{"id":27733,"date":"2026-10-27T21:00:03","date_gmt":"2026-10-27T20:00:03","guid":{"rendered":"https:\/\/informnapalm.org\/sv\/?p=27733"},"modified":"2026-10-27T21:54:09","modified_gmt":"2026-10-27T20:54:09","slug":"kuba-usa-militart-tryck","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/informnapalm.org\/sv\/kuba-usa-militart-tryck\/","title":{"rendered":"Kuba efter Venezuela: Signaler om \u00f6kat amerikanskt tryck inf\u00f6r mellan\u00e5rsvalet"},"content":{"rendered":"
\n

USA:s president Donald Trump och hans n\u00e4rmaste medarbetare kan komma att kraftigt \u00f6ka trycket mot Kuba redan f\u00f6re mellan\u00e5rsvalet till kongressen den 3 november 2026. En milit\u00e4r styrkedemonstration, en begr\u00e4nsad operation eller hot om v\u00e5ld f\u00f6r att tvinga den kubanska ledningen till politiska eftergifter \u00e4r t\u00e4nkbara alternativ.<\/p>\n<\/div>\n

\n

Bakom en eventuell upptrappning kan ligga en ambition att snabbt n\u00e5 ett utrikespolitiskt resultat som Republikanerna kan anv\u00e4nda under valr\u00f6relsens sista dagar. Samtidigt ger flera uttalanden och andra signaler fr\u00e5n amerikanska myndigheter anledning att n\u00e4rmare granska utvecklingen, \u00e4ven om det saknas offentliga bel\u00e4gg f\u00f6r att ett milit\u00e4rt ingripande har beslutats.<\/p>\n

Om f\u00f6rfattaren och analysen<\/h2>\n

Den oberoende gr\u00e4vande journalisten Andrij Lutjkov<\/a> \u00e4r specialiserad p\u00e5 amerikansk politik, geopolitik och USA:s milit\u00e4rpolitiska strategier. I sitt arbete \u00e4gnar han s\u00e4rskild uppm\u00e4rksamhet \u00e5t uppgifter fr\u00e5n \u00f6ppna k\u00e4llor (OSINT) som kan ge tidiga indikationer p\u00e5 betydelsefulla utrikespolitiska beslut.<\/p>\n

Andrij Lutjkov har tidigare analyserat utvecklingen kring Iran och Venezuela, d\u00e4ribland m\u00f6jligheten till direkta amerikanska milit\u00e4ra insatser. I en artikel fr\u00e5n september 2025 diskuterade han scenarier<\/a> som senare fick f\u00f6rnyad aktualitet genom USA:s milit\u00e4ra operation i Venezuela den 3 januari 2026.<\/p>\n

F\u00f6ljande analys behandlar signalerna kring Kuba och vilka \u00e5tg\u00e4rder Trumpadministrationen skulle kunna \u00f6verv\u00e4ga inf\u00f6r mellan\u00e5rsvalet.<\/p>\n

Kuba och risken f\u00f6r en amerikansk milit\u00e4r operation<\/h2>\n

En upptrappning mot Kuba skulle kunna ge Trumpadministrationen m\u00f6jlighet att snabbt f\u00f6r\u00e4ndra den utrikespolitiska dagordningen. F\u00f6r utrikesminister Marco Rubio, som har kubansk bakgrund, skulle en f\u00f6r\u00e4ndring av det politiska l\u00e4get i Havanna dessutom kunna framst\u00e5 som en historisk framg\u00e5ng och ett tillf\u00e4lle att st\u00e4rka den egna politiska st\u00e4llningen inf\u00f6r eventuella framtida presidentambitioner. Trump skulle samtidigt f\u00f6rbli den centrala politiska akt\u00f6ren och d\u00e4rmed b\u00e5de kunna tillgodor\u00e4kna sig en framg\u00e5ng och f\u00e5 b\u00e4ra huvudansvaret f\u00f6r ett misslyckande.<\/p>\n

