{"id":27407,"date":"2026-10-06T23:33:05","date_gmt":"2026-10-06T21:33:05","guid":{"rendered":"https:\/\/informnapalm.org\/sv\/?p=27407"},"modified":"2026-10-07T00:33:45","modified_gmt":"2026-10-06T22:33:45","slug":"grazon","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/informnapalm.org\/sv\/grazon\/","title":{"rendered":"Rysslands gr\u00e5zon i Norden \u2013 underr\u00e4ttelser, sabotage och p\u00e5verkan p\u00e5 beslut"},"content":{"rendered":"
\n

Rysslands krig mot Ukraina utspelar sig milit\u00e4rt p\u00e5 ukrainskt territorium, men den strategiska konflikten slutar inte vid fronten. Norden har blivit en del av det bakre omr\u00e5de d\u00e4r milit\u00e4rt st\u00f6d transporteras, f\u00f6rsvarsmateriel produceras, politiska beslut fattas och opinioner formas. H\u00e4r m\u00f6ts traditionell underr\u00e4ttelseverksamhet, sabotagef\u00f6rberedelser, rekrytering av ombud och informationsp\u00e5verkan. En del av kampen g\u00e4ller dessutom n\u00e5got betydligt sv\u00e5rare att skydda \u00e4n fysisk infrastruktur. Det handlar om m\u00e4nniskors uppfattning av verkligheten och de beslut som f\u00f6ljer av den.<\/p>\n

\n

Den nordiska kopplingen till Ukrainakriget har blivit allt tydligare. Den 6 oktober 2026 meddelade regeringen<\/a> att Sverige fr\u00e5n december avser att bidra med ett Patriotf\u00f6rband i Polen. Uppgiften \u00e4r att skydda Natos logistiknod f\u00f6r milit\u00e4rt och civilt st\u00f6d till Ukraina. Sverige deltar \u00e4ven med stridsflyg inom Natos integrerade luft- och robotf\u00f6rsvar. N\u00e5gra veckor tidigare bed\u00f6mde Danmarks milit\u00e4ra underr\u00e4ttelsetj\u00e4nst FE<\/a> att Ryssland sannolikt kommer att intensifiera sitt hybridkrig mot Nato och v\u00e4st. Risken f\u00f6r ett begr\u00e4nsat milit\u00e4rt angrepp mot ett Natoland bed\u00f6ms fortfarande som l\u00e5g, men stigande. Ett st\u00f6rre krig betraktas fortfarande som osannolikt.<\/p>\n

Norden som strategiskt bakre omr\u00e5de<\/h2>\n

Ett konventionellt krig i Norden st\u00e5r inte n\u00f6dv\u00e4ndigtvis f\u00f6r d\u00f6rren. D\u00e4remot har regionens betydelse f\u00f6r kriget i Ukraina \u00f6kat. Sverige, Norge, Finland och Danmark ing\u00e5r i den milit\u00e4ra, industriella och logistiska struktur som m\u00f6jligg\u00f6r fortsatt st\u00f6d till Ukraina.<\/p>\n

S\u00e4kerhetspolisen<\/a> beskriver Ryssland som det st\u00f6rsta s\u00e4kerhetshotet mot Sverige. De ryska underr\u00e4ttelseintressena omfattar bland annat svenska politiska beslut, Nato, milit\u00e4r f\u00f6rm\u00e5ga, f\u00f6rsvarsindustrin och kritisk infrastruktur. \u00c4ven Sveriges st\u00f6d till Ukraina har en tydlig plats i den ryska underr\u00e4ttelseinh\u00e4mtningen.<\/p>\n

Norge g\u00f6r en liknande bed\u00f6mning. PST r\u00e4knar med fortsatt rysk underr\u00e4ttelseaktivitet kring milit\u00e4ra m\u00e5l, allierade \u00f6vningar, Ukraina, Arktis och de norska nordomr\u00e5dena. Sammantaget betyder det att Norden inte l\u00e4ngre kan betraktas som geografiskt avskilt fr\u00e5n kriget. Regionen ligger utanf\u00f6r frontomr\u00e5det men innanf\u00f6r det strategiska omr\u00e5de d\u00e4r Ryssland har konkreta intressen att kartl\u00e4gga, p\u00e5verka och i vissa fall st\u00f6ra.<\/p>\n

