{"id":27436,"date":"2026-10-12T20:46:38","date_gmt":"2026-10-12T18:46:38","guid":{"rendered":"https:\/\/informnapalm.org\/sv\/?p=27436"},"modified":"2026-10-12T21:29:02","modified_gmt":"2026-10-12T19:29:02","slug":"rysk-desinformation-ai","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/informnapalm.org\/sv\/rysk-desinformation-ai\/","title":{"rendered":"Rysk desinformation sprids genom falska nyheter och \u00e5terges av AI-tj\u00e4nster"},"content":{"rendered":"
\n

Ryska p\u00e5verkansn\u00e4tverk anv\u00e4nder f\u00f6rfalskade nyhetsrapporter f\u00f6r att sprida vilseledande information om Ukraina och dess internationella samarbetspartner. En fabricerad granskning, tillskriven den franska tidskriften Le Point, har spridits genom ryska Telegramkanaler och ett omfattande n\u00e4tverk av webbplatser. D\u00e4refter har AI-tj\u00e4nsten Claude \u00e5tergett uppgifterna som sanna och h\u00e4nvisat till en av n\u00e4tverkets sidor. Fallet visar hur f\u00f6rfalskade nyheter kan f\u00e5 ytterligare spridning genom digitala informationstj\u00e4nster. Samtidigt ger nya myndighetsrapporter och forskningsresultat en tydligare bild av den organisatoriska infrastrukturen bakom rysk informationsp\u00e5verkan.<\/p>\n

\n

Den 12 oktober 2026 varnar Tysklands inrikesminister Alexander Dobrindt f\u00f6r ett omfattande skuggkrig riktat mot landet. Vid samma presskonferens beskriver s\u00e4kerhetstj\u00e4nsten BfV hur rysk hybridverksamhet omfattar informationsmanipulation, sabotage och andra s\u00e4kerhetshot. Varningarna sammanfaller med nya europeiska kartl\u00e4ggningar av ryska p\u00e5verkansoperationer. Unders\u00f6kningarna visar hur etablerade mediers identiteter utnyttjas f\u00f6r att ge fabricerade uppgifter trov\u00e4rdighet. Informationen sprids genom samordnade kanaler och \u00e5terpubliceras p\u00e5 webbplatser som kan framst\u00e5 som oberoende av varandra. N\u00e4r dessa uppgifter anv\u00e4nds av AI-baserade informationstj\u00e4nster uppst\u00e5r ytterligare en spridningsv\u00e4g d\u00e4r mottagaren inte alltid kan bed\u00f6ma informationens ursprung.<\/p>\n<\/div>\n

Medief\u00f6rfalskning som p\u00e5verkansmetod<\/h2>\n

Rysk informationsp\u00e5verkan bedrivs inte enbart genom statliga medier och \u00f6ppet Kremlv\u00e4nliga informationskanaler. En dokumenterad metod \u00e4r att anv\u00e4nda etablerade nyhetsorganisationers identiteter f\u00f6r att ge fabricerade uppgifter sken av journalistisk trov\u00e4rdighet. F\u00f6rfalskade artiklar och videor f\u00f6rses med v\u00e4lk\u00e4nda logotyper, grafiska k\u00e4nnetecken och ibland p\u00e5hittade uttalanden fr\u00e5n verkliga personer. Den egentliga avs\u00e4ndaren d\u00f6ljs bakom en till synes oberoende nyhetsk\u00e4lla. N\u00e4r ber\u00e4ttelsen sprids vidare kan h\u00e4nvisningen till det etablerade mediet f\u00f6lja med och ge intryck av att uppgifterna redan har granskats.<\/p>\n

I en kartl\u00e4ggning fr\u00e5n september 2026<\/a> redovisar analysf\u00f6retaget NewsGuard 906 identifierade medief\u00f6rfalskningar med kopplingar till tre ryska p\u00e5verkansoperationer. Materialet har utgett sig f\u00f6r att komma fr\u00e5n 163 etablerade medier i 21 l\u00e4nder. Bland de drabbade nyhetsorganisationerna finns BBC, Euronews, Politico och Deutsche Welle. F\u00f6rfalskningarna har bland annat anv\u00e4nts f\u00f6r att sprida korruptionsanklagelser mot ukrainska f\u00f6retr\u00e4dare och vilseledande uppgifter om europeiska politiker. P\u00e5 s\u00e5 s\u00e4tt utnyttjas verkliga medieorganisationers anseende f\u00f6r att ge fabricerade ber\u00e4ttelser st\u00f6rre trov\u00e4rdighet.<\/p>\n

NewsGuard har samtidigt r\u00e4ttat en tidigare uppgift om verksamhetens \u00f6kningstakt. F\u00f6retaget angav ursprungligen en \u00f6kning med 850 procent mellan f\u00f6rsta halv\u00e5ret 2025 och motsvarande period 2026. Efter inv\u00e4ndningar fr\u00e5n en oberoende forskargrupp konstaterar NewsGuard att kartl\u00e4ggningen f\u00f6r 2025 inte varit lika omfattande. Den ursprungliga j\u00e4mf\u00f6relsen kan d\u00e4rf\u00f6r ha \u00f6verdrivit \u00f6kningen. R\u00e4ttelsen f\u00f6r\u00e4ndrar inte f\u00f6rekomsten av de dokumenterade f\u00f6rfalskningarna, men begr\u00e4nsar m\u00f6jligheten att fastst\u00e4lla hur snabbt verksamheten har vuxit.<\/p>\n

