{"id":27305,"date":"2026-10-02T14:46:39","date_gmt":"2026-10-02T12:46:39","guid":{"rendered":"https:\/\/informnapalm.org\/sv\/?p=27305"},"modified":"2026-10-02T15:04:15","modified_gmt":"2026-10-02T13:04:15","slug":"sverige-finland-forsvarssamarbete-ostersjon","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/informnapalm.org\/sv\/sverige-finland-forsvarssamarbete-ostersjon\/","title":{"rendered":"Sverige och Finland f\u00f6rdjupar f\u00f6rsvarssamarbetet i \u00d6stersj\u00f6n"},"content":{"rendered":"
\n

Den 24 september 2026 lyfte finska F\/A-18 Hornet och svenska JAS 39 Gripen f\u00f6r att identifiera ryska milit\u00e4rflygplan \u00f6ver Finska viken. Det var f\u00f6rsta g\u00e5ngen de b\u00e5da flygvapnen genomf\u00f6rde ett gemensamt identifieringsuppdrag inom incidentberedskapen.<\/span><\/p>\n

\n

Insatsen kom mindre \u00e4n en m\u00e5nad efter beslutet att f\u00f6rdjupa \u00f6vervakningen och skyddet av Finlands territorium. St\u00f6rningar mot satellitnavigation fr\u00e5n ryskt territorium forts\u00e4tter samtidigt att p\u00e5verka Finland och \u00d6stersj\u00f6n. Luftf\u00f6rsvar, skydd mot dr\u00f6nare, \u00f6vervakning till sj\u00f6ss och nordisk beredskap h\u00e4nger d\u00e4rf\u00f6r allt tydligare samman.<\/p>\n

F\u00f6rsta gemensamma identifieringen \u00f6ver Finska viken<\/h2>\n

Den 24 september beordrades finska och svenska incidentberedskapsflyg upp \u00f6ver Finska viken. F\u00f6rsvarsmakten<\/a> uppger att de ryska milit\u00e4rflygplanen befann sig i internationellt luftrum. N\u00e5gon kr\u00e4nkning av svenskt eller finskt luftrum har inte rapporterats.<\/p>\n

Finland deltog med F\/A-18 Hornet och Sverige med JAS 39 Gripen. Uppdraget leddes av det finska flygvapnets operationscentral. Den ryska formationen bestod av ett transportflygplan av typen Tu-134 samt stridsflygplan av typerna MiG-31 och Su-30.<\/p>\n

Svenska och finska incidentberedskapsflyg har sedan tidigare tr\u00e4nat tillsammans \u00f6ver nationsgr\u00e4nsen. Det nya var att samarbetet anv\u00e4ndes i ett gemensamt beredskapsuppdrag. Flygplan fr\u00e5n b\u00e5da l\u00e4nderna kan ocks\u00e5 anv\u00e4nda det andra landets flygbaser n\u00e4r l\u00e4get kr\u00e4ver det.<\/p>\n

Sverige ska st\u00f6dja Finlands territoriella f\u00f6rsvar<\/h2>\n

Den 28 augusti meddelade F\u00f6rsvarsmakten<\/a> att svenska enheter under h\u00f6sten ska st\u00e4rka Finlands f\u00f6rsvar mot dr\u00f6nare. St\u00f6det kan omfatta JAS 39 Gripen, Visbykorvetter samt radar- och luftv\u00e4rnssystem.<\/p>\n

Svenska f\u00f6rband kan vid behov st\u00e4llas under finsk ledning. De utg\u00e5r normalt fr\u00e5n Sverige men kan baseras i Finland. Uppgiften \u00e4r att bidra till att uppt\u00e4cka och avvisa hot mot finsk suver\u00e4nitet och komplettera Finlands egna resurser.<\/p>\n

Samarbetet bygger vidare p\u00e5 ett beslut om f\u00f6rdjupad territoriell \u00f6vervakning och skydd av Finlands territorium. Sveriges regering<\/a> kopplar det till Natos avskr\u00e4ckning och f\u00f6rsvar p\u00e5 den \u00f6stra flanken. Identifieringen den 24 september blev det f\u00f6rsta gemensamma flyguppdraget inom den f\u00f6rdjupade ordningen.<\/p>\n

GNSS-st\u00f6rningar fr\u00e5n ryskt territorium<\/h2>\n

St\u00f6rningar mot satellitnavigation har blivit \u00e5terkommande i Finland och \u00f6ver Finska viken. I april rapporterade Traficom<\/a> att GNSS-st\u00f6rningar inom flygtrafiken registrerades dygnet runt i s\u00f6dra och mellersta Finland. Lokala st\u00f6rningar i mobiln\u00e4ten f\u00f6rekom ocks\u00e5 n\u00e4ra den ryska gr\u00e4nsen.<\/p>\n