Sabotaget b\u00f6rjar ofta l\u00e5ngt tidigare<\/h2>\n

Det mest synliga \u00e4r ofta det som brinner, exploderar eller slutar fungera. Underr\u00e4ttelsearbete och sabotagef\u00f6rberedelser b\u00f6rjar d\u00e4remot l\u00e5ngt tidigare. Kartl\u00e4ggning av transporter, lager, f\u00f6retag, tilltr\u00e4desv\u00e4gar, personal och tekniska system kan ge underlag f\u00f6r senare operationer.<\/p>\n

Den danska s\u00e4kerhetspolisen PET<\/a> meddelade den 5 september 2026 att myndigheten ser konkret rysk planering och f\u00f6rberedelse av sabotage mot Danmark. Verksamheten riktas enligt PET s\u00e4rskilt mot f\u00f6rsvarsindustrin och f\u00f6retag som har koppling till st\u00f6det till Ukraina. PET beskriver \u00e4ven hur m\u00e4nniskor kan rekryteras digitalt f\u00f6r till synes begr\u00e4nsade uppdrag. Det kan handla om fotografering av lager, transportmedel, f\u00f6retag eller tilltr\u00e4desv\u00e4gar. Varje enskild uppgift kan framst\u00e5 som obetydlig, men tillsammans kan uppgifterna f\u00e5 ett helt annat v\u00e4rde f\u00f6r rekognosering och planering.<\/p>\n

Denna arbetsmetod skapar ocks\u00e5 avst\u00e5nd mellan den ryska staten och den person som utf\u00f6r uppdraget. Den enskilde beh\u00f6ver varken vara rysk medborgare eller k\u00e4nna till den verkliga best\u00e4llaren. S\u00e4po anv\u00e4nder begreppet f\u00f6rbrukningsagenter f\u00f6r personer som rekryteras till begr\u00e4nsade uppgifter och d\u00e4refter kan \u00f6verges av uppdragsgivaren.<\/p>\n

Rekrytering utan rysk bakgrund<\/h2>\n

Norska PST<\/a> har varnat f\u00f6r att ryska underr\u00e4ttelse- och s\u00e4kerhetstj\u00e4nster f\u00f6rs\u00f6ker rekrytera ukrainare i Norge. Enligt PST kan de erbjudas pengar eller uts\u00e4ttas f\u00f6r p\u00e5tryckningar. Familjemedlemmar eller egendom i Ukraina och ryskockuperade omr\u00e5den kan anv\u00e4ndas som h\u00e4vst\u00e5ng.<\/p>\n

Uppgifterna illustrerar ett st\u00f6rre problem med f\u00f6rest\u00e4llningen om hur en rysk agent f\u00f6rv\u00e4ntas se ut. Nationalitet \u00e4r ett d\u00e5ligt verktyg f\u00f6r att bed\u00f6ma underr\u00e4ttelserisker. En ukrainare som har flytt undan Rysslands krig kan sj\u00e4lv uts\u00e4ttas f\u00f6r ryska p\u00e5tryckningar. En person utan n\u00e5gon rysk bakgrund kan samtidigt rekryteras f\u00f6r ett praktiskt uppdrag.<\/p>\n

Den moderna modellen bygger ofta p\u00e5 tillg\u00e5ng snarare \u00e4n identitet. En chauff\u00f6r kan k\u00e4nna till transportv\u00e4gar, medan en anst\u00e4lld kan ha insyn i s\u00e4kerhetsrutiner. En person med lokal k\u00e4nnedom kan samtidigt dokumentera ett omr\u00e5de utan att v\u00e4cka uppm\u00e4rksamhet. Den verkliga uppdragsgivaren kan befinna sig i ett annat land och kommunicera genom flera mellanh\u00e4nder. D\u00e4rf\u00f6r \u00e4r beteende, uppdrag, kontakter och finansiering betydligt mer relevanta \u00e4n efternamn, modersm\u00e5l eller medborgarskap. Samma princip g\u00e4ller vid granskning av f\u00f6reningar, religi\u00f6sa milj\u00f6er och andra civila n\u00e4tverk.<\/p>\n

