luftrum spelar ocks\u00e5 en central roll i den ryska planeringen. Genom att utnyttja ett omr\u00e5de d\u00e4r ukrainska mot\u00e5tg\u00e4rder \u00e4r politiskt k\u00e4nsliga f\u00f6rs\u00f6ker Ryssland skapa ett dilemma d\u00e4r behovet av att bek\u00e4mpa dr\u00f6nare st\u00e4lls mot risken f\u00f6r politisk eskalering.<\/p>\n

Erfarenheterna fr\u00e5n Navlja visar dessutom hur stor betydelse motst\u00e5ndskraften i systemet har. Uppskjutningar kan \u00e5terupptas \u00e4ven efter angrepp mot anl\u00e4ggningen. En spridd infrastruktur med flera mindre anl\u00e4ggningar kan d\u00e4rf\u00f6r vara mer effektiv \u00e4n ett enda stort och s\u00e5rbart centrum.<\/p>\n

\u00c4ven den tekniska utvecklingen forts\u00e4tter. De r\u00e4lsbaserade uppskjutningssystemen i Tsymbulovo och sp\u00e5ren efter m\u00f6jliga jetdrivna uppskjutningar i Sjatalovo tyder p\u00e5 att Ryssland inte trappar ned sin dr\u00f6nkampanj. I st\u00e4llet anpassas den till nya tekniska l\u00f6sningar och nya former av luftburna angrepp.<\/p>\n

Hur uppgifterna kan anv\u00e4ndas f\u00f6r att f\u00f6lja hotutvecklingen<\/h2>\n

Koordinaterna f\u00f6r uppskjutningsanl\u00e4ggningar och flygbaser har ett praktiskt v\u00e4rde f\u00f6r OSINT-grupper, \u00f6vervakningsprojekt, s\u00e4kerhetsmyndigheter och system f\u00f6r tidig varning. De g\u00f6r det m\u00f6jligt att f\u00f6lja hur den ryska dr\u00f6ninfrastrukturen utvecklas och anv\u00e4nds \u00f6ver tid.<\/p>\n

Var dr\u00f6narna sannolikt startar<\/h3>\n

Exakta koordinater g\u00f6r det m\u00f6jligt att koppla observerade flygrutter till sannolika uppskjutningsomr\u00e5den. Om dr\u00f6nare registreras \u00f6ver syd\u00f6stra Belarus eller l\u00e4ngs den belarusisk-ukrainska gr\u00e4nsen kan r\u00f6relserna j\u00e4mf\u00f6ras med k\u00e4nda anl\u00e4ggningar i Sjatalovo, Sjesjtja, Navlja, Asovytsja och Tsymbulovo.<\/p>\n

Hur flygkorridorerna utvecklas<\/h3>\n

N\u00e4r uppgifter om uppskjutningsplatser j\u00e4mf\u00f6rs med flygrutter, intr\u00e5ng i belarusiskt luftrum, mobiln\u00e4tens t\u00e4ckning och m\u00f6jliga rel\u00e4stationer g\u00e5r det att identifiera \u00e5terkommande m\u00f6nster. S\u00e5dana flygkorridorer kan vara mer betydelsefulla \u00e4n enskilda uppskjutningar eftersom de visar vilka v\u00e4gar Ryssland bed\u00f6mer som mest tillf\u00f6rlitliga.<\/p>\n

Tecken p\u00e5 kommande aktivitet<\/h3>\n

L\u00f6pande satellit\u00f6vervakning kan ge tidiga indikationer p\u00e5 att verksamheten \u00f6kar. Nya fordon, utbyggda f\u00f6rr\u00e5d, f\u00f6r\u00e4ndrade startpositioner, nyanlagda v\u00e4gar, luftv\u00e4rnssystem eller fler skyddsanl\u00e4ggningar kan vara tecken p\u00e5 att nya angrepp f\u00f6rbereds.<\/p>\n

Nya anl\u00e4ggningar kan uppt\u00e4ckas tidigt<\/h3>\n

Asovytsja visar att nya uppskjutningsanl\u00e4ggningar kan identifieras redan innan de tas i full drift. D\u00e4rf\u00f6r \u00e4r det viktigt att inte enbart f\u00f6lja k\u00e4nda flygbaser. \u00c4ven f\u00e4ltomr\u00e5den med startstr\u00e4ckor, bunkrar, jordvallar, tillfartsv\u00e4gar och annan st\u00f6dinfrastruktur kan ge tidiga signaler om ny verksamhet.<\/p>\n

Mer \u00e4n bara fr\u00e5gan om tr\u00e4ff<\/h3>\n

Erfarenheterna fr\u00e5n Navlja visar att effekten av ett angrepp inte kan bed\u00f6mas enbart utifr\u00e5n om m\u00e5let har tr\u00e4ffats. Minst lika viktigt \u00e4r vad som h\u00e4nder efter\u00e5t. \u00c5terkommer fordon och utrustning? \u00c5terupptas uppskjutningarna? Repareras skyddsanl\u00e4ggningarna? Byggs omr\u00e5det ut p\u00e5 nytt?<\/p>\n