Det centrala i metoden \u00e4r hur en falsk uppgift kan tilldelas trov\u00e4rdighet genom flera led. En fabricerad nyhetsrapport f\u00e5r f\u00f6rst en v\u00e4lk\u00e4nd avs\u00e4ndare. D\u00e4refter \u00e5terges inneh\u00e5llet av andra webbplatser och konton som h\u00e4nvisar till den p\u00e5st\u00e5dda ursprungsk\u00e4llan. Om uppgifterna forts\u00e4tter att spridas kan flera publiceringar ge sken av oberoende bekr\u00e4ftelse, trots att de bygger p\u00e5 samma f\u00f6rfalskning.<\/p>\n

Den f\u00f6rfalskade franska granskningen<\/h2>\n

Den 10 april 2026 b\u00f6rjar proryska Telegramkanaler sprida uppgifter om att fler \u00e4n 20 000 ukrainska milit\u00e4rer har deserterat efter medicinsk behandling i Frankrike. Enligt ber\u00e4ttelsen ska var tredje ukrainsk soldat som v\u00e5rdats i landet under 2025 ha stannat kvar i st\u00e4llet f\u00f6r att \u00e5terv\u00e4nda till Ukraina. Materialet inneh\u00e5ller \u00e4ven anklagelser om att ukrainska milit\u00e4rer har anslutit sig till kriminella grupper i Frankrike. Som k\u00e4lla anges den franska tidskriften Le Point. Uppgifterna presenteras tillsammans med en video som anv\u00e4nder tidskriftens logotyp och efterliknar dess journalistiska utformning.<\/p>\n

N\u00e5gon s\u00e5dan granskning har emellertid aldrig publicerats. Den 14 april offentligg\u00f6r Ukrainas centrum f\u00f6r bek\u00e4mpning av desinformation<\/a> en genomg\u00e5ng av materialet. Myndigheten konstaterar att Le Point inte har publicerat uppgifterna och att motsvarande statistik saknas hos etablerade internationella medier och officiella k\u00e4llor. Enligt myndighetens kartl\u00e4ggning har f\u00f6rfalskningen f\u00f6rst spridits genom ryska Telegramkanaler och d\u00e4refter \u00e5tergetts av propagandainriktade webbplatser som en verklig nyhet fr\u00e5n Frankrike.<\/p>\n

En identifierbar del av spridningen kan f\u00f6ljas till den ryska Telegramkanalen \u0412\u043e\u0435\u043d\u043d\u044b\u0439 \u043e\u0431\u043e\u0437\u0440\u0435\u0432\u0430\u0442\u0435\u043b\u044c, vars namn betyder Milit\u00e4r observat\u00f6r. I ett inl\u00e4gg den 10 april \u00e5terger kanalen uppgiften om de ukrainska soldaterna med uttrycklig h\u00e4nvisning till Le Point. Ber\u00e4ttelsen f\u00f6rekommer \u00e4ven i rysk nyhetspublicering, d\u00e4r den presenteras som ett journalistiskt avsl\u00f6jande. De identifierade publiceringarna visar hur den f\u00f6rfalskade avs\u00e4ndaren f\u00f6ljer med n\u00e4r ber\u00e4ttelsen sprids vidare.<\/p>\n

Den ursprungliga producenten av videon har d\u00e4remot inte kunnat identifieras genom de tillg\u00e4ngliga offentliga uppgifterna. Det \u00e4r inte heller fastst\u00e4llt vilken kanal som f\u00f6rst publicerat materialet. Den dokumenterade spridningen visar att f\u00f6rfalskningen f\u00f6rekommit i flera proryska informationsmilj\u00f6er, men ger inte underlag f\u00f6r att fastst\u00e4lla hela operationens interna ansvarsf\u00f6rdelning.<\/p>\n

Officiell v\u00e5rdstatistik mots\u00e4ger p\u00e5st\u00e5endets omfattning<\/h2>\n

Den p\u00e5st\u00e5dda omfattningen av deserteringarna kan j\u00e4mf\u00f6ras med Ukrainas officiella statistik \u00f6ver medicinska evakueringar. Enligt uppgifter fr\u00e5n en ukrainsk h\u00e4lsomyndighet<\/a> har 6 445 ukrainare f\u00e5tt v\u00e5rd i 33 l\u00e4nder genom det internationella programmet Medevac Ukraine fram till den 20 februari 2026. Programmet omfattar milit\u00e4rer, veteraner, barn och andra civila som drabbats av kriget. Av patienterna har 231 personer tagits emot f\u00f6r v\u00e5rd i Frankrike. \u00c4ven V\u00e4rldsh\u00e4lsoorganisationen, WHO<\/a>, bekr\u00e4ftar i mars 2026 att fler \u00e4n 6 400 ukrainare f\u00e5tt v\u00e5rd utomlands genom programmet.<\/p>\n

Statistiken g\u00e4ller ett s\u00e4rskilt samordnat v\u00e5rdprogram och omfattar inte n\u00f6dv\u00e4ndigtvis alla ukrainare som f\u00e5tt medicinsk behandling utomlands. Den kan d\u00e4rf\u00f6r inte anv\u00e4ndas som en fullst\u00e4ndig f\u00f6rteckning \u00f6ver ukrainska milit\u00e4rer som v\u00e5rdats i Frankrike. Den visar d\u00e4remot att p\u00e5st\u00e5endet om fler \u00e4n 20 000 desert\u00f6rer saknar st\u00f6d i det redovisade programunderlaget. N\u00e5gon oberoende dokumentation av deserteringarna har inte presenterats. Den franska journalistiska granskning som skulle styrka ber\u00e4ttelsen existerar inte heller.<\/p>\n