N\u00e4r det vanliga livet blir t\u00e4ckmantel<\/h2>\n

Den traditionella underr\u00e4ttelseverksamheten har samtidigt inte f\u00f6rsvunnit. Norge har ett av Nordens tydligaste moderna exempel genom Michail Valerijevitj Mikusjin. Han arbetade som g\u00e4stforskare vid UiT Norges arktiska universitet i Troms\u00f8 innan PST grep honom i oktober 2022.<\/p>\n

Mikusjin hade upptr\u00e4tt under brasiliansk identitet men identifierades senare som rysk medborgare. Han misst\u00e4nktes f\u00f6r grov underr\u00e4ttelseverksamhet och ingick i f\u00e5ngutv\u00e4xlingen mellan Ryssland och v\u00e4stl\u00e4nderna i augusti 2024. PST-chefen Beate Gang\u00e5s<\/a> beskrev utv\u00e4xlingen som det n\u00e4rmaste m\u00f6jliga ryska erk\u00e4nnandet av hans roll som underr\u00e4ttelseofficer i Norge.<\/p>\n

Fallet visar varf\u00f6r uttrycket \u201dsovande agent\u201d ofta blir missvisande. En illegalist beh\u00f6ver inte ligga passiv under m\u00e5nga \u00e5r och sedan pl\u00f6tsligt aktiveras. Den verkliga styrkan finns i den konstruerade identiteten och m\u00f6jligheten att etablera f\u00f6rtroende och relationer. Akademiska milj\u00f6er, f\u00f6retag och civila n\u00e4tverk kan ha underr\u00e4ttelsev\u00e4rde utan att hemligst\u00e4mplade handlingar f\u00f6rekommer. Personk\u00e4nnedom, forskning, kontaktn\u00e4t och f\u00f6rst\u00e5else f\u00f6r beslutsprocesser kan tillsammans skapa ett betydande informations\u00f6vertag.<\/p>\n

Civila milj\u00f6er kr\u00e4ver precision<\/h2>\n

Diskussionen om ryska kulturf\u00f6reningar, religi\u00f6sa samfund och andra civila milj\u00f6er kr\u00e4ver d\u00e4rf\u00f6r stor noggrannhet. Ett l\u00e5ngt liv i Sverige, ryskt ursprung eller \u00e4ktenskap med en svensk inneb\u00e4r inte n\u00e5got bel\u00e4gg f\u00f6r underr\u00e4ttelseverksamhet. S\u00e4po konstaterar dessutom att den ryska staten kartl\u00e4gger personer inom den ryska diasporan. Ryska medborgare kan uts\u00e4ttas f\u00f6r p\u00e5verkan, \u00f6vervakning eller f\u00f6rs\u00f6k till rekrytering. Personer i dessa milj\u00f6er kan allts\u00e5 sj\u00e4lva vara m\u00e5ltavlor f\u00f6r den ryska staten.<\/p>\n

Det finns samtidigt organisationer d\u00e4r svenska myndigheter har identifierat betydligt mer konkreta s\u00e4kerhetsproblem. S\u00e4po<\/a> anger den rysk-ortodoxa kyrkan under Moskvapatriarkatet som en plattform som den ryska staten har anv\u00e4nt f\u00f6r underr\u00e4ttelseinh\u00e4mtning och annan s\u00e4kerhetshotande verksamhet. Verksamheten har enligt S\u00e4po riktats b\u00e5de mot Sverige och personer inom den ryska diasporan. Det \u00e4r en myndighetsbed\u00f6mning av hur en organisation har kunnat anv\u00e4ndas. Den inneb\u00e4r inte att varje pr\u00e4st, f\u00f6rsamlingsmedlem eller bes\u00f6kare deltar i underr\u00e4ttelseverksamhet. Skillnaden mellan dokumenterade strukturer och kollektiv misstanke m\u00e5ste uppr\u00e4tth\u00e5llas.<\/p>\n