En fr\u00e5ga f\u00f6r hela Nato<\/h3>\n

Dr\u00f6narincidenten i Polen den 9\u201310 september 2025 visade att infrastrukturen inte l\u00e4ngre bara ber\u00f6r Ukraina. Flygrutter genom eller l\u00e4ngs Belarus kan ocks\u00e5 anv\u00e4ndas f\u00f6r att testa metoder f\u00f6r p\u00e5tryckningar mot Polen, de baltiska staterna och de transportv\u00e4gar som anv\u00e4nds f\u00f6r att leverera milit\u00e4rt st\u00f6d till Ukraina. \u00d6vervakningen av detta omr\u00e5de \u00e4r d\u00e4rf\u00f6r ett gemensamt intresse f\u00f6r Ukraina, Polen, Litauen, Lettland, Estland och Nato som helhet.<\/p>\n

Minskregimens ansvar<\/h2>\n

Den belarusiska regimen f\u00f6rs\u00f6ker uppr\u00e4tth\u00e5lla tv\u00e5 of\u00f6renliga positioner samtidigt. \u00c5 ena sidan erk\u00e4nner myndigheterna omfattande kr\u00e4nkningar av luftrummet, \u00e5terkommande dr\u00f6narincidenter och behovet av att oskadligg\u00f6ra nedfallna dr\u00f6nare. \u00c5 andra sidan undviker de att \u00f6ppet erk\u00e4nna att det handlar om ryska dr\u00f6nare och forts\u00e4tter att ge politiskt st\u00f6d \u00e5t angriparen.<\/p>\n

Samtidigt pekar tillg\u00e4ngliga uppgifter i en annan riktning. Om Belarus territorium anv\u00e4nds f\u00f6r att styra ryska dr\u00f6naroperationer, om landets luftrum fungerar som en korridor f\u00f6r angrepp mot Ukraina och om den civila telekommunikationsinfrastrukturen anv\u00e4nds f\u00f6r att st\u00f6dja dr\u00f6narnas kommunikation och navigering, \u00e4r det sv\u00e5rt att betrakta Minsk som en utomst\u00e5ende part.<\/p>\n

Den belarusiska regimen \u00e4r inte bara en politisk allierad till Ryssland. Regimen har ocks\u00e5 gjort Belarus till en integrerad del av den infrastruktur som st\u00f6der den ryska krigf\u00f6ringen. Mot den bakgrunden framst\u00e5r sanktionerna mot Aleksandr Lukasjenko f\u00f6r medverkan till utbyggnaden av den ryska dr\u00f6nkrigf\u00f6ringen som mer \u00e4n symboliska. De bygger p\u00e5 konkreta omst\u00e4ndigheter.<\/p>\n

Slutsatser<\/h2>\n

Ryssland har byggt upp ett sammanh\u00e4ngande system l\u00e4ngs gr\u00e4nsen mot Belarus som omfattar uppskjutningsanl\u00e4ggningar, flygbaser, f\u00f6rr\u00e5d, logistiska nav, flygrutter l\u00e4ngs gr\u00e4nsomr\u00e5det, anv\u00e4ndning av belarusiskt luftrum samt olika former av signal\u00f6verf\u00f6ring via belarusisk civil infrastruktur.<\/p>\n

Syftet \u00e4r att \u00f6ka omfattningen, flexibiliteten och motst\u00e5ndskraften i de ryska dr\u00f6nattackerna, f\u00f6rkorta flygtiden till norra Ukraina, f\u00f6rsv\u00e5ra arbetet f\u00f6r det ukrainska luftf\u00f6rsvaret, anv\u00e4nda Belarus som politiskt skyddsomr\u00e5de och samtidigt pr\u00f6va metoder f\u00f6r p\u00e5tryckningar mot Natos \u00f6stra flank.<\/p>\n

F\u00f6r Ukraina, OSINT-grupper och Natos medlemsl\u00e4nder handlar uppgiften inte enbart om att registrera enskilda uppskjutningar. Lika viktigt \u00e4r att kartl\u00e4gga hela systemet, fr\u00e5n uppskjutningsplatser och f\u00f6rr\u00e5d till logistiska nav, flygrutter, rel\u00e4stationer, kommunikationsn\u00e4t och \u00e5terkommande flygkorridorer.<\/p>\n

Omr\u00e5det l\u00e4ngs gr\u00e4nsen mot Belarus har utvecklats till en av de viktigaste delarna av Rysslands dr\u00f6nkrigf\u00f6ring mot Ukraina och utg\u00f6r samtidigt en potentiell s\u00e4kerhetsutmaning f\u00f6r ett betydligt st\u00f6rre omr\u00e5de i Europa.<\/p>\n

\n

Analysen bygger p\u00e5 \u00f6ppna k\u00e4llor och har sammanst\u00e4llts av Roman Burko<\/a>, grundare av det internationella frivilliga underr\u00e4ttelsen\u00e4tverket InformNapalm<\/a>.<\/p>\n

\n
\n

Ytterligare artiklar av InformNapalm<\/h2>\n