Spridningen genom det ryska Pravda-n\u00e4tverket<\/h2>\n

Den falska Le Point-rapporten stannar inte vid Telegram och ryska nyhetssajter. Enligt NewsGuards kartl\u00e4ggning \u00e5terpubliceras materialet p\u00e5 tolv spr\u00e5k genom Pravda-n\u00e4tverket, ett omfattande system av webbplatser som sprider Kremlv\u00e4nligt inneh\u00e5ll. N\u00e4tverket riktar sig till olika l\u00e4nder och spr\u00e5kgrupper och \u00e5terger stora m\u00e4ngder material fr\u00e5n proryska informationskanaler.<\/p>\n

Enligt NewsGuard omfattar n\u00e4tverket omkring 280 webbplatser. Under 2025 publicerar det uppskattningsvis 6,3 miljoner artiklar, d\u00e4ribland upprepningar av 115 identifierade falska p\u00e5st\u00e5enden. Siffrorna beskriver publiceringsverksamhetens omfattning, men ska inte likst\u00e4llas med antalet personer som n\u00e5tts eller p\u00e5verkats. Flera publiceringar kan inneh\u00e5lla samma grundl\u00e4ggande uppgifter och spridas utan n\u00e5gon omfattande faktisk l\u00e4sekrets.<\/p>\n

Den stora m\u00e4ngden \u00e5terpublicerat material har \u00e4nd\u00e5 betydelse f\u00f6r hur information blir tillg\u00e4nglig. En ber\u00e4ttelse som f\u00f6rst f\u00f6rekommer i en begr\u00e4nsad rysk informationsmilj\u00f6 kan senare \u00e5terfinnas p\u00e5 m\u00e5nga webbplatser och i flera spr\u00e5kversioner. Vid en vanlig informationss\u00f6kning kan dessa publiceringar framst\u00e5 som separata k\u00e4llor, trots att de \u00e5terger samma ursprungliga inneh\u00e5ll. Upprepningen riskerar d\u00e4rmed att ge en fabricerad ber\u00e4ttelse sken av oberoende bekr\u00e4ftelse.<\/p>\n

Le Point-fallet visar hur en f\u00f6rfalskad nyhetsrapport kan spridas fr\u00e5n proryska Telegramkanaler till ryska nyhetssajter och ett internationellt n\u00e4tverk av webbplatser. Det dokumenterade f\u00f6rloppet inneb\u00e4r d\u00e4remot inte att varje \u00e5terpublicering har styrts av samma akt\u00f6r. Inte heller visar det att samtliga medverkande haft k\u00e4nnedom om f\u00f6rfalskningens ursprung. Sambanden mellan publiceringarna beh\u00f6ver d\u00e4rf\u00f6r skiljas fr\u00e5n fr\u00e5gan om en gemensam operativ ledning.<\/p>\n

Tidigare kartl\u00e4ggning av proryska medien\u00e4tverk i Europa<\/h2>\n

I mars 2024 publicerade InformNapalm tillsammans med journalister fr\u00e5n Insight News en unders\u00f6kning av europeiska medien\u00e4tverk som sprider proryska budskap. Metoden bestod av webbanalys och s\u00f6kordsanalys med programvarorna SimilarWeb och Seranking, efter r\u00e5dgivning fr\u00e5n f\u00f6retag som \u00e4r specialiserade p\u00e5 webbanalys och s\u00f6kmotormarknadsf\u00f6ring. Analytikerna identifierade webbplatser<\/a> med liknande inneh\u00e5ll, korsh\u00e4nvisningar och h\u00e4nvisningstrafik.<\/p>\n

Enligt unders\u00f6kningen tyder liknande inneh\u00e5ll, gemensamma s\u00f6ktermer och \u00f6msesidiga l\u00e4nkar och citeringar p\u00e5 att webbplatserna har gemensamma m\u00e5l. Dessa samband \u00e4r d\u00e4remot inte i sig tillr\u00e4ckliga f\u00f6r att fastst\u00e4lla en gemensam operativ ledning. H\u00e4nvisningstrafiken bekr\u00e4ftade enligt unders\u00f6kningen att webbplatserna har en gemensam l\u00e4sekrets, eftersom anv\u00e4ndarna klickar p\u00e5 l\u00e4nkar som leder fr\u00e5n en webbplats till en annan. Resultatet visualiserades i en interaktiv infografik, d\u00e4r storleken p\u00e5 varje webbplats motsvarar dess m\u00e5natliga trafik och linjernas tjocklek anger antalet omn\u00e4mnanden och l\u00e4nkar. Enligt unders\u00f6kningen var dessa medier mest aktiva i Tyskland och Frankrike.<\/p>\n

\"N\u00e4tverkskarta<\/a><\/p>\n

Unders\u00f6kningen visade \u00e4ven att det bland skribenterna fanns personer med direkta kopplingar till Ryssland, och att vissa hade flyttat dit. Webbplatserna beskrev sig ofta som fria och oberoende och kallade den information de tillhandah\u00f6ll f\u00f6r alternativ information. InformNapalm bed\u00f6mde att webbplatser som har funnits under m\u00e5nga \u00e5r, har en specifik m\u00e5lgrupp och liknar andra v\u00e4sterl\u00e4ndska medier kan \u00f6vertyga fler l\u00e4sare \u00e4n proryska webbplatser med ordet Pravda i dom\u00e4nnamnet.<\/p>\n

\"SE<\/a><\/p>\n

Bed\u00f6mningen gjordes f\u00f6re de uppgifter om Pravda-n\u00e4tverkets omfattning under 2025 som NewsGuard har redovisat. Unders\u00f6kningen publicerades dessutom l\u00e5ngt f\u00f6re Le Point-f\u00f6rfalskningen och behandlar inte det fallet. Den beskriver d\u00e4remot ett liknande m\u00f6nster, d\u00e4r webbplatser som citerar och l\u00e4nkar till varandra framst\u00e4ller sig som oberoende.<\/p>\n