Fastigheter i strategiska l\u00e4gen<\/h2>\n

Fastighets\u00e4gande har blivit en tydligare del av den nordiska s\u00e4kerhetsdebatten. I augusti 2026 ans\u00f6kte Fortifikationsverket, p\u00e5 F\u00f6rsvarsmaktens uppdrag, om att f\u00e5 expropriera en fastighet n\u00e4ra Musk\u00f6basen. Fastigheten ligger vid ett av inloppen till marinbasen och \u00e4gs av en person med ryskt medborgarskap.<\/p>\n

F\u00f6rsvarsmakten<\/a> bed\u00f6mer att platsen har s\u00e4rskilda f\u00f6ruts\u00e4ttningar f\u00f6r att f\u00f6rst\u00e4rka skyddet av Musk\u00f6basen, bland annat mot dr\u00f6nare. Myndigheten h\u00e4nvisar \u00e4ven till s\u00e4kerhetsl\u00e4get och \u00e4garsituationen. Detta \u00e4r d\u00e4remot inte bevis f\u00f6r att fastigheten har anv\u00e4nts f\u00f6r spioneri eller sabotage. Det verifierbara \u00e4r att F\u00f6rsvarsmakten har bed\u00f6mt platsen som s\u00e4rskilt l\u00e4mpad f\u00f6r att f\u00f6rst\u00e4rka skyddet av Musk\u00f6basen och samtidigt h\u00e4nvisat till s\u00e4kerhetsl\u00e4get och \u00e4garsituationen.<\/p>\n

Skillnaden mellan risk och bevisad verksamhet \u00e4r avg\u00f6rande. Ett strategiskt l\u00e4ge kan m\u00f6jligg\u00f6ra observation, teknisk utrustning eller p\u00e5verkan p\u00e5 tilltr\u00e4de. S\u00e5dana m\u00f6jligheter kan motivera f\u00f6rebyggande \u00e5tg\u00e4rder utan att ett brott redan har konstaterats. Sverige har samtidigt b\u00f6rjat utreda starkare m\u00f6jligheter att ingripa mot fastighetsinnehav som kan hota nationell s\u00e4kerhet.<\/p>\n

Finland har redan sk\u00e4rpt reglerna<\/h2>\n

Finland har g\u00e5tt l\u00e4ngre \u00e4n Sverige n\u00e4r det g\u00e4ller utl\u00e4ndska fastighetsf\u00f6rv\u00e4rv. Sedan den 15 juli 2025 g\u00e4ller s\u00e4rskilda begr\u00e4nsningar<\/a> f\u00f6r vissa f\u00f6rv\u00e4rv med koppling till stater som bed\u00f6ms kunna hota den nationella s\u00e4kerheten. Ryssland och Belarus omfattas av regleringen. Under 2026 har Finlands f\u00f6rsvarsministerium fortsatt att stoppa fastighetsaff\u00e4rer n\u00e4r myndigheten bed\u00f6mt att f\u00f6rv\u00e4rven kan p\u00e5verka s\u00e4kerheten eller myndigheternas handlingsm\u00f6jligheter. Resonemanget bygger p\u00e5 att fastighets\u00e4gande kan ge ett l\u00e5ngsiktigt fotf\u00e4ste i geografiskt k\u00e4nsliga omr\u00e5den.<\/p>\n

Fr\u00e5gan har \u00e4ven aktualiserats genom fastigheter som \u00e4gs av personer med starka kopplingar till den ryska ekonomiska eliten. Ett k\u00e4nt exempel \u00e4r den EU-sanktionerade ryske aff\u00e4rsmannen Igor Kesaev, som har \u00e4gt \u00f6n Kotasaari i Puumala vid Saimens djupfarled. Finl\u00e4ndska myndigheter har f\u00f6ljt fastigheten och myndighets\u00e5tg\u00e4rder har genomf\u00f6rts d\u00e4r. Inte heller detta g\u00f6r fastigheten till en bevisad underr\u00e4ttelsebas. Strategiskt l\u00e4ge, sanktionerad \u00e4gare och myndighetsintresse motiverar granskning, men kan inte ers\u00e4tta faktisk bevisning.<\/p>\n