Traficoms m\u00e4tningar visar att st\u00f6rningar mot b\u00e5de GNSS och mobiln\u00e4t kommer fr\u00e5n ryskt territorium. Myndigheten kopplar dem till rysk sj\u00e4lvskyddsst\u00f6rning som anv\u00e4nds f\u00f6r att skydda kritiska m\u00e5l. M\u00e4tningarna visar d\u00e4remot inte avsikten bakom varje enskild st\u00f6rning.<\/p>\n

Sj\u00f6farten ber\u00f6rs ocks\u00e5. Enligt Traficoms statistik<\/a> hade 392 fartyg registrerats som utsatta f\u00f6r GNSS-st\u00f6rningar i finska vatten fram till slutet av augusti 2026. Statistikmetoden \u00e4ndrades vid \u00e5rsskiftet, vilket g\u00f6r direkta j\u00e4mf\u00f6relser med tidigare \u00e5r os\u00e4kra. Samtliga rapporterade st\u00f6rningar inom sj\u00f6farten har kommit fr\u00e5n Finska viken.<\/p>\n

Ukrainas erfarenheter \u00e4r direkt relevanta f\u00f6r Norden<\/h2>\n

Kriget i Ukraina visar hur snabbt ryska dr\u00f6narsystem och motmedel f\u00f6r\u00e4ndras. InformNapalm har tidigare beskrivit<\/a> hur Ryssland anpassar attackdr\u00f6narnas hastighet, navigering och motst\u00e5ndskraft n\u00e4r ukrainska f\u00f6rsvars\u00e5tg\u00e4rder blir effektivare. F\u00f6r nordiska f\u00f6rsvarsmakter \u00e4r den utvecklingen relevant n\u00e4r skyddet mot dr\u00f6nare byggs ut.<\/p>\n

Kopplingen syns redan i Sverige. N\u00e4r sensorer p\u00e5 Visbykorvetter uppgraderades f\u00f6r att uppt\u00e4cka och bek\u00e4mpa sm\u00e5 dr\u00f6nare h\u00e4nvisade F\u00f6rsvarsmakten<\/a> uttryckligen till erfarenheterna fr\u00e5n Ukraina. Det svenska st\u00f6det till Finland g\u00e4ller samma typ av hotbild, men anpassad till nordiska f\u00f6rh\u00e5llanden.<\/p>\n

St\u00f6rningarna p\u00e5verkar \u00e4ven svenska farvatten<\/h2>\n

Svenska myndigheter har varnat f\u00f6r samma problem. I april 2026 publicerade Sj\u00f6fartsverket<\/a> en varning om \u00e5terkommande st\u00f6rningar mot satellitbaserade positioneringssystem i \u00d6stersj\u00f6n. St\u00f6rningar har \u00e4ven observerats i radar och AIS.<\/p>\n

Konsekvenserna kan bli konkreta. Ett fartyg kan visas p\u00e5 fel plats i ett elektroniskt sj\u00f6kort, medan felaktig AIS-information kan ge en missvisande bild av andra fartygs l\u00e4ge och r\u00f6relser. \u00c4ven sm\u00e5 positionsfel kan f\u00e5 stor betydelse i tr\u00e5nga farvatten.<\/p>\n

Vid positionsmanipulering matas mottagaren med falska signaler som ger en felaktig position. Vid st\u00f6rs\u00e4ndning f\u00f6rsvagas eller blockeras den riktiga satellitsignalen. Svensk och finsk sj\u00f6fart m\u00e5ste d\u00e4rf\u00f6r kunna navigera \u00e4ven n\u00e4r satellitpositioneringen inte g\u00e5r att lita p\u00e5.<\/p>\n

Skuggflottan trafikerar samma hav<\/h2>\n

EU forts\u00e4tter samtidigt att rikta sanktioner mot den ryska skuggflottan. I det 21:a sanktionspaketet<\/a> fr\u00e5n den 23 juli 2026 f\u00f6rdes ytterligare 41 fartyg upp p\u00e5 sanktionsf\u00f6rteckningen. Sedan tidigare omfattades 632 fartyg.<\/p>\n

\u00c5tg\u00e4rderna riktas mot tankfartyg som kringg\u00e5r pristaket p\u00e5 rysk olja eller p\u00e5 andra s\u00e4tt st\u00f6der Rysslands energisektor. Reglerna har ocks\u00e5 utvidgats till fartyg som bunkrar eller ger andra tj\u00e4nster till skuggflottan.<\/p>\n

Skuggflottan och GNSS-st\u00f6rningarna \u00e4r skilda fr\u00e5gor. Det finns inget underlag f\u00f6r att koppla en enskild navigationsst\u00f6rning till ett visst fartyg. De ber\u00f6r d\u00e4remot samma havsomr\u00e5de, d\u00e4r t\u00e4t sj\u00f6fart samsas med elkablar, datakablar och annan viktig infrastruktur p\u00e5 havsbotten.<\/p>\n