F\u00f6rfalskningen \u00e5terges av en AI-tj\u00e4nst<\/h2>\n

En s\u00e4rskilt betydelsefull del av Le Point-fallet g\u00e4ller vad som h\u00e4nder efter \u00e5terpubliceringen. I en unders\u00f6kning fr\u00e5n den 4 maj 2026<\/a> granskar NewsGuard hur AI-tj\u00e4nsten Claude hanterar falska p\u00e5st\u00e5enden fr\u00e5n ryska och iranska informationsmilj\u00f6er. Unders\u00f6kningen omfattar flera typer av fr\u00e5gor. Vissa \u00e4r neutralt formulerade, medan andra utg\u00e5r fr\u00e5n att det aktuella p\u00e5st\u00e5endet \u00e4r riktigt. Forskarna pr\u00f6var ocks\u00e5 hur tj\u00e4nsten svarar p\u00e5 fr\u00e5gor som efterfr\u00e5gar material f\u00f6r fortsatt informationsp\u00e5verkan.<\/p>\n

N\u00e4r Claude f\u00e5r fr\u00e5gor om den p\u00e5st\u00e5dda Le Point-granskningen \u00e5terger tj\u00e4nsten det fabricerade p\u00e5st\u00e5endet som sant vid tv\u00e5 testtillf\u00e4llen. Det g\u00e4ller en fr\u00e5ga som f\u00f6ruts\u00e4tter att ber\u00e4ttelsen \u00e4r riktig och en fr\u00e5ga utformad f\u00f6r att framkalla fortsatt vilseledande inneh\u00e5ll. I b\u00e5da fallen h\u00e4nvisar Claude till en franskspr\u00e5kig webbplats inom Pravda-n\u00e4tverket. Webbplatsen har tidigare \u00e5terpublicerat f\u00f6rfalskningen och anv\u00e4nds d\u00e4rmed som st\u00f6d f\u00f6r det felaktiga svaret.<\/p>\n

Det finns d\u00e4rmed ett dokumenterat exempel p\u00e5 hur vilseledande information fr\u00e5n ett proryskt n\u00e4tverk kan anv\u00e4ndas som underlag i ett AI-genererat svar. Informationen f\u00e5r ytterligare en spridningsv\u00e4g n\u00e4r en automatiserad tj\u00e4nst \u00e5terger den utan att tydligt redovisa bristerna i k\u00e4llmaterialet. F\u00f6r mottagaren kan uppgiften framst\u00e5 som kontrollerad, trots att den angivna webbplatsen endast \u00e5terger ett fabricerat p\u00e5st\u00e5ende.<\/p>\n

Googles AI-svar och skillnader i bevisl\u00e4get<\/h2>\n

NewsGuard redovisar i september 2026 \u00e4ven ett fall d\u00e4r Googles automatiskt sammanst\u00e4llda s\u00f6ksvar, AI Overview, enligt f\u00f6retaget har bekr\u00e4ftat samma ber\u00e4ttelse. Det ska ha skett tre dagar efter att f\u00f6rfalskningen f\u00f6rst b\u00f6rjat spridas. Google inv\u00e4nder mot dokumentationen och uppger att den presenterade sk\u00e4rmbilden saknar den ursprungliga fr\u00e5gan. F\u00f6retagets egen unders\u00f6kning har inte heller kunnat \u00e5terskapa svaret. Bevisl\u00e4get skiljer sig d\u00e4rf\u00f6r mellan de tv\u00e5 observationerna. NewsGuards Claude-unders\u00f6kning inneh\u00e5ller dokumenterade svar och k\u00e4llh\u00e4nvisningar, medan uppgiften om Google bygger p\u00e5 ett resultat som Google inte har kunnat bekr\u00e4fta.<\/p>\n

Unders\u00f6kningarna visar inte att AI-modellernas tr\u00e4ningsmaterial har f\u00f6r\u00e4ndrats permanent. D\u00e4remot g\u00e4ller den dokumenterade s\u00e5rbarheten framf\u00f6r allt informationsinh\u00e4mtningen. N\u00e4r en AI-tj\u00e4nst anv\u00e4nder s\u00f6kresultat och andra webbk\u00e4llor kan otillf\u00f6rlitligt material \u00e5terges som faktaunderlag. D\u00e4rigenom kan samma fabricerade uppgift n\u00e5 mottagare som aldrig bes\u00f6ker de webbplatser d\u00e4r den ursprungligen spridits.<\/p>\n

Forskningens begr\u00e4nsningar och AI-systemens s\u00e5rbarhet<\/h2>\n

Att AI-tj\u00e4nster under vissa f\u00f6rh\u00e5llanden \u00e5terger desinformation \u00e4r dokumenterat. D\u00e4remot r\u00e5der os\u00e4kerhet om problemets omfattning och i vilken utstr\u00e4ckning det beror p\u00e5 avsiktligt riktad manipulation. I mars 2025 redovisar NewsGuard en unders\u00f6kning d\u00e4r AI-tj\u00e4nster \u00e5terger falska p\u00e5st\u00e5enden fr\u00e5n Pravda-n\u00e4tverket i ungef\u00e4r en tredjedel av de unders\u00f6kta svaren. Resultatet v\u00e4cker fr\u00e5gor om ryska akt\u00f6rers m\u00f6jligheter att p\u00e5verka AI-baserade informationstj\u00e4nster genom omfattande publicering av vilseledande material.<\/p>\n