USA har l\u00e4nge f\u00f6rt en konfrontativ politik gentemot den kommunistiska regeringen p\u00e5 Kuba. Det \u00e5terst\u00e5r att bed\u00f6ma om de senaste h\u00e4ndelserna tyder p\u00e5 n\u00e5got mer \u00e4n den \u00e5terkommande amerikanska retoriken. Uttalanden, milit\u00e4r planering och diplomatiska kontakter beh\u00f6ver d\u00e4rf\u00f6r s\u00e4ttas in i sitt kronologiska sammanhang.<\/p>\n

September: SOUTHCOM:s milit\u00e4ra planering<\/h2>\n

Den 25\u201326 september rapporterade CBS News<\/a> om en intern f\u00f6rfr\u00e5gan fr\u00e5n den amerikanska arm\u00e9ns reservkommando. F\u00f6rfr\u00e5gan g\u00e4llde en bed\u00f6mning av beredskapen hos sex typer av milit\u00e4ra f\u00f6rband som eventuellt skulle kunna st\u00f6dja USA:s sydkommando, SOUTHCOM. Det handlade bland annat om milit\u00e4rpolis, sjukv\u00e5rdspersonal, milit\u00e4rkirurger, ingenj\u00f6rsf\u00f6rband och logistikenheter. Den m\u00f6jliga beredskapstiden angavs till 90\u2013120 dagar.<\/p>\n

En viktig omst\u00e4ndighet \u00e4r att Kuba inte n\u00e4mndes uttryckligen i dokumentet. Flera amerikanska tj\u00e4nstem\u00e4n uppgav emellertid f\u00f6r CBS News att f\u00f6rfr\u00e5gan hade samband med fortsatt milit\u00e4r planering r\u00f6rande Kuba. Vid tidpunkten hade inga order om att s\u00e4tta in de aktuella f\u00f6rbanden utf\u00e4rdats. Dokumentet angav inte heller hur m\u00e5nga soldater som skulle beh\u00f6vas, var f\u00f6rbanden skulle placeras eller vilken operation de eventuellt skulle st\u00f6dja.<\/p>\n

Sammans\u00e4ttningen av de efterfr\u00e5gade resurserna \u00e4r \u00e4nd\u00e5 v\u00e4rd att uppm\u00e4rksamma. Milit\u00e4rpolis, logistik, ingenj\u00f6rsf\u00f6rband och framskjutna kirurgiska enheter \u00e4r inte enbart resurser f\u00f6r att demonstrera milit\u00e4r styrka. De kan ocks\u00e5 beh\u00f6vas f\u00f6r att underst\u00f6dja l\u00e4ngre milit\u00e4ra operationer, uppr\u00e4tth\u00e5lla s\u00e4kerheten, genomf\u00f6ra evakueringar och ta hand om s\u00e5rade.<\/p>\n

Milit\u00e4r planering inneb\u00e4r naturligtvis inte att ett politiskt beslut om v\u00e5ldsanv\u00e4ndning har fattats. USA:s f\u00f6rsvarsmakt utarbetar regelbundet planer f\u00f6r olika krissituationer, och m\u00e5nga av dessa oms\u00e4tts aldrig i praktiken. Uppgifterna fr\u00e5n CBS News utg\u00f6r d\u00e4rf\u00f6r inte n\u00e5got bevis f\u00f6r ett f\u00f6rest\u00e5ende angrepp, men de \u00e4r en signal som f\u00f6rtj\u00e4nar att tas p\u00e5 allvar.<\/p>\n

Den 20\u201323 oktober: Kubas anklagelser och uttalanden fr\u00e5n Trump och Rubio<\/h2>\n

