{"id":27835,"date":"2026-11-06T20:46:28","date_gmt":"2026-11-06T19:46:28","guid":{"rendered":"https:\/\/informnapalm.org\/sv\/?p=27835"},"modified":"2026-11-06T21:22:16","modified_gmt":"2026-11-06T20:22:16","slug":"sabotage-europa","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/informnapalm.org\/sv\/sabotage-europa\/","title":{"rendered":"Ryssland sprider kaos i Europa men blir alltmer s\u00e5rbart f\u00f6r sabotage p\u00e5 hemmaplan"},"content":{"rendered":"
\n

Europeiska s\u00e4kerhetstj\u00e4nster avsl\u00f6jar ryska sabotagen\u00e4tverk, samtidigt som antalet anlagda br\u00e4nder och andra incidenter \u00f6kar kraftigt i Ryssland. Enligt InformNapalms OSINT-databas Fire har 242 fall av sabotage dokumenterats hittills under 2026. Det \u00e4r fler \u00e4n under 2024 och 2025 tillsammans.<\/p>\n

\n

Utvecklingen v\u00e4cker en ny fr\u00e5ga i den europeiska debatten. R\u00e4cker det att skydda Europa mot sabotage som organiseras av Ryssland, eller kan kostnaderna f\u00f6r Moskvas aggression ocks\u00e5 h\u00f6jas?<\/p>\n

Europeisk infrastruktur i skottlinjen<\/h2>\n

I augusti 2026 b\u00f6rjade det brinna vid en anl\u00e4ggning som tillh\u00f6r det estniska f\u00f6rsvarsf\u00f6retaget Milrem Robotics. F\u00f6retaget tillverkar obemannade markfordon, bland annat f\u00f6r Ukraina. Den 29 september meddelade Estlands utrikesministerium att landets interna s\u00e4kerhetstj\u00e4nst fastst\u00e4llt att Ryssland best\u00e4llt branden. Estland kallade d\u00e4refter upp en rysk diplomat och framf\u00f6rde en protest.<\/p>\n

Den 14 september utbr\u00f6t en brand i ett industriomr\u00e5de i rum\u00e4nska Bra\u0219ov, n\u00e4ra f\u00f6rsvarsf\u00f6retaget CARFIL SA. F\u00f6retaget ing\u00e5r i f\u00f6rsvarskoncernen ROMARM. Den 26 oktober meddelade Rum\u00e4niens underr\u00e4ttelsetj\u00e4nst (SRI) att ett sabotagen\u00e4tverk som samordnats fr\u00e5n Ryssland hade avsl\u00f6jats. Enligt SRI omfattade n\u00e4tverkets uppdrag \u00e4ven t\u00e4nkbara angrepp mot f\u00f6rsvarsindustrier och andra industrianl\u00e4ggningar i flera europeiska l\u00e4nder.<\/p>\n

Det handlar inte om enstaka h\u00e4ndelser. I februari 2026 hade forskare vid International Centre for Counter-Terrorism (ICCT) och GLOBSEC dokumenterat 151 ryska sabotageoperationer i Europa. Kartl\u00e4ggningen omfattade perioden sedan den fullskaliga invasionen av Ukraina. I slutet av september inneh\u00f6ll databasen \u00f6ver 180 incidenter<\/a>, d\u00e4ribland genomf\u00f6rda, misslyckade och avv\u00e4rjda attacker. De flesta g\u00e4llde anlagda br\u00e4nder eller spr\u00e4ngladdningar.<\/p>\n

Att databasen v\u00e4xer betyder inte automatiskt att fler attacker har genomf\u00f6rts just under 2026. Forskarna har \u00e4ven identifierat \u00e4ldre incidenter i efterhand. De nya fallen i Estland och Rum\u00e4nien visar \u00e4nd\u00e5 att kampanjen forts\u00e4tter och att f\u00f6rsvarsindustrin fortfarande \u00e4r ett m\u00e5l.<\/p>\n

I en studie fr\u00e5n oktober<\/a> beskriver Centrum f\u00f6r \u00d6steuropastudier (SCEEUS) en allt tydligare koppling mellan ryska sabotage och kriget i Ukraina. Sabotage anv\u00e4nds enligt studien f\u00f6r att f\u00f6rsv\u00e5ra milit\u00e4rt st\u00f6d till Ukraina och st\u00f6ra f\u00f6rsvarsproduktionen.<\/p>\n