En vetenskapligt granskad studie fr\u00e5n oktober 2025<\/a> ger emellertid en mer \u00e5terh\u00e5llsam bild. Studien har publicerats i Harvard Kennedy Schools vetenskapliga tidskrift Misinformation Review. Forskarna analyserar 416 svar fr\u00e5n fyra AI-baserade informationstj\u00e4nster. Fr\u00e5gorna bygger p\u00e5 tidigare identifierade ryska desinformationsp\u00e5st\u00e5enden. Endast 21 svar, motsvarande fem procent, st\u00f6djer de falska uppgifterna. H\u00e4nvisningar till webbplatser med kopplingar till Kreml f\u00f6rekommer i \u00e5tta procent av svaren, men anv\u00e4nds ofta f\u00f6r att ifr\u00e5gas\u00e4tta eller beskriva p\u00e5st\u00e5endena som os\u00e4kra.<\/p>\n

Forskarna pekar p\u00e5 en alternativ f\u00f6rklaring till vissa felaktiga AI-svar. N\u00e4r tillf\u00f6rlitlig information saknas om ett mycket specifikt \u00e4mne kan mindre trov\u00e4rdiga webbplatser f\u00e5 oproportionerligt stor betydelse i s\u00f6kresultaten. S\u00e5dana informationsluckor beh\u00f6ver inte vara resultatet av en framg\u00e5ngsrik, samordnad operation mot AI-systemet. Studien ger d\u00e4rf\u00f6r begr\u00e4nsat st\u00f6d f\u00f6r teorin att omfattande publicering av desinformation automatiskt leder till systematisk p\u00e5verkan p\u00e5 AI-tj\u00e4nster.<\/p>\n

Unders\u00f6kningarna anv\u00e4nder olika metoder och fr\u00e5geurval. Resultaten kan d\u00e4rf\u00f6r inte j\u00e4mf\u00f6ras som om de m\u00e4tte samma f\u00f6rh\u00e5llanden vid olika tidpunkter. Den tillg\u00e4ngliga forskningen visar att falska uppgifter kan \u00e5terges i AI-genererade svar, men ger \u00e4nnu inte tillr\u00e4ckligt underlag f\u00f6r s\u00e4kra slutsatser om omfattningen av avsiktlig manipulation. Skillnaden mellan enstaka felaktiga svar och en framg\u00e5ngsrik informationsoperation m\u00e5ste d\u00e4rf\u00f6r uppr\u00e4tth\u00e5llas.<\/p>\n

Organisationerna bakom rysk informationsp\u00e5verkan<\/h2>\n

Den organisatoriska infrastrukturen bakom delar av den ryska informationsp\u00e5verkan \u00e4r betydligt b\u00e4ttre dokumenterad \u00e4n dess samlade effekt p\u00e5 AI-system. I en sammanst\u00e4llning fr\u00e5n juli 2026<\/a> redovisar den brittiska regeringen organisationer och personer som omfattas av sanktioner f\u00f6r informationsoperationer till st\u00f6d f\u00f6r ryska statliga intressen.<\/p>\n

En central akt\u00f6r \u00e4r den ryska organisationen Social Design Agency, SDA. Storbritannien kopplar organisationen till en p\u00e5verkansoperation som anv\u00e4nder f\u00f6rfalskade nyhetswebbplatser och fabricerat journalistiskt material. Operationen \u00e4r internationellt k\u00e4nd under det tyska namnet Doppelg\u00e4nger, som betyder dubbelg\u00e5ngare. Beteckningen syftar p\u00e5 metoden att skapa webbplatser som efterliknar etablerade nyhetsmedier och anv\u00e4nda dem f\u00f6r att sprida vilseledande information.<\/p>\n

Enligt brittiska myndigheter har SDA f\u00e5tt uppdrag och finansiering fr\u00e5n den ryska staten. Organisationen har tillsammans med f\u00f6retaget Structura deltagit i operationer riktade mot Ukraina och europeiska samh\u00e4llen. Den 11 maj 2026 inf\u00f6r Storbritannien sanktioner mot 56 akt\u00f6rer med anknytning till rysk informationsp\u00e5verkan, d\u00e4ribland 49 anst\u00e4llda vid SDA. \u00c5tg\u00e4rderna visar att brittiska myndigheter betraktar verksamheten som en del av en organiserad rysk strategi f\u00f6r informationsp\u00e5verkan.<\/p>\n

Centre for Geopolitical Expertise och Rybar<\/h2>\n

\u00c4ven den Moskva-baserade organisationen Centre for Geopolitical Expertise, ett centrum f\u00f6r geopolitisk expertis, omfattas av de brittiska \u00e5tg\u00e4rderna. Organisationen har enligt den brittiska regeringen f\u00f6rbindelser med ryska underr\u00e4ttelsetj\u00e4nster och har samordnat st\u00f6d till ett annat p\u00e5verkansn\u00e4tverk med beteckningen Storm-1516. Detta n\u00e4tverk har f\u00f6rknippats med fabricerade anklagelser mot europeiska politiker, manipulerade videor och webbplatser som efterliknar etablerade nyhetsorganisationer. Inneh\u00e5llet sprids genom sociala medier och andra digitala kanaler f\u00f6r att p\u00e5verka samh\u00e4llsdebatter och f\u00f6rsvaga det internationella st\u00f6det till Ukraina.<\/p>\n

Den brittiska kartl\u00e4ggningen omfattar ocks\u00e5 det ryska medief\u00f6retaget Rybar. F\u00f6retaget har byggt upp en verksamhet inriktad p\u00e5 milit\u00e4r information och analyser, men bedriver enligt brittiska myndigheter \u00e4ven dold informationsp\u00e5verkan f\u00f6r ryska statliga intressen. Storbritannien uppger att verksamheten delvis samordnas genom den ryska presidentadministrationen, f\u00e5r finansiering fr\u00e5n det statliga f\u00f6retaget Rostec och har f\u00f6rbindelser med personer inom ryska underr\u00e4ttelsetj\u00e4nster.<\/p>\n