Den 20 oktober rapporterade kubanska myndigheter om misst\u00e4nkta f\u00f6rberedelser f\u00f6r v\u00e4pnade angrepp mot statliga anl\u00e4ggningar. Enligt Havanna skulle s\u00e5dana angrepp kunna provocera fram ett inhemskt uppror och skapa en f\u00f6rev\u00e4ndning f\u00f6r amerikansk intervention. Anklagelserna m\u00e5ste betraktas som den kubanska regeringens st\u00e5ndpunkt, inte som oberoende bekr\u00e4ftade uppgifter om en amerikansk operation.<\/p>\n

H\u00e4ndelserna den 23 oktober \u00e4r av st\u00f6rre intresse f\u00f6r bed\u00f6mningen av Washingtons avsikter. Under ett valm\u00f6te i Fort Myers i Florida f\u00f6rklarade Donald Trump att USA skulle ta itu med Kuba efter att konfrontationen med Iran hade avslutats. Som svar p\u00e5 en fr\u00e5ga fr\u00e5n publiken beskrev han ett t\u00e4nkbart f\u00f6rlopp d\u00e4r amerikanska \u00f6rlogsfartyg skulle passera n\u00e4ra Kubas kust och d\u00e4r ett av fartygen eventuellt skulle stanna i n\u00e4rheten av \u00f6n. D\u00e4refter skulle Marco Rubio, enligt Trumps beskrivning, slutf\u00f6ra f\u00f6rhandlingarna med den kubanska ledningen.<\/p>\n

Uttalandet skulle kunna uppfattas som ytterligare en improvisation fr\u00e5n den amerikanske presidenten. Samma dag uppmanade emellertid Rubio offentligt kubaner som \u00f6nskar politiska f\u00f6r\u00e4ndringar att samarbeta med den amerikanska underr\u00e4ttelsetj\u00e4nsten CIA via konfidentiella kontaktv\u00e4gar. CIA spred ocks\u00e5 en uppmaning om samarbete, bland annat p\u00e5 spanska.<\/p>\n

Tv\u00e5 signaler framtr\u00e4dde d\u00e4rmed n\u00e4stan samtidigt. USA:s president beskrev offentligt ett scenario med milit\u00e4rt tryck mot Kuba, medan landets utrikesminister uppmanade kubanska medborgare att samarbeta med amerikansk underr\u00e4ttelsetj\u00e4nst. Sammantaget ger detta anledning att unders\u00f6ka m\u00f6jligheten att uttalandena ing\u00e5r i en samordnad kampanj f\u00f6r att \u00f6ka det politiska trycket mot Havanna, snarare \u00e4n att de enbart skulle vara ett tillf\u00e4lligt sammantr\u00e4ffande.<\/p>\n

\"Amerikanska<\/a><\/p>\n

Den 24 oktober: SOUTHCOM:s bef\u00e4lhavare ansluter sig till informationskampanjen<\/h2>\n

Dagen d\u00e4rp\u00e5 spred general Francis Donovan, bef\u00e4lhavare f\u00f6r USA:s sydkommando, ett budskap riktat till kubanerna med en uppmaning att ta tillf\u00e4llet i akt att verka f\u00f6r politiska f\u00f6r\u00e4ndringar. Budskapet publicerades genom SOUTHCOM:s officiella konto i anslutning till CIA:s tidigare uppmaning. D\u00e4rmed handlade det inte l\u00e4ngre enbart om politiska uttalanden fr\u00e5n presidenten och utrikesministern. \u00c4ven den milit\u00e4ra ledning som ansvarar f\u00f6r bland annat Karibien deltog nu i den offentliga kommunikationen riktad mot Kuba.<\/p>\n

Den amerikanska milit\u00e4ra ledningen fastst\u00e4ller normalt inte sj\u00e4lvst\u00e4ndigt de politiska m\u00e5len f\u00f6r landets utrikespolitik. Att SOUTHCOM:s bef\u00e4lhavare offentligt st\u00f6dde kampanjen tyder d\u00e4rf\u00f6r \u00e5tminstone p\u00e5 en viss samordning av kommunikationen mellan olika delar av den amerikanska administrationen. Det \u00e4r inget bevis f\u00f6r att ett milit\u00e4rt angrepp f\u00f6rbereds, men det \u00e4r en indikation p\u00e5 att trycket mot Havanna har f\u00e5tt en tydligare myndighets\u00f6vergripande karakt\u00e4r.<\/p>\n