Br\u00e4nder som medel f\u00f6r skadeg\u00f6relse och informationsp\u00e5verkan<\/h2>\n

Ryska sabotage kan vara f\u00f6rh\u00e5llandevis billiga men \u00e4nd\u00e5 f\u00e5 ett stort genomslag i informationsmilj\u00f6n. Utredningarna av anlagda br\u00e4nder mot handelsanl\u00e4ggningar i Polen och Litauen visar hur angreppen ocks\u00e5 kan anv\u00e4ndas i propagandasyfte.<\/p>\n

I april 2026 v\u00e4ckte den polska \u00c5klagarmyndigheten \u00e5tal mot fem personer i ett \u00e4rende om ett sabotagen\u00e4tverk. Enligt utredningen hade n\u00e4tverket agerat f\u00f6r den ryska underr\u00e4ttelsetj\u00e4nstens r\u00e4kning. N\u00e4r en OBI-butik i Warszawa ant\u00e4ndes i april 2024 dokumenterade g\u00e4rningsmannen sina handlingar. Delar av materialet publicerades senare av ryska propagandakanaler. Vid den anlagda branden mot IKEA i Vilnius filmade gruppmedlemmar b\u00e5de branden och r\u00e4ddningstj\u00e4nstens arbete f\u00f6r senare anv\u00e4ndning i propaganda.<\/p>\n

En annan n\u00e4tverksmedlem fick i uppdrag att filma en brand i k\u00f6pcentrumet Marywilska 44 i Warszawa den 12 maj 2024. Filmen \u00f6verl\u00e4mnades till en uppdragsgivare i Ryssland. I dessa utredda fall ingick filmningen i sj\u00e4lva uppdraget och var inte en tillf\u00e4llig f\u00f6ljd av brottet.<\/p>\n

Att anlita personer med ukrainska pass kan dessutom ge ryska akt\u00f6rer material f\u00f6r informationsp\u00e5verkan. Efter ett sabotage mot polska j\u00e4rnv\u00e4gar i november 2025 uppt\u00e4ckte Polens digitaliseringsministerium en kampanj som lade skulden p\u00e5 Ukraina. Kampanjen f\u00f6rs\u00f6kte ocks\u00e5 misskreditera polska s\u00e4kerhetstj\u00e4nster, medan proryska konton spred p\u00e5st\u00e5enden om s\u00e5 kallad ukrainsk terrorism.<\/p>\n

Den 6 november 2026 varnade Ukrainas utrikesunderr\u00e4ttelsetj\u00e4nst<\/a> s\u00e4rskilt f\u00f6r systematisk rekrytering av socialt utsatta personer till sabotage i Europa. Bland dem finns ukrainska medborgare. F\u00f6r de ryska s\u00e4kerhetstj\u00e4nsterna inneb\u00e4r detta b\u00e5de tillg\u00e5ng till g\u00e4rningsm\u00e4n och nya m\u00f6jligheter till informationsp\u00e5verkan. En gripen persons medborgarskap visar dock inte vilken stat som best\u00e4llt sabotaget. En enskild persons handlingar f\u00e5r inte heller ligga till grund f\u00f6r anklagelser mot ukrainska flyktingar i allm\u00e4nhet.<\/p>\n

242 fall av sabotage i Ryssland hittills under 2026<\/h2>\n

Samtidigt som Ryssland bedriver sabotage i Europa \u00f6kar den underjordiska verksamheten p\u00e5 ryskt territorium. Sedan den fullskaliga invasionen har InformNapalm f\u00f6rt OSINT-databasen Fire<\/a>. D\u00e4r samlas offentligt k\u00e4nda incidenter i Ryssland. H\u00e4ndelserna kan s\u00f6kas efter \u00e5r, m\u00e5nad, datum, incidenttyp och kategori av objekt.<\/p>\n

En genomg\u00e5ng av kategorin Sabotage visar f\u00f6ljande utveckling.<\/p>\n

\n\n\n\n\n\n\n\n\n\n
\u00c5r<\/th>\nAntal fall av sabotage<\/th>\n<\/tr>\n<\/thead>\n
2022<\/td>\n35<\/td>\n<\/tr>\n
2023<\/td>\n53<\/td>\n<\/tr>\n
2024<\/td>\n110<\/td>\n<\/tr>\n
2025<\/td>\n129<\/td>\n<\/tr>\n
2026 (hittills)<\/td>\n242<\/td>\n<\/tr>\n<\/tbody>\n<\/table>\n<\/div>\n