Dessa uppgifter ger st\u00f6d f\u00f6r slutsatsen att delar av informationsp\u00e5verkan bedrivs genom identifierbara organisationer med ekonomiska och organisatoriska kopplingar till den ryska staten. De inneb\u00e4r d\u00e4remot inte att varje prorysk f\u00f6rfalskning kan h\u00e4nf\u00f6ras till n\u00e5gon av dessa akt\u00f6rer. Ett s\u00e5dant samband kr\u00e4ver s\u00e4rskilda bel\u00e4gg i det enskilda fallet, \u00e4ven n\u00e4r metoderna liknar dem som tidigare har dokumenterats.<\/p>\n

Svensk forskning om ryska medief\u00f6rfalskningar<\/h2>\n

Den organisatoriska strukturen bakom de ryska medief\u00f6rfalskningarna har \u00e4ven unders\u00f6kts i Sverige. I maj 2025 publicerar Myndigheten f\u00f6r psykologiskt f\u00f6rsvar en forskningsrapport<\/a> om SDA:s verksamhet och f\u00f6rm\u00e5ga att genomf\u00f6ra informationsoperationer. Forskarna James Pamment och Darejan Tsurtsumia vid Institutet f\u00f6r psykologiskt f\u00f6rsvar, Lunds universitet, har analyserat fler \u00e4n 3 000 l\u00e4ckta dokument. Materialet omfattar organisationens interna kommunikation, finansiering, arbetsmetoder och organisatoriska f\u00f6rm\u00e5ga.<\/p>\n

Rapporten beskriver SDA som en del av ett l\u00e5ngsiktigt ryskt informationskrig med statligt st\u00f6d. Samtidigt konstaterar forskarna att effekten av operationen med de f\u00f6rfalskade nyhetssidorna tidigare har \u00f6verskattats. \u00c4ven vissa mot\u00e5tg\u00e4rder har enligt rapporten f\u00e5tt andra f\u00f6ljder \u00e4n de avsedda. Det \u00e4r en betydelsefull skillnad ur underr\u00e4ttelseanalytisk synvinkel. En akt\u00f6r kan ha omfattande resurser och god f\u00f6rm\u00e5ga att producera och sprida vilseledande information utan att d\u00e4rmed uppn\u00e5 sina politiska m\u00e5l. Antalet publiceringar \u00e4r inte detsamma som antalet \u00f6vertygade mottagare.<\/p>\n

InformNapalm har tidigare behandlat rysk informationsp\u00e5verkan och organiserade n\u00e4tverk i artikeln Segerdagen och den ryska minneskulturen i Sverige<\/a>, publicerad den 15 maj 2026. Granskningen belyser hur ideologiska budskap, organiserade aktiviteter och informationsoperationer kan anv\u00e4ndas f\u00f6r att p\u00e5verka samh\u00e4llsdebatten och f\u00f6rst\u00e4rka mots\u00e4ttningar.<\/p>\n

Informationsp\u00e5verkan mot relationerna mellan EU och Ukraina<\/h2>\n

De f\u00f6rfalskade medierna \u00e4r endast en del av den ryska informationsp\u00e5verkan. \u00c4ven verkliga politiska beslut anv\u00e4nds som utg\u00e5ngspunkt f\u00f6r vilseledande ber\u00e4ttelser d\u00e4r centrala uppgifter f\u00f6r\u00e4ndras eller utel\u00e4mnas.<\/p>\n

En \u00f6vervakningsrapport fr\u00e5n oktober 2026<\/a> visar hur fr\u00e5gor om flyktingpolitik, milit\u00e4rtj\u00e4nstg\u00f6ring och korruption anv\u00e4nds i prorysk desinformation. Rapporten har utarbetats inom det EU-finansierade projektet DARE och omfattar vilseledande information som spridits under juni\u2013augusti 2026. Materialet bygger p\u00e5 unders\u00f6kningar fr\u00e5n ett regionalt n\u00e4tverk av journalister och andra deltagande organisationer. Slutsatserna tillh\u00f6r rapportf\u00f6rfattarna och utg\u00f6r inte i sig en officiell st\u00e5ndpunkt fr\u00e5n EU-institutioner.<\/p>\n

Vilseledande uppgifter om EU:s tillf\u00e4lliga skydd<\/h2>\n

Ett \u00e5terkommande p\u00e5st\u00e5ende \u00e4r att EU fr\u00e5n 2027 skulle upph\u00f6ra att ge tillf\u00e4lligt skydd till samtliga ukrainare som omfattas av milit\u00e4rtj\u00e4nstg\u00f6ringsskyldighet. Ber\u00e4ttelsen f\u00e5r spridning efter ett europeiskt besked om f\u00f6r\u00e4ndrade villkor f\u00f6r vissa grupper. Den 15 juli 2026 meddelar EU:s ministerr\u00e5d<\/a> att medlemsl\u00e4nderna enats om att f\u00f6rl\u00e4nga det tillf\u00e4lliga skyddet f\u00f6r m\u00e4nniskor som flytt fr\u00e5n Ukraina till den 4 mars 2028. Samtidigt presenteras nya villkor f\u00f6r personer som omfattas av milit\u00e4ra skyldigheter enligt ukrainsk lag och ans\u00f6ker om skydd. Villkoren fastst\u00e4lls genom r\u00e5dets genomf\u00f6randebeslut (EU) 2026\/1912<\/a> av den 30 juli 2026. Best\u00e4mmelserna om milit\u00e4ra skyldigheter b\u00f6rjar till\u00e4mpas den 5 augusti 2026 och g\u00e4ller nya s\u00f6kande. De ska inte till\u00e4mpas p\u00e5 personer som redan omfattades av tillf\u00e4lligt skydd i en medlemsstat senast den 4 augusti 2026 och d\u00e4refter har beh\u00e5llit denna status i samma medlemsstat.<\/p>\n