Den 26 oktober: Kontakter mellan diplomatin och den milit\u00e4ra ledningen<\/h2>\n

Ytterligare en signal kom den 26 oktober n\u00e4r Mike Hammer, chef f\u00f6r USA:s diplomatiska beskickning p\u00e5 Kuba, tr\u00e4ffade general Francis Donovan. Den amerikanska ambassaden kommenterade m\u00f6tet med orden: “Det finns mycket att diskutera n\u00e4r det g\u00e4ller Kuba.” Vad samtalen konkret handlade om offentliggjordes inte.<\/p>\n

\"Mike<\/a><\/p>\n

Ett m\u00f6te mellan en diplomat och bef\u00e4lhavaren f\u00f6r ett regionalt milit\u00e4rkommando \u00e4r i sig inget anm\u00e4rkningsv\u00e4rt. D\u00e4remot \u00e4gde m\u00f6tet rum efter en rad uttalanden och initiativ fr\u00e5n Vita huset, utrikesdepartementet, CIA och SOUTHCOM. Den amerikanska milit\u00e4ra ledningen har unders\u00f6kt m\u00f6jligheten att anv\u00e4nda specialiserade f\u00f6rband vid eventuella operationer, samtidigt som presidenten offentligt har beskrivit m\u00f6jligheten att demonstrera milit\u00e4r styrka n\u00e4ra Kuba.<\/p>\n

Parallellt har utrikesminister Marco Rubio uppmanat kubaner att samarbeta med amerikansk underr\u00e4ttelsetj\u00e4nst, medan SOUTHCOM:s bef\u00e4lhavare har st\u00e4llt sig bakom en offentlig kampanj f\u00f6r politiska f\u00f6r\u00e4ndringar p\u00e5 \u00f6n. Till detta kommer samtalen mellan den amerikanska diplomatiska och milit\u00e4ra ledningen. Var och en av dessa signaler skulle kunna f\u00f6rklaras som en del av myndigheternas normala verksamhet. Tillsammans pekar de emellertid mot ett samlat amerikanskt politiskt, underr\u00e4ttelserelaterat och milit\u00e4rt tryck mot Havanna.<\/p>\n

Havannas reaktion: Ett svar i den officiella tidningen Granma<\/h2>\n

Den 26 oktober publicerade Granma, det kubanska kommunistpartiets centralkommitt\u00e9s officiella tidning, en artikel av Ra\u00fal Antonio Capote. Enligt den ukrainska f\u00f6rlagan hade artikeln titeln “Hands up: only to declare, with conviction”. Artikeln behandlade Trumps uttalanden under valm\u00f6tet i Fort Myers. I underrubriken beskrev Capote presidentens framtr\u00e4dande som en “geopolitisk vaudeville”.<\/p>\n

\"Granmas<\/a><\/p>\n

Publiceringen beskrivs i f\u00f6rlagan som ett offentligt svar fr\u00e5n den kubanska partipressen p\u00e5 Washingtons konfrontativa retorik. Den skulle i s\u00e5 fall visa att Trumps uttalanden hade uppm\u00e4rksammats i Havanna och tolkats som en politisk signal. D\u00e4remot bekr\u00e4ftar en s\u00e5dan reaktion varken att en invasion f\u00f6rbereds eller att det finns en konkret amerikansk operationsplan.<\/p>\n

Reaktionen \u00e4r \u00e4nd\u00e5 relevant som ytterligare en del av den p\u00e5g\u00e5ende informationskonfrontationen. Den kubanska ledningen kan genom den statligt n\u00e4rst\u00e5ende pressen forma sin offentliga motreaktion samtidigt som amerikanska f\u00f6retr\u00e4dare s\u00e4nder likartade signaler p\u00e5 politisk, underr\u00e4ttelserelaterad och milit\u00e4r niv\u00e5.<\/p>\n

