För femte året i rad lyckas Bashar Assads regeringsstyrkor hålla stånd mot flera motståndare samtidigt, däribland syriska rebeller, moderata islamistiska grupper, kurdiska styrkor och Islamiska staten (IS). Trots att regimen förlorar territorium för varje år behåller Assad makten, till stor del tack vare Rysslands ekonomiska och militära stöd. InformNapalm har kartlagt hur den ryska flottan förser Syrien med militära transporter genom Bosporen och Dardanellerna.
InformNapalms OSINT-specialist Anton Pavlusjko har analyserat de ryska krigsfartygens trafik till den syriska hamnen Tartus. Undersökningen bygger på omfattande statistik över fartyg, lastkapacitet, avgångar och passager genom Bosporen mellan 2013 och september 2015. Uppgifterna har sammanställts i tabeller över de ryska militärtransporterna till Syrien.
En viktig förklaring till det utdragna kriget är Assadregimens till synes outtömliga tillgång till militär utrustning och ammunition. Ryssland fyller ständigt på förråden, både genom flygtransporter och sjövägen. Medan möjligheterna att transportera materiel med flyg begränsas blir sjöförbindelsen med Tartus en fortsatt livlina för Assad.
Den ryska Svartahavsflottans militära transporter till Syrien
Svartahavsflottan spelar huvudrollen i transporterna av militär utrustning till Syrien. Flottans huvudbas ligger i Sevastopol på den av Ryssland ockuperade ukrainska Krimhalvön. Ryssland skulle teoretiskt kunna frakta vapen och annan militär utrustning till Syrien med civila handelsfartyg. Men en inspektion av en sådan last skulle kunna utlösa en internationell skandal. Därför använder den ryska ledningen i stället flottans krigsfartyg.
Transporterna går från Svarta havet genom Bosporen och Dardanellerna och vidare till de syriska hamnarna Tartus och Latakia. InformNapalm har även publicerat en interaktiv karta över fartygstrafiken genom Bosporen. Krigsfartygens passage genom sunden regleras av Montreuxkonventionen från 1936. Konventionen innehåller särskilda bestämmelser för krigsfartyg. Enligt den ordning som gäller i fredstid ska Turkiet underrättas om planerade passager, medan krigsfartyg inte omfattas av samma möjligheter till inspektion som civila handelsfartyg.
För transporterna av militär utrustning och personal använder Ryssland framför allt stora landstigningsfartyg, internationellt betecknade LST (Landing Ship, Tank). Svartahavsflottans 197:e brigade för landstigningsfartyg omfattar sju sådana fartyg. I Sevastopol ligger också det ukrainska landstigningsfartyget Konstantin Olsjanskij, som Ryssland beslagtog under ockupationen av Krim. Trots detta använder den ryska flottan inte fartyget för sina transporter till Syrien.
Av Svartahavsflottans sju landstigningsfartyg kan man enligt undersökningen räkna med fyra till fem fartyg i tjänst samtidigt. För att öka transportkapaciteten har Ryssland därför börjat använda landstigningsfartyg från sina övriga flottor.
Landstigningsfartyg i Rysslands fyra flottor
Följande tabeller visar vilka stora landstigningsfartyg som ingår i flottorna och vilka som har deltagit i transporterna till Syrien. Fartyg som inte har passerat Bosporen i denna trafik är markerade med rött.
Svartahavsflottan – sju landstigningsfartyg av projekt 775 och 1171
Norra flottan – fyra landstigningsfartyg av projekt 775
Östersjöflottan – fyra landstigningsfartyg av projekt 775
Stillahavsflottan – tre fartyg av projekt 775 och ett av projekt 1171
De två huvudsakliga fartygstyperna – projekt 775 och 1171
Föråldrade fartyg och den uteblivna förstärkningen från Frankrike
Den föråldrade ryska flottan skulle förstärkas med nya landstigningsfartyg av projekt 11711. Det första fartyget började byggas redan 2004, men bristande finansiering har försenat projektet. Ännu har inget fartyg av denna typ tagits i tjänst enligt den ursprungliga tidsplanen. Rysslands militärledning planerade även att öka transportkapaciteten genom att köpa moderna amfibiska anfallsfartyg av Mistral-klass från Frankrike. Ett sådant fartyg kan transportera upp till 70 lastbilar eller 40 stridsvagnar samt omkring 450 soldater.