I den manipulerade rapporteringen f\u00f6rvandlas dessa avgr\u00e4nsade villkor till ett p\u00e5st\u00e5ende om att EU generellt ska fr\u00e5nta ber\u00f6rda ukrainare deras skydd. Andra ber\u00e4ttelser h\u00e4vdar att ukrainska kvinnor i EU m\u00e5ste redovisa sin milit\u00e4ra status genom den ukrainska applikationen Rezerv+ f\u00f6r att f\u00e5 beh\u00e5lla sin r\u00e4tt till skydd. Enligt \u00f6vervakningsrapporten anv\u00e4nds uppgifterna f\u00f6r att skapa oro kring mobilisering och framst\u00e4lla EU som op\u00e5litligt gentemot ukrainare som flytt kriget. H\u00e4r finns ett verkligt politiskt beslut, men dess inneb\u00f6rd f\u00f6r\u00e4ndras genom att centrala villkor och begr\u00e4nsningar utel\u00e4mnas.<\/p>\n

F\u00f6rfalskade korruptionsanklagelser med polsk avs\u00e4ndare<\/h2>\n

Samma \u00f6vervakningsrapport dokumenterar en f\u00f6rfalskad journalistisk granskning som tillskrivs den polska tidskriften Do Rzeczy. Materialet sprids under sommaren 2026 i proryska Telegramkanaler i Odesaomr\u00e5det. Det inneh\u00e5ller anklagelser om att en person som utpekas som Ukrainas f\u00f6rsvarsminister har f\u00f6rskingrat mer \u00e4n en miljon dollar och anv\u00e4nt pengarna f\u00f6r privata \u00e4ndam\u00e5l. F\u00f6rfalskningen presenteras med ett omslag som efterliknar tidskriftens grafiska utformning.<\/p>\n

Enligt rapportf\u00f6rfattarnas kontroll finns ingen motsvarande publicering p\u00e5 Do Rzeczys webbplats. Den aktuella tidskriftsutg\u00e5van behandlar andra \u00e4mnen, och den f\u00f6rfalskade texten inneh\u00e5ller spr\u00e5kliga fel som avviker fr\u00e5n naturlig polska. Ber\u00e4ttelsen f\u00f6ljer samma grundl\u00e4ggande m\u00f6nster som Le Point-f\u00f6rfalskningen. En etablerad utl\u00e4ndsk nyhetsorganisation anv\u00e4nds som falsk avs\u00e4ndare f\u00f6r att ge fabricerade uppgifter st\u00f6rre trov\u00e4rdighet. Att metoden \u00e5terkommer \u00e4r d\u00e4remot inte tillr\u00e4ckligt f\u00f6r att fastst\u00e4lla att b\u00e5da f\u00f6rfalskningarna har producerats av samma organisation.<\/p>\n

Informationsp\u00e5verkan i den bredare ryska hybridverksamheten<\/h2>\n

Den digitala informationsp\u00e5verkan sammanfaller med ett f\u00f6rs\u00e4mrat s\u00e4kerhetsl\u00e4ge i Europa. Flera europeiska s\u00e4kerhetsmyndigheter beskriver rysk verksamhet d\u00e4r underr\u00e4ttelseinh\u00e4mtning, cyberoperationer, sabotage och desinformation f\u00f6rekommer parallellt. Den 12 oktober 2026 rapporterar Reuters<\/a> fr\u00e5n en presskonferens i Berlin d\u00e4r Tysklands inrikesminister Alexander Dobrindt varnar f\u00f6r ett omfattande skuggkrig. Chefen f\u00f6r s\u00e4kerhetstj\u00e4nsten BfV, Sinan Selen, beskriver rysk hybridverksamhet som ett hot som omfattar informationsmanipulation, sabotage och andra destabiliserande \u00e5tg\u00e4rder.<\/p>\n

Uttalandena f\u00f6ljer bland annat p\u00e5 ett misst\u00e4nkt sabotagef\u00f6rs\u00f6k vid flygplatsen Leipzig\/Halle i augusti 2026. D\u00e4r har en dr\u00f6nare med spr\u00e4ngmedel p\u00e5tr\u00e4ffats. Tyska myndigheter har tillskrivit ryska akt\u00f6rer ansvar f\u00f6r den misst\u00e4nkta operationen, medan Ryssland avvisar anklagelserna. H\u00e4ndelsen visar hur europeiska s\u00e4kerhetsmyndigheter bed\u00f6mer att olika former av hybridverksamhet kan f\u00f6rekomma samtidigt.<\/p>\n

Det finns emellertid inga offentligt redovisade bel\u00e4gg som knyter f\u00f6rfalskningarna av Le Point och Do Rzeczy till den misst\u00e4nkta sabotageoperationen. Sambandet g\u00e4ller den bredare s\u00e4kerhetspolitiska hotbilden, inte en fastst\u00e4lld gemensam operativ ledning. Informationsp\u00e5verkan beh\u00f6ver d\u00e4rf\u00f6r analyseras b\u00e5de som sj\u00e4lvst\u00e4ndig verksamhet och som en m\u00f6jlig del av st\u00f6rre strategiska sammanhang.<\/p>\n

Underr\u00e4ttelseanalytisk bed\u00f6mning<\/h2>\n

De granskade k\u00e4llorna ger st\u00f6d f\u00f6r att rysk informationsp\u00e5verkan omfattar b\u00e5de identifierade organisationer med statliga kopplingar och enskilda operationer d\u00e4r ansvariga akt\u00f6rer \u00e4nnu inte har kunnat fastst\u00e4llas. Den brittiska regeringens sanktionsunderlag och forskningen om SDA visar hur delar av verksamheten organiseras och finansieras. Samtidigt kr\u00e4ver varje konkret koppling till en organisation s\u00e4rskilda bel\u00e4gg. Likheter i metoder och budskap r\u00e4cker inte f\u00f6r att fastst\u00e4lla gemensam styrning.<\/p>\n