Mellan\u00e5rsvalet som m\u00f6jlig drivkraft<\/h2>\n

Den 3 november genomf\u00f6rs mellan\u00e5rsval till den amerikanska kongressen. Den 27 oktober \u00e5terst\u00e5r endast en vecka till valet, vilket g\u00f6r den \u00e5terst\u00e5ende perioden s\u00e4rskilt viktig f\u00f6r Republikanerna. Trumpadministrationen m\u00f6ter samtidigt politiska konsekvenser av kriget mot Iran, stigande energipriser och en utbredd oro bland amerikaner \u00f6ver levnadskostnaderna.<\/p>\n

Att p\u00e5 n\u00e5gra f\u00e5 dagar \u00e5stadkomma betydande f\u00f6r\u00e4ndringar av bensin- eller livsmedelspriserna \u00e4r i praktiken mycket sv\u00e5rt. En utrikespolitisk \u00e5tg\u00e4rd som snabbt ger ett tydligt och uppm\u00e4rksammat resultat skulle d\u00e4remot teoretiskt kunna p\u00e5verka den politiska dagordningen under valr\u00f6relsens slutskede, s\u00e4rskilt om \u00e5tg\u00e4rden riktas mot Kuba.<\/p>\n

Florida har en stor kubansk-amerikansk befolkning. F\u00f6r betydande delar av denna grupp \u00e4r politiken gentemot Havanna fortfarande en viktig fr\u00e5ga. Det var ocks\u00e5 i Florida som Trump gjorde sina uppm\u00e4rksammade uttalanden. Det g\u00e5r d\u00e4rf\u00f6r inte att utesluta att administrationen betraktar Kubafr\u00e5gan b\u00e5de som en fr\u00e5ga om nationell s\u00e4kerhet och utrikespolitik och utifr\u00e5n dess m\u00f6jliga inrikespolitiska konsekvenser.<\/p>\n

En milit\u00e4r operations m\u00f6jliga betydelse f\u00f6r Republikanerna<\/h2>\n

Inom statsvetenskapen anv\u00e4nds begreppet “rally around the flag” f\u00f6r att beskriva hur befolkningens st\u00f6d f\u00f6r landets ledning tillf\u00e4lligt kan \u00f6ka under internationella kriser eller milit\u00e4ra konflikter. En kortvarig och framg\u00e5ngsrik milit\u00e4r operation skulle i teorin kunna leda till \u00f6kat st\u00f6d f\u00f6r den sittande administrationen.<\/p>\n

Sambandet mellan en milit\u00e4r operation, st\u00e4rkt patriotisk sammanh\u00e5llning och en valframg\u00e5ng \u00e4r emellertid l\u00e5ngt ifr\u00e5n sj\u00e4lvklart. Avg\u00f6rande faktorer \u00e4r bland annat operationens karakt\u00e4r, hur den uppfattas av allm\u00e4nheten, vilka resultat som uppn\u00e5s och vilket pris som m\u00e5ste betalas.<\/p>\n

Om Trumpadministrationen genomf\u00f6r en begr\u00e4nsad operation som snabbt n\u00e5r tydliga m\u00e5l utan st\u00f6rre f\u00f6rluster kan vissa v\u00e4ljare uppfatta det som en demonstration av amerikansk styrka. I ett s\u00e5dant l\u00e4ge skulle Republikanerna teoretiskt kunna f\u00e5 en viss mobiliseringseffekt.<\/p>\n