Enligt InformNapalms ber\u00e4kningar \u00e4r antalet registrerade fall av sabotage hittills under 2026 redan 87,6 procent h\u00f6gre \u00e4n under hela 2025.<\/em><\/p>\n

\"Statistik<\/a><\/p>\n

De 242 incidenterna under 2026 \u00f6verstiger ocks\u00e5 de sammanlagt 239 som dokumenterades under 2024 och 2025. Fr\u00e5n invasionens b\u00f6rjan till den 6 november 2026 omfattar databasen totalt 569 incidenter i denna kategori.<\/p>\n

Urvalet omfattar bland annat anlagda br\u00e4nder mot rel\u00e4sk\u00e5p l\u00e4ngs j\u00e4rnv\u00e4gen, milit\u00e4rkommissariat och telekommunikationsmaster. \u00c4ven skadeg\u00f6relse p\u00e5 infrastruktur och andra offentligt k\u00e4nda handlingar fr\u00e5n underjordiska grupper ing\u00e5r. Incidenter p\u00e5 tillf\u00e4lligt ockuperat ukrainskt territorium har d\u00e4remot uteslutits. Dr\u00f6narattacker, robotangrepp och andra h\u00e4ndelsetyper redovisas separat. Statistiken g\u00e4ller allts\u00e5 sabotage, inte det totala antalet br\u00e4nder, explosioner eller milit\u00e4ra angrepp.<\/p>\n

Att en incident har registrerats inneb\u00e4r att den har dokumenterats med \u00f6ppna k\u00e4llor. Det bevisar inte att ukrainska underr\u00e4ttelsetj\u00e4nster ligger bakom. Vissa sabotage kan ha utf\u00f6rts sj\u00e4lvst\u00e4ndigt av ideologiskt motiverade underjordiska grupper. Varje enskild h\u00e4ndelse kr\u00e4ver ytterligare bevis f\u00f6r att ansvariga ska kunna identifieras. Databasen uppdateras l\u00f6pande, och nya incidenter kan tillkomma med f\u00f6rdr\u00f6jning medan uppgifterna kontrolleras.<\/p>\n

Trots dessa begr\u00e4nsningar visar statistiken en betydande \u00f6kning av antalet offentligt dokumenterade fall av sabotage i Ryssland. \u00d6kningen s\u00e4ger inte hur omfattande hela den underjordiska verksamheten \u00e4r. Den tyder d\u00e4remot p\u00e5 att belastningen p\u00e5 Rysslands interna s\u00e4kerhetssystem v\u00e4xer.<\/p>\n

Fr\u00e5n passivt f\u00f6rsvar till aktiv avskr\u00e4ckning<\/h2>\n

Ryssland f\u00f6rs\u00f6ker g\u00f6ra det dyrare f\u00f6r Europa att st\u00f6dja Ukraina. Samtidigt blir rysk infrastruktur i det egna baklandet alltmer s\u00e5rbar. Det st\u00e4ller Europas regeringar inf\u00f6r en strategisk fr\u00e5ga. Kan den fortsatta aggressionen bli mer kostsam \u00e4ven f\u00f6r Moskva?<\/p>\n

I mars 2026 publicerade European Council on Foreign Relations studien From Shield to Sword<\/a>: Europe\u2019s Offensive Strategy for the Hybrid Age. F\u00f6rfattarna f\u00f6resl\u00e5r att Europas traditionella f\u00f6rsvar kompletteras med mer aktiva insatser mot hybridhot. Det g\u00e4ller bland annat ekonomiska \u00e5tg\u00e4rder, informationsinsatser och insatser p\u00e5 cyberomr\u00e5det. Att skydda enskilda anl\u00e4ggningar hindrar n\u00e4mligen inte motst\u00e5ndaren fr\u00e5n att organisera nya attacker.<\/p>\n