Le Point-fallet visar en dokumenterad spridning fr\u00e5n proryska Telegramkanaler och ryska nyhetspubliceringar till Pravda-n\u00e4tverket. NewsGuards efterf\u00f6ljande unders\u00f6kning visar dessutom hur AI-tj\u00e4nsten Claude \u00e5terger den falska ber\u00e4ttelsen med h\u00e4nvisning till en av n\u00e4tverkets webbplatser. Det \u00e4r ett konkret exempel p\u00e5 att \u00e5terpublicerad desinformation kan f\u00e5 ytterligare spridning genom AI-baserad informationsf\u00f6rmedling. Den dokumenterade spridningen inneb\u00e4r d\u00e4remot inte att samtliga led har styrts av samma akt\u00f6r. Inte heller visar unders\u00f6kningarna att AI-modellernas interna kunskapsinneh\u00e5ll har f\u00f6r\u00e4ndrats permanent.<\/p>\n

Flera av de unders\u00f6kta kampanjerna riktas mot fr\u00e5gor som har betydelse f\u00f6r Ukrainas internationella relationer. Korruption, milit\u00e4rtj\u00e4nstg\u00f6ring, flyktingpolitik och europeiskt s\u00e4kerhetssamarbete \u00e4r \u00e5terkommande \u00e4mnen. Dessa val \u00e4r f\u00f6renliga med de strategiska syften som europeiska myndigheter har tillskrivit ryska p\u00e5verkansorganisationer. De visar d\u00e4remot inte i sig att operationerna har lyckats p\u00e5verka opinionen eller f\u00f6r\u00e4ndra politiska beslut.<\/p>\n

Den avg\u00f6rande analytiska skillnaden g\u00e5r d\u00e4rf\u00f6r mellan dokumenterad verksamhet och konstaterad effekt. Antalet f\u00f6rfalskningar, \u00e5terpubliceringar eller AI-genererade svar kan beskriva en operations omfattning och spridning. Det \u00e4r d\u00e4remot inget direkt m\u00e5tt p\u00e5 mottagarnas tilltro till uppgifterna eller p\u00e5 deras politiska genomslag. En v\u00e4lgrundad bed\u00f6mning m\u00e5ste skilja mellan identifierade akt\u00f6rer, dokumenterade metoder, bed\u00f6mda syften och faktiskt uppn\u00e5dda effekter.<\/p>\n

Slutsats<\/h2>\n

De dokumenterade ryska p\u00e5verkansoperationerna visar hur etablerade mediers trov\u00e4rdighet utnyttjas f\u00f6r att sprida fabricerad information. F\u00f6rfalskade artiklar och videor kan presenteras som oberoende journalistik, medan verkliga myndighetsbeslut ges en missvisande inneb\u00f6rd. Genom organiserad \u00e5terpublicering kan samma ber\u00e4ttelse f\u00f6rekomma p\u00e5 m\u00e5nga webbplatser och framst\u00e5 som bekr\u00e4ftad av flera k\u00e4llor.<\/p>\n

Le Point-fallet visar hur en p\u00e5st\u00e5dd journalistisk granskning som aldrig existerat f\u00e5r spridning genom proryska informationskanaler och Pravda-n\u00e4tverket. Uppgifterna \u00e5terkommer d\u00e4refter i AI-genererade svar. F\u00f6rloppet visar hur vilseledande information kan f\u00f6ras vidare mellan olika informationsmilj\u00f6er och n\u00e5 mottagare som inte k\u00e4nner till dess ursprung. D\u00e4remot \u00e4r den ursprungliga producenten och hela spridningskedjans interna styrning inte fastst\u00e4llda.<\/p>\n

F\u00f6r underr\u00e4ttelseanalys utifr\u00e5n \u00f6ppna k\u00e4llor blir det d\u00e4rf\u00f6r n\u00f6dv\u00e4ndigt att granska b\u00e5de inneh\u00e5ll och spridningsv\u00e4gar. En p\u00e5st\u00e5dd ursprungsk\u00e4lla m\u00e5ste kontrolleras, publiceringarnas tidsf\u00f6ljd kartl\u00e4ggas och eventuella organisatoriska samband styrkas. Samtidigt kr\u00e4vs en tydlig \u00e5tskillnad mellan dokumenterad verksamhet, bed\u00f6mda syften och faktiskt uppn\u00e5dda effekter. Utan denna \u00e5tskillnad riskerar informationsoperationernas samordning eller genomslagskraft att \u00f6verskattas.<\/p>\n

Den centrala s\u00e4kerhetsrisken \u00e4r att organiserad informationsp\u00e5verkan kan n\u00e5 nya mottagare utan att uppfattas som propaganda. N\u00e4r falska uppgifter f\u00f6rekommer under etablerade mediers namn och d\u00e4refter \u00e5terges av digitala informationstj\u00e4nster blir deras ursprung sv\u00e5rare att uppt\u00e4cka. D\u00e4rmed f\u00f6rsv\u00e5ras ocks\u00e5 m\u00f6jligheten att bed\u00f6ma informationens tillf\u00f6rlitlighet.<\/p>\n

Materialet \u00e4r sammanst\u00e4llt av Andrij Lisitsyn f\u00f6r InformNapalm<\/a>.<\/p>\n

\n
\n

Ytterligare artiklar av InformNapalm<\/h2>\n