Rapporter från den ukrainska antiterroroperationens (ATO) presscenter och militärbloggare ger nästan dagligen bara en översiktlig bild. De gäller de ryska terroriststyrkornas beskjutning av ukrainska ställningar. I bästa fall anges beskjutningens karaktär och tidpunkt. Rapporterna kan exempelvis ange att en ort eller ukrainsk ställning besköts med 82- eller 120 mm-granatkastare. Även stridsvagnar, automatiska granatsprutor, granatgevär, BMP-stridsfordon och artilleri förekommer i rapporterna.
Sådana uppgifter kan vara viktiga för statistik och diagram. I praktiken räcker de däremot inte för att förstå motståndarens taktik. De avslöjar inte heller var motståndaren befinner sig.
Grundläggande HUMINT-data
I denna undersökning identifieras referenspunkter. Uppgifter från öppna källor (OSINT) kopplas samman med information från InformNapalms insidernätverk (HUMINT). Analysen bekräftar hypotesen att ryska terroriststyrkor använde en taktik med diagonal beskjutning. Den gör det också möjligt att uppskatta var ryska soldater och militär materiel var grupperade. Därifrån framryckte styrkorna till de områden där provokationerna genomfördes.
Uppgifter från lokalbefolkningen i Luhanskregionen gav viktig information om beskjutningen den 2 oktober 2016. De visade också ungefär från vilket område de stridande framryckte inför beskjutningen av ukrainska ställningar.
Uppgifter från uppgiftslämnare 1 (lokalboende)
”Mellan 13.30 och 15.30 hörde jag granatkastarbeskjutning från området kring en ravin 3 km norr om Smeloye. Omkring tio granatkastargranater avfyrades. Kalibern bedömdes till 120 mm.”
Ungefärliga koordinater i Google Maps.
Uppgifter från uppgiftslämnare 2 (lokalboende)
”Mellan 16.30 och 17.00 hördes tydligt eldgivning med 120 mm-granatkastare från Slavyanoserbsk-området. Omkring fem granater avfyrades.”
HUMINT-uppgifterna visar tidpunkterna för beskjutningen och ungefär var granatkastarna var grupperade. De ger också en uppskattning av vilken kaliber som användes.
Grundläggande OSINT-data
Nästa steg är att fastställa vilken plats som utsattes för beskjutningen. För detta används tjänsten Infolight. Där publiceras interaktiva uppgifter om beskjutning under valda tidsperioder. Tjänsten visar att Krymske besköts den 2 oktober. En jämförelse med HUMINT-uppgifterna bekräftar både den ungefärliga tidpunkten och typen av beskjutning.
En linje mellan den antagna eldkällan och Krymske visar en diagonal skjutriktning på cirka 7 km.
Den diagonala skjutriktningen är särskilt intressant. De ryska stridande framrycker till ett brohuvud i en utskjutande del av kontaktlinjen. Därifrån beskjuter de ukrainska ställningar från flanken i stället för framifrån.
Beskjutningen skedde alltså inte från styrkornas permanenta grupperingsplatser. Basen måste därför sökas i ett annat område. Analys av satellitbilder visade att den närmaste basen för de ryska terroriststyrkorna låg nära Aleksandrovsk.
Granatkastarna som besköt Krymske fördes sannolikt från denna omlastningsbas för de ryska ockupationsstyrkorna. Basen ligger vid koordinaterna 48°35’53.7″N 39°10’33.4″E.
Under vintern 2015 genomförde ockupationsstyrkorna övningar på ett övningsfält nära Aleksandrovsk. Styrkornas propagandakanaler publicerade reportage från övningarna. I en video syns rysk militär materiel, däribland stridsvagnar och omkring 10 pansarterrängbilar av typen Vystrel. På sociala medier hittades dessutom ett fotografi från ockupationsbasen i området kring Aleksandrovsk.
Soldaten i förgrunden bär en vit armbindel som identifieringsmärke. Sådana bindlar används av ryska styrkor för att skilja egna förband från motståndaren.
Den stora koncentrationen av rysk materiel och soldaternas identifieringsmärken talar för att basen i Aleksandrovsk användes av ryska bataljonsstridsgrupper (BTGr). Ryska yrkesmilitärer från basen genomförde återkommande beskjutningar i provokativt syfte mot ukrainska styrkor i området.
Materialet har sammanställts av Andrij Lisitskiy.
Ytterligare artiklar av InformNapalm
InformNapalm tar inte emot ekonomiskt stöd från någon stat eller institutionell sponsor. Verksamheten finansieras uteslutande av frivilliga insatser från enskilda volontärer och läsare. Den som önskar bidra kan göra det genom månatliga mindre donationer via plattformen BuyMeACoffee.