Nato f\u00f6rst\u00e4rker skyddet av infrastrukturen i \u00d6stersj\u00f6n<\/h2>\n

Efter flera skador p\u00e5 undervattensinfrastruktur inledde Nato<\/a> Baltic Sentry i januari 2025. Insatsen anv\u00e4nder bland annat fregatter, marina patrullflygplan och obemannade marina system. Nationella \u00f6vervakningsresurser samordnas ocks\u00e5 inom verksamheten.<\/p>\n

Syftet \u00e4r att f\u00f6rb\u00e4ttra m\u00f6jligheten att uppt\u00e4cka och m\u00f6ta hot mot kablar, ledningar och annan viktig infrastruktur. Baltic Sentry inneb\u00e4r inte att varje kabelskada betraktas som sabotage eller tillskrivs Ryssland. Orsak och ansvar m\u00e5ste fastst\u00e4llas i varje enskilt fall.<\/p>\n

Sverige leder Natos markstyrka i Finland<\/h2>\n

Den 6 juni 2026 etablerades Forward Land Forces Finland<\/a>. Sverige \u00e4r ramnation och leder den multinationella styrkan. En svensk bataljonsstridsgrupp utg\u00f6r k\u00e4rnan och st\u00e4lldes i samband med etableringen under Natos bef\u00e4l.<\/p>\n

Den svenska bataljonsstridsgruppen har sin utg\u00e5ngspunkt i Boden och samverkar med ett multinationellt stabselement i Rovaniemi. Sveriges bidrag omfattar omkring 600 personer under 2026 och kan vid behov ut\u00f6kas till cirka 1 200.<\/p>\n

Danmark, Frankrike, Island, Italien, Norge och Storbritannien bidrar ocks\u00e5 till styrkan. Enligt Nato<\/a> \u00e4r FLF Finland den nionde multinationella markstyrkan l\u00e4ngs alliansens \u00f6stra flank. Sverige har d\u00e4rmed en direkt roll i f\u00f6rst\u00e4rkningen av norra Finland och Nordkalotten.<\/p>\n

De nordiska flygvapnen f\u00f6rdjupar samarbetet<\/h2>\n

Sverige, Finland, Norge och Danmark utvecklar sedan tidigare sitt flygsamarbete inom Nordic Air Power. Svenska och finska piloter har tr\u00e4nat \u00f6ver nationsgr\u00e4nsen n\u00e4stan varje vecka under flera \u00e5r. Uppdraget den 24 september visar att samarbetet nu ocks\u00e5 anv\u00e4nds i den ordinarie incidentberedskapen.<\/p>\n

I juni pr\u00f6vades samverkan i st\u00f6rre skala under Ramstein Flag 26<\/a>. Sverige, Finland, Norge och Danmark stod gemensamt v\u00e4rdar f\u00f6r \u00f6vningens nordliga del. Totalt deltog 19 Natol\u00e4nder och fler \u00e4n 150 flygplan fr\u00e5n 15 flygbaser.<\/p>\n

Luftoperationerna i norr leddes fr\u00e5n Natos Combined Air Operations Centre i Bod\u00f8. Nato uppger<\/a> att centret ansvarar f\u00f6r luftoperationer \u00f6ver Norden, \u00d6stersj\u00f6n, Nordatlanten och Barents hav. Den geografiska r\u00e4ckvidden visar varf\u00f6r det nordiska flygsamarbetet har f\u00e5tt st\u00f6rre betydelse.<\/p>\n

Nordiska l\u00e4nder samordnar f\u00f6rs\u00f6rjningsberedskapen<\/h2>\n

Den 2 september undertecknades en gemensam nordisk deklaration om f\u00f6rs\u00f6rjningsberedskap<\/a>. Sverige, Finland, Norge, Danmark och Island deltar tillsammans med \u00c5land, F\u00e4r\u00f6arna och Gr\u00f6nland.<\/p>\n

Samarbetet ska s\u00e4kra viktiga fl\u00f6den av varor och tj\u00e4nster under kriser och krig. Produktion, transporter, distribution och handel st\u00e5r i centrum. N\u00e4r milit\u00e4ra f\u00f6rst\u00e4rkningar och civil f\u00f6rs\u00f6rjning anv\u00e4nder samma hamnar, v\u00e4gar och kommunikationssystem blir den civila beredskapen ocks\u00e5 viktig f\u00f6r f\u00f6rsvaret.<\/p>\n