Mistralfartygens deplacement kan uppgå till omkring 32 000 ton. Det är flera gånger större än de omkring 4 400 ton som de äldre landstigningsfartygen av projekt 775 och 1171 har. Rysslands annektering av Krim och de efterföljande sanktionerna har emellertid satt stopp för planerna. Därför tvingas den ryska flottan fortsätta transportera militär utrustning till Syrien med gamla fartyg från sovjettiden.
Över 300 passager genom Bosporen mellan 2013 och 2015
För att undersöka den ryska flottans trafik genom Bosporen har InformNapalm använt material från den turkiska webbplatsen Bosphorus Naval News. Uppgifterna är inte fullständiga, men webbplatsens författare bedömer att de har dokumenterat omkring 90–95 procent av krigsfartygens passager.
InformNapalm har sammanställt uppgifter från 2013 till september 2015. Fartygens rörelser har analyserats efter flotta, fartygstyp och passagetid. Under perioden har mer än 300 ryska fartygspassager genom Bosporen registrerats i båda riktningarna. Över 50 olika fartyg från Rysslands fyra flottor har deltagit. Minst 14 av den ryska marinens 18 stora landstigningsfartyg förekommer i materialet. Av dessa 14 fartyg tillhör fem Svartahavsflottan, fyra Östersjöflottan, tre Norra flottan och två Stillahavsflottan.
De stora landstigningsfartygen svarar för mer än 70 procent av de registrerade ryska fartygspassagerna: 229 av totalt 303. Svartahavsflottans landstigningsfartyg står för mer än hälften av samtliga passager. Östersjöflottans andel överstiger 20 procent och Norra flottans ligger på omkring 10 procent.
Novorossijsk är huvudhamn för lastning
Den vanliga rutten för Svartahavsflottans landstigningsfartyg går från Sevastopol via Novorossijsk och vidare genom Bosporen och Dardanellerna till Latakia eller Tartus. Den huvudsakliga lastningen sker i Novorossijsk. För att lasta fartyg i Sevastopol måste utrustningen först transporteras till Krim, vilket har blivit allt svårare. Fartygen gör därför en omväg via Novorossijsk. Det förlänger transporten till Tartus med ungefär ett dygn.
En enkelresa från Novorossijsk till Tartus tar normalt omkring fyra dygn. En tur till Syrien och tillbaka varar i genomsnitt cirka tio dygn. Svartahavsflottans landstigningsfartyg seglar ofta i par och återvänder till Svarta havet efter åtta till tretton dagar. När fartygen anländer till Tartus tar lossningen vanligtvis flera dagar innan de återvänder mot Svarta havet. Uppskattningarna av avstånd och restider bygger på uppgifter från SeaRates.
Den ryska fartygstrafiken till Syrien fortsätter att öka
Statistiken och infografiken visar att trafiken ökar år för år. Under 2013 genomfördes sannolikt fler än 30 transporter till Syrien. Under 2014 steg antalet till över 45. Redan i september 2015 har trafiken nått samma nivå som under hela föregående år.
Landstigningsfartyg från Östersjöflottan och Norra flottan roterar regelbundet inom Rysslands Medelhavseskader. I praktiken används de också för transporter mellan Novorossijsk och Tartus. Landstigningsfartyget Kaliningrad passerade Bosporen mot Medelhavet tio gånger under 2014. Novocherkassk genomförde nio sådana passager under 2014 och ytterligare åtta under 2015. Det tekniska underhållet i Tartus sköts av Svartahavsflottans flytande verkstäder PM-56 och PM-138. De avlöser varandra ungefär var sjätte månad.
Utifrån uppgifterna från Bosphorus Naval News kan InformNapalm konstatera att ryska landstigningsfartyg har genomfört mer än hundra transporter till Syrien under knappt tre år, från 2013 till september 2015.
Fartygens rörelser avslöjas även i sociala medier
Fartygens rutter går också att följa genom öppna grupper på det ryska sociala nätverket VKontakte. Där delar militär personal och deras anhöriga uppgifter om fartygens aktuella positioner. Transporterna till Syrien diskuteras återkommande. Även regionala medier i Kaliningrad, Sevastopol och Novorossijsk rapporterar om fartygens besök i Tartus. Uppgifterna förekommer dessutom hos nyhetsbyråerna ITAR-TASS, RIA Novosti och andra ryska medier.