Utvecklingen kan ocks\u00e5 bli den motsatta. D\u00f6dade amerikanska soldater, civila f\u00f6rluster p\u00e5 Kuba, tillf\u00e5ngatagna milit\u00e4rer, en utdragen konflikt eller avsaknad av \u00f6vertygande resultat skulle kunna f\u00f6rvandla operationen till en politisk belastning. Risken skulle vara s\u00e4rskilt stor om v\u00e4ljarna uppfattade insatsen som ett f\u00f6rs\u00f6k att avleda uppm\u00e4rksamheten fr\u00e5n landets ekonomiska problem.<\/p>\n

Dessutom har miljontals amerikaner redan f\u00f6rtidsr\u00f6stat. H\u00e4ndelser under valr\u00f6relsens sista vecka kan i f\u00f6rsta hand p\u00e5verka dem som \u00e4nnu inte har lagt sin r\u00f6st. Den m\u00f6jliga politiska effekten av en milit\u00e4r operation \u00e4r d\u00e4rf\u00f6r mycket os\u00e4ker.<\/p>\n

Venezuela som ett viktigt j\u00e4mf\u00f6relsefall<\/h2>\n

Ett liknande analytiskt angreppss\u00e4tt anv\u00e4ndes tidigare f\u00f6r att bed\u00f6ma konfrontationen kring Iran. Redan f\u00f6re stridigheterna diskuterade Lutjkov m\u00f6jligheten till en direkt milit\u00e4r upptrappning. Det \u00e4r en tillbakablick p\u00e5 en tidigare prognos och ska inte betraktas som ett argument f\u00f6r att en ny operation \u00e4r oundviklig. Prognosers tr\u00e4ffs\u00e4kerhet m\u00e5ste bed\u00f6mas utifr\u00e5n deras ursprungliga formuleringar, publiceringsdatum och det faktiska h\u00e4ndelsef\u00f6rloppet.<\/p>\n

Erfarenheterna fr\u00e5n Venezuela \u00e4r s\u00e4rskilt relevanta f\u00f6r bed\u00f6mningen av utvecklingen kring Kuba. I september 2025 analyserade Lutjkov den v\u00e4xande amerikanska milit\u00e4ra n\u00e4rvaron i Karibien, sanktionstrycket, insatser mot narkotikasmuggling och signaler om m\u00f6jliga angrepp mot venezuelanskt territorium. Analysen behandlade m\u00f6jligheten att Washington skulle g\u00e5 fr\u00e5n milit\u00e4ra styrkedemonstrationer till direkta milit\u00e4ra insatser.<\/p>\n

Den 3 januari 2026 genomf\u00f6rde USA en operation d\u00e4r Nicol\u00e1s Maduro tillf\u00e5ngatogs. Det inneb\u00e4r naturligtvis inte att h\u00e4ndelserna kring Kuba kommer att f\u00f6lja samma m\u00f6nster. De politiska, milit\u00e4ra, geografiska och internationella f\u00f6rh\u00e5llandena skiljer sig mellan l\u00e4nderna.<\/p>\n

Venezuela visar emellertid att Trumpadministrationen \u00e4r beredd att \u00f6verv\u00e4ga direkt milit\u00e4rt v\u00e5ld som ett medel f\u00f6r att uppn\u00e5 politiska m\u00e5l p\u00e5 v\u00e4stra halvklotet. Mot den bakgrunden b\u00f6r dagens uttalanden om Kuba inte automatiskt avf\u00e4rdas som populistisk retorik inf\u00f6r valet.<\/p>\n

Tre m\u00f6jliga scenarier<\/h2>\n

Utifr\u00e5n den tillg\u00e4ngliga informationen framtr\u00e4der tre t\u00e4nkbara utvecklingsv\u00e4gar. Den f\u00f6rsta inneb\u00e4r att Washington forts\u00e4tter att \u00f6ka det ekonomiska och milit\u00e4rpolitiska trycket mot Havanna, samtidigt som informationsp\u00e5verkan anv\u00e4nds f\u00f6r att f\u00f6rm\u00e5 den kubanska ledningen till eftergifter. I ett s\u00e5dant scenario fungerar den milit\u00e4ra aktiviteten fr\u00e4mst som ett p\u00e5tryckningsmedel i f\u00f6rhandlingar, utan att USA beh\u00f6ver tillgripa direkt milit\u00e4rt v\u00e5ld.<\/p>\n