Fr\u00e5n \u00d6stersj\u00f6n till Arktis<\/h2>\n

Den nordiska f\u00f6rsvarsplaneringen omfattar numera ett st\u00f6rre sammanh\u00e4ngande omr\u00e5de. Nato<\/a> har under 2026 etablerat Arctic Sentry och Forward Land Forces Finland, samtidigt som luftoperationerna i norr leds fr\u00e5n Bod\u00f8.<\/p>\n

Sambandet uttrycktes ocks\u00e5 tydligt vid m\u00f6tet mellan Kanada och de nordisk-baltiska l\u00e4nderna den 22 september. I det gemensamma uttalandet<\/a> betonas att s\u00e4kerheten i \u00d6stersj\u00f6n, Nordatlanten och Arktis h\u00e4nger samman.<\/p>\n

F\u00f6r Sverige och Finland f\u00e5r detta konkreta f\u00f6ljder. Flygbaser, hamnar, v\u00e4gar och f\u00f6rs\u00f6rjningslinjer beh\u00f6ver kunna anv\u00e4ndas \u00f6ver nationsgr\u00e4nserna. F\u00f6rsvaret av Finska viken kan d\u00e4rf\u00f6r inte skiljas helt fr\u00e5n utvecklingen p\u00e5 Nordkalotten eller i resten av \u00d6stersj\u00f6omr\u00e5det.<\/p>\n

Risken f\u00f6r v\u00e4pnat angrepp bed\u00f6ms fortfarande som l\u00e5g<\/h2>\n

Den \u00f6kade aktiviteten i n\u00e4romr\u00e5det betyder inte att ett milit\u00e4rt angrepp mot Norden bed\u00f6ms vara n\u00e4ra f\u00f6rest\u00e5ende. F\u00f6rsvarsmakten<\/a> bed\u00f6mer fortfarande risken f\u00f6r ett v\u00e4pnat angrepp mot Sverige som l\u00e5g, men pekar samtidigt p\u00e5 en \u00f6kad risk f\u00f6r p\u00e5verkansoperationer och andra fientliga handlingar.<\/p>\n

Den 30 september sade Natos generalsekreterare Mark Rutte att alliansen inte ser n\u00e5got omedelbart ryskt milit\u00e4rt hot mot Natos territorium. Reuters<\/a> rapporterade uttalandet i samband med \u00f6kade sp\u00e4nningar kring Kaliningrad.<\/p>\n

Flera saker m\u00e5ste d\u00e4rf\u00f6r h\u00e5llas is\u00e4r. GNSS-st\u00f6rningar fr\u00e5n ryskt territorium \u00e4r dokumenterade. Ryska milit\u00e4rflygplan forts\u00e4tter att r\u00f6ra sig \u00f6ver \u00d6stersj\u00f6omr\u00e5det. Sverige och Finland genomf\u00f6r nu ocks\u00e5 gemensamma beredskapsuppdrag. Inget av detta \u00e4r i sig ett bevis f\u00f6r att ett krig mot Norden \u00e4r n\u00e4ra f\u00f6rest\u00e5ende.<\/p>\n

Samarbetet anv\u00e4nds nu i incidentberedskapen<\/h2>\n

Det tydligaste skiftet under 2026 \u00e4r att det svensk-finska f\u00f6rsvarssamarbetet anv\u00e4nds i fler praktiska uppgifter. Svenska stridsflygplan, \u00f6rlogsfartyg och luftv\u00e4rnsresurser kan st\u00f6dja Finland. Dessutom ing\u00e5r svenska markf\u00f6rband i den Natostyrka som ska f\u00f6rst\u00e4rka norra Finland.<\/p>\n

Svenska och finska incidentberedskapsflyg kan anv\u00e4nda flygbaser i b\u00e5da l\u00e4nderna. I \u00d6stersj\u00f6n m\u00f6ter l\u00e4nderna samtidigt samma st\u00f6rningar mot satellitnavigation och samma behov av att skydda sj\u00f6fart och kritisk infrastruktur. Ukrainas erfarenheter av dr\u00f6nare och elektronisk krigf\u00f6ring har blivit ytterligare en del av denna beredskap.<\/p>\n

Det gemensamma uppdraget \u00f6ver Finska viken visar vad som har f\u00f6r\u00e4ndrats. Den 24 september 2026 identifierade finska F\/A-18 Hornet och svenska JAS 39 Gripen tillsammans ryska milit\u00e4rflygplan i internationellt luftrum. Sverige och Finland har \u00f6vat ihop i m\u00e5nga \u00e5r. Nu anv\u00e4nds samarbetet ocks\u00e5 n\u00e4r incidentberedskapen s\u00e4tts in.<\/p>\n

Materialet \u00e4r sammanst\u00e4llt av Andrij Lisitsyn f\u00f6r InformNapalm<\/a>.<\/p>\n

\n
\n

Ytterligare artiklar av InformNapalm<\/h2>\n