En studie fr\u00e5n RUSI i januari<\/a> granskar hur de ryska sabotagen\u00e4tverken finansieras. Forskarna pekar p\u00e5 finansiella mellanh\u00e4nder och betalningskanaler till g\u00e4rningsm\u00e4n. Dessa kan uppt\u00e4ckas i f\u00f6rebyggande syfte och bli f\u00f6rem\u00e5l f\u00f6r sanktioner och r\u00e4ttsliga \u00e5tg\u00e4rder.<\/p>\n

Att stoppa enskilda n\u00e4tverk inneb\u00e4r dock inte att hela sabotagekampanjen upph\u00f6r. SCEEUS-forskaren Minna \u00c5lander varnade i oktober f\u00f6r att traditionell milit\u00e4r avskr\u00e4ckning fungerar d\u00e5ligt mot sabotage under tr\u00f6skeln f\u00f6r v\u00e4pnad konflikt. Enligt henne kr\u00e4vs \u00e5terkommande och konsekventa \u00e5tg\u00e4rder som begr\u00e4nsar de ryska operat\u00f6rernas handlingsutrymme och gradvis h\u00f6jer Moskvas kostnader.<\/p>\n

Ukrainas erfarenheter tillf\u00f6r ytterligare en dimension till diskussionen. St\u00f6d till landets f\u00f6rsvars- och underr\u00e4ttelsef\u00f6rm\u00e5ga kan ocks\u00e5 h\u00f6ja kostnaderna f\u00f6r den ryska aggressionen. Det g\u00e4ller \u00e4ven operationer mot lagliga milit\u00e4ra m\u00e5l p\u00e5 ryskt territorium.<\/p>\n

Sabotagekriget utvecklas i b\u00e5da riktningarna<\/h2>\n

Tv\u00e5 parallella utvecklingar blir allt tydligare under 2026. Ryssland forts\u00e4tter sabotagen i Europa f\u00f6r att skr\u00e4mma, st\u00f6ra infrastrukturen och f\u00f6rsvaga st\u00f6det till Ukraina. Samtidigt \u00f6kar antalet offentligt dokumenterade sabotage p\u00e5 ryskt territorium. Parallellt genomf\u00f6r Ukraina en separat kampanj med angrepp mot anl\u00e4ggningar som ing\u00e5r i Rysslands milit\u00e4ra och ekonomiska krigf\u00f6ringsf\u00f6rm\u00e5ga. Hittills under 2026 har InformNapalm dokumenterat fler fall av sabotage i Ryssland \u00e4n under de tv\u00e5 f\u00f6reg\u00e5ende \u00e5ren tillsammans.<\/p>\n

Det \u00e4r en tydlig statistisk utveckling, men inte ett bevis f\u00f6r att Ukrainas underr\u00e4ttelsetj\u00e4nster ligger bakom varje framg\u00e5ngsrikt sabotage. D\u00e4remot visar den att s\u00e4kerheten f\u00f6r infrastrukturen i Rysslands bakre omr\u00e5den blir allt viktigare \u00e4ven f\u00f6r Moskva.<\/p>\n

Moskva inledde det fullskaliga kriget mot Ukraina och forts\u00e4tter att anv\u00e4nda sabotage f\u00f6r att pressa europeiska stater. Samtidigt f\u00e5r Ryssland allt st\u00f6rre problem med kostnaderna, st\u00f6rningarna och behovet av att skydda m\u00e5nga t\u00e4nkbara m\u00e5l p\u00e5 eget territorium.<\/p>\n

F\u00f6r Europa handlar det inte om att kopiera Rysslands metoder. Fr\u00e5gan \u00e4r hur kontraspionage, insatser mot agentn\u00e4tverk och deras finansiering, sanktioner och st\u00f6d till Ukrainas lagliga f\u00f6rsvarsf\u00f6rm\u00e5ga kan f\u00f6renas. Det ryska baklandets \u00f6kande s\u00e5rbarhet f\u00f6r\u00e4ndrar samtidigt Moskvas kalkyl. Ryssland m\u00e5ste nu r\u00e4kna med b\u00e5de kostnaderna f\u00f6r angrepp mot andra l\u00e4nders infrastruktur och utgifterna f\u00f6r att skydda sin egen.<\/p>\n

Materialet har sammanst\u00e4llts av Andrij Lisitsyn f\u00f6r InformNapalm<\/a>.<\/p>\n<\/div>\n

\n
\n

Ytterligare artiklar av InformNapalm<\/h2>\n