Underr\u00e4ttelseinh\u00e4mtning som grund f\u00f6r p\u00e5verkan<\/h2>\n

Rysslands verksamhet f\u00e5r en djupare betydelse n\u00e4r underr\u00e4ttelseinh\u00e4mtning och informationsp\u00e5verkan betraktas som delar av samma kedja. S\u00e4kerhetspolisen offentliggjorde i augusti 2026 att en rysk underr\u00e4ttelseoperation i Sverige hade kartlagts och motverkats. Operationen hade enligt S\u00e4po<\/a> planerats och styrts av Rysslands utrikesunderr\u00e4ttelsetj\u00e4nst SVR. En del av verksamheten bestod i att inh\u00e4mta kunskap om svenskt beslutsfattande. Informationen skulle kunna anv\u00e4ndas f\u00f6r p\u00e5verkan kring polariserande fr\u00e5gor och f\u00f6r att undergr\u00e4va svenska beslutsprocesser.<\/p>\n

Det \u00e4r en viktig skillnad mot f\u00f6rest\u00e4llningen att underr\u00e4ttelsetj\u00e4nster fr\u00e4mst f\u00f6rs\u00f6ker stj\u00e4la milit\u00e4ra hemligheter. Kunskap om hur ett samh\u00e4lle fattar beslut kan ocks\u00e5 vara v\u00e4rdefull. Den kan visa vilka fr\u00e5gor som skapar konflikter, vilka personer som har inflytande och vilka argument som p\u00e5verkar opinionen. N\u00e4r s\u00e5dan kunskap anv\u00e4nds f\u00f6r att forma motst\u00e5ndarens handlingsalternativ ligger resonemanget n\u00e4ra teorin om reflexiv kontroll.<\/p>\n

Reflexiv kontroll p\u00e5verkar sj\u00e4lva valet<\/h2>\n

Reflexiv kontroll har sina r\u00f6tter i sovjetiskt och senare ryskt strategiskt t\u00e4nkande. Begreppet beskriver f\u00f6rs\u00f6k att p\u00e5verka de antaganden och den information som ligger bakom motst\u00e5ndarens beslut. M\u00e5let beh\u00f6ver inte vara att \u00f6vertyga mottagaren om en viss ideologi. Det kan vara mer effektivt att p\u00e5verka hur olika alternativ bed\u00f6ms. Motst\u00e5ndaren ska helst uppleva beslutet som sitt eget, \u00e4ven n\u00e4r informationsmilj\u00f6n har formats av n\u00e5gon annan.<\/p>\n

NATO Strategic Communications Centre of Excellence har analyserat reflexiv kontroll<\/a> som en metod f\u00f6r p\u00e5verkan p\u00e5 motst\u00e5ndarens beslutsprocess. Begreppet b\u00f6r d\u00e4remot inte anv\u00e4ndas som etikett f\u00f6r varje rysk informationsoperation. F\u00f6r en s\u00e5dan slutsats kr\u00e4vs kunskap om operationens faktiska avsikt och planering.<\/p>\n

I Ukrainakrigets sammanhang blir principen \u00e4nd\u00e5 relevant. Ryssland beh\u00f6ver inte f\u00e5 en nordisk befolkning att st\u00f6dja Kreml. Det kan r\u00e4cka att f\u00f6rst\u00e4rka tvekan kring milit\u00e4rt st\u00f6d till Ukraina, skapa r\u00e4dsla f\u00f6r eskalering eller f\u00f6rdjupa mots\u00e4ttningar kring kostnaderna. Den efterstr\u00e4vade effekten kan allts\u00e5 vara ett f\u00f6r\u00e4ndrat beslut snarare \u00e4n en f\u00f6r\u00e4ndrad ideologisk \u00f6vertygelse.<\/p>\n