Ett andra alternativ \u00e4r en begr\u00e4nsad milit\u00e4r styrkedemonstration eller operation. Amerikanska \u00f6rlogsfartyg skulle exempelvis kunna n\u00e4rma sig Kuba f\u00f6r att demonstrera milit\u00e4r styrka. Washington skulle \u00e4ven kunna \u00f6verv\u00e4ga en marin blockad eller n\u00e5gon annan avgr\u00e4nsad \u00e5tg\u00e4rd som administrationen kan framst\u00e4lla som ett beslutsamt steg mot den kubanska regeringen. Enligt analysen g\u00e5r det inte att utesluta en s\u00e5dan utveckling under de n\u00e4rmaste dagarna.<\/p>\n

Det tredje scenariot \u00e4r en mer omfattande milit\u00e4r kampanj. En s\u00e5dan insats skulle medf\u00f6ra betydligt st\u00f6rre risker, kr\u00e4va mer komplicerad planering och kunna f\u00e5 sv\u00e5rf\u00f6ruts\u00e4gbara konsekvenser. De offentliga uppgifterna ger f\u00f6r n\u00e4rvarande inte tillr\u00e4ckligt st\u00f6d f\u00f6r slutsatsen att ett s\u00e5dant beslut har fattats eller att en st\u00f6rre operation \u00e4r n\u00e4ra f\u00f6rest\u00e5ende. CBS News rapportering om den amerikanska f\u00f6rsvarsmaktens beredskapsplanering visar d\u00e4remot att olika milit\u00e4ra handlingsalternativ har unders\u00f6kts.<\/p>\n

Slutsats: Risken f\u00f6r en ny amerikansk operation i Karibien<\/h2>\n

Den 27 oktober 2026 finns det inte tillr\u00e4ckliga bel\u00e4gg f\u00f6r att h\u00e4vda att USA redan har beslutat om en milit\u00e4r operation mot Kuba. Det vore samtidigt f\u00f6rhastat att avf\u00e4rda scenariot som en osannolik politisk fantasi. Under en kort period har ett ovanligt stort antal signaler kommit fr\u00e5n olika delar av den amerikanska maktapparaten, fr\u00e5n Vita huset och utrikesdepartementet till CIA och SOUTHCOM.<\/p>\n

En m\u00f6jlig f\u00f6rklaring \u00e4r att administrationen efterstr\u00e4var ett snabbt utrikespolitiskt resultat inf\u00f6r mellan\u00e5rsvalet. Det \u00e4r en hypotes som f\u00f6rtj\u00e4nar att granskas. D\u00e4remot \u00e4r det f\u00f6r tidigt att dra slutsatsen att Trump \u00e4r beredd att inleda en ny milit\u00e4r konflikt enbart f\u00f6r att uppn\u00e5 en m\u00f6jlig f\u00f6rdel i valet.<\/p>\n

Efter h\u00e4ndelserna i Venezuela i januari 2026 framst\u00e5r m\u00f6jligheten till en pl\u00f6tslig amerikansk milit\u00e4r operation i Karibien inte l\u00e4ngre som en rent teoretisk fr\u00e5ga. Utvecklingen under de n\u00e4rmaste dagarna blir d\u00e4rf\u00f6r viktig att f\u00f6lja. Washington kan komma att f\u00f6rs\u00f6ka skapa ett nytt utrikespolitiskt l\u00e4ge kring Kuba, \u00e4ven om det \u00e4nnu saknas bel\u00e4gg f\u00f6r att en milit\u00e4r operation har beslutats.<\/p>\n

Andrij Lutjkov, s\u00e4rskilt f\u00f6r InformNapalm.<\/p>\n

\n
\n

Ytterligare artiklar av InformNapalm<\/h2>\n