Fotografierna visar tydliga skillnader mellan resorna till och från Syrien. På väg mot Tartus är fartygen så tungt lastade att vattenlinjen knappt syns. När de återvänder mot Svarta havet ligger fartygen högre i vattnet. Vattenlinjen framträder då betydligt tydligare, vilket visar att de har lossat sin last. Det finns begränsad information om vad fartygen transporterar. Sedan sommaren 2015 har ryska landstigningsfartyg emellertid börjat passera Bosporen med militär utrustning även på övre däck.
Utrustningen täcks med presenningar eller kamouflagenät, men har ändå fotograferats av flera nyhetsmedier. Särskild uppmärksamhet har riktats mot landstigningsfartyget Nikolaj Filtjenkov. Att transportera tung utrustning på öppet däck innebär dessutom risker under längre resor till havs.
Landstigningsfartyget Nikolaj Filtjenkov passerar Bosporen den 10 september 2015 med lasten täckt av kamouflagenät. Foto: Yörük Işık.
Samma fartyg fotograferat under passagen den 10 september 2015. Lasten på övre däck är dold under kamouflagenät. Foto: Alper Böler.
Militär utrustning transporteras på öppet däck
Landstigningsfartyg av projekt 1171 kan transportera last på övre däck. Betydligt mer anmärkningsvärt är att även fartyg av projekt 775 används på detta sätt. Där finns nästan inget ledigt utrymme på däcket. Det verkar som om de ryska styrkorna har drabbats av något som närmast liknar logistisk panik. Transporterna av militär utrustning till Syrien intensifieras kraftigt. Bashar Assads styrkor tycks vara i stort behov av förstärkningar.
Landstigningsfartyget Nikolaj Filtjenkov av projekt 1171. Foto: turkishnavy.net.
Landstigningsfartyget Koroljov av projekt 775 passerar Bosporen den 3 september 2015. Foto: turkishnavy.net.
Ryssland ökar stödet till Assadregimen
Inför hela världens ögon förser Ryssland nästan helt öppet den krigförande Assadregimen med vapen. Under den senaste tiden har leveranserna dessutom ökat. Kriget i Mellanöstern har redan lett till miljontals flyktingar, hundratusentals döda och omfattande instabilitet i en av världens viktigaste oljeproducerande regioner. Först nu, efter fyra års krig, börjar världssamfundet uppmärksamma vem som fortsätter att hälla bensin på elden.
Även den annars långsamma europeiska byråkratin börjar agera. Rysslands möjligheter att transportera militär utrustning med flyg begränsas gradvis. Det innebär att transporterna med stora landstigningsfartyg genom Bosporen sannolikt kommer att öka ytterligare. Samtidigt tyngs Rysslands ekonomi av sanktionerna efter ockupationen av Krim och kriget i Donbas. Trots detta fortsätter Kreml att spendera miljarder rubel på att hålla Bashar Assads regim vid makten.
Efter att ha fastnat i ett krig kastar sig Kreml in i ett annat. Följden blir att ryska militärer skickas hem som ”last 200”, den militära kodbeteckningen för stupade soldater. Dessa transporter kommer nu inte bara från Donbas, utan också från Syrien.
Kompletterande statistik över transporterna till Tartus
Nedan följer ytterligare fem tabeller över de ryska landstigningsfartygens rörelser. Materialet omfattar antalet transporter till Tartus, fartygens fördelning mellan flottorna och deras registrerade passager från januari 2013 till september 2015.
Uppskattat antal transporter till Tartus
Antalet landstigningsfartyg i transporterna, fördelat på flottor
Uppskattat antal transporter per fartyg och år
Registrerade resor från januari 2013 till september 2015
Tabellen visar fartygens avgångar från Svarta havet och uppskattade återkomst inom fyra veckor.
Samtliga registrerade fartygsrörelser genom Bosporen
Det fullständiga underlaget redovisar ryska landstigningsfartygs passager genom Bosporen från januari 2013 till september 2015.
Undersökningen har sammanställts av Anton Pavlusjko.
Ytterligare artiklar av InformNapalm
InformNapalm tar inte emot ekonomiskt stöd från någon stat eller institutionell sponsor. Verksamheten finansieras uteslutande av frivilliga insatser från enskilda volontärer och läsare. Den som önskar bidra kan göra det genom månatliga mindre donationer via plattformen BuyMeACoffee.