Kognitiv krigf\u00f6ring g\u00e5r l\u00e4ngre \u00e4n reflexiv kontroll<\/h2>\n

Kognitiv krigf\u00f6ring<\/a> \u00e4r ett bredare begrepp. NATO Allied Command Transformation beskriver omr\u00e5det som verksamhet som p\u00e5verkar m\u00e4nniskors kognition och d\u00e4rigenom deras attityder och beteenden. Fokus ligger inte enbart p\u00e5 informationens inneh\u00e5ll, utan p\u00e5 hur information uppfattas och bearbetas.<\/p>\n

Perception, k\u00e4nslor, tillit och f\u00f6rm\u00e5gan att bed\u00f6ma risker blir d\u00e5 delar av konfliktens terr\u00e4ng. Verkliga h\u00e4ndelser kan blandas med falska ber\u00e4ttelser, selektiv information och digital f\u00f6rst\u00e4rkning. Effekten kan bli betydande \u00e4ven n\u00e4r mottagaren aldrig accepterar ett tydligt pro-ryskt budskap.<\/p>\n

Myndigheten f\u00f6r psykologiskt f\u00f6rsvar<\/a> har beskrivit Ryssland som den fr\u00e4msta utl\u00e4ndska informationsp\u00e5verkansakt\u00f6ren mot Sverige. Ett centralt m\u00e5l \u00e4r att f\u00f6rsvaga det politiska, ekonomiska och milit\u00e4ra st\u00f6det till Ukraina. \u00c4ven Nato, EU och svenska beslutsprocesser h\u00f6r till de omr\u00e5den som ber\u00f6rs. En operation beh\u00f6ver d\u00e4rf\u00f6r inte skapa en enhetlig opinion. Polarisering, misstro, uppgivenhet och os\u00e4kerhet kan vara tillr\u00e4ckliga resultat.<\/p>\n

Vaksamhet utan att sp\u00e4 p\u00e5 r\u00e4dslan<\/h2>\n

Det \u00f6ppna samh\u00e4llet st\u00e5r d\u00e4rf\u00f6r inf\u00f6r ett dubbelt problem. Att underskatta rysk underr\u00e4ttelseverksamhet, sabotageplanering och p\u00e5verkan skapar uppenbara s\u00e4kerhetsrisker. Men \u00f6verreaktioner kan ocks\u00e5 gynna en motst\u00e5ndare. Om varje tekniskt fel betraktas som sabotage och varje rysk person som potentiell agent f\u00f6rs\u00e4mras den analytiska f\u00f6rm\u00e5gan. Samh\u00e4llet riskerar samtidigt att skapa den r\u00e4dsla och polarisering som en p\u00e5verkansoperation kan vara utformad f\u00f6r att f\u00f6rst\u00e4rka.<\/p>\n

Det finns redan tillr\u00e4ckligt m\u00e5nga verifierade fall f\u00f6r att spekulationer inte ska beh\u00f6vas. Mikusjin visar att ryska illegalister har verkat i Norden. S\u00e4po har ingripit mot en SVR-styrd operation i Sverige. PET ser konkret sabotageplanering i Danmark. PST varnar f\u00f6r rekryteringsf\u00f6rs\u00f6k i Norge. Svenska och finl\u00e4ndska myndigheter behandlar vissa strategiskt bel\u00e4gna fastigheter som s\u00e4kerhetsfr\u00e5gor.<\/p>\n

Den relevanta fr\u00e5gan \u00e4r d\u00e4rf\u00f6r inte om en person heter Olga eller Anders, \u00e4r gift med en svensk eller deltar i ryskt kulturliv. Fr\u00e5gan \u00e4r vilka handlingar, kontakter, uppdrag, finansieringsfl\u00f6den och relationer till statliga strukturer som faktiskt g\u00e5r att bel\u00e4gga. N\u00e4r motst\u00e5ndarens m\u00e5l kan vara att p\u00e5verka sj\u00e4lva beslutsprocessen blir ett nyktert och k\u00e4llkritiskt omd\u00f6me en del av f\u00f6rsvaret.<\/p>\n

Materialet \u00e4r sammanst\u00e4llt av Andrij Lisitsyn f\u00f6r InformNapalm<\/a>.<\/p>\n

\n
\n

Ytterligare artiklar av InformNapalm<\/h2>\n