Insatsen kom mindre än en månad efter beslutet att fördjupa övervakningen och skyddet av Finlands territorium. Störningar mot satellitnavigation från ryskt territorium fortsätter samtidigt att påverka Finland och Östersjön. Luftförsvar, skydd mot drönare, övervakning till sjöss och nordisk beredskap hänger därför allt tydligare samman.

Första gemensamma identifieringen över Finska viken

Den 24 september beordrades finska och svenska incidentberedskapsflyg upp över Finska viken. Försvarsmakten uppger att de ryska militärflygplanen befann sig i internationellt luftrum. Någon kränkning av svenskt eller finskt luftrum har inte rapporterats.

Finland deltog med F/A-18 Hornet och Sverige med JAS 39 Gripen. Uppdraget leddes av det finska flygvapnets operationscentral. Den ryska formationen bestod av ett transportflygplan av typen Tu-134 samt stridsflygplan av typerna MiG-31 och Su-30.

Svenska och finska incidentberedskapsflyg har sedan tidigare tränat tillsammans över nationsgränsen. Det nya var att samarbetet användes i ett gemensamt beredskapsuppdrag. Flygplan från båda länderna kan också använda det andra landets flygbaser när läget kräver det.

Sverige ska stödja Finlands territoriella försvar

Den 28 augusti meddelade Försvarsmakten att svenska enheter under hösten ska stärka Finlands försvar mot drönare. Stödet kan omfatta JAS 39 Gripen, Visbykorvetter samt radar- och luftvärnssystem.

Svenska förband kan vid behov ställas under finsk ledning. De utgår normalt från Sverige men kan baseras i Finland. Uppgiften är att bidra till att upptäcka och avvisa hot mot finsk suveränitet och komplettera Finlands egna resurser.

Samarbetet bygger vidare på ett beslut om fördjupad territoriell övervakning och skydd av Finlands territorium. Sveriges regering kopplar det till Natos avskräckning och försvar på den östra flanken. Identifieringen den 24 september blev det första gemensamma flyguppdraget inom den fördjupade ordningen.

GNSS-störningar från ryskt territorium

Störningar mot satellitnavigation har blivit återkommande i Finland och över Finska viken. I april rapporterade Traficom att GNSS-störningar inom flygtrafiken registrerades dygnet runt i södra och mellersta Finland. Lokala störningar i mobilnäten förekom också nära den ryska gränsen.

Traficoms mätningar visar att störningar mot både GNSS och mobilnät kommer från ryskt territorium. Myndigheten kopplar dem till rysk självskyddsstörning som används för att skydda kritiska mål. Mätningarna visar däremot inte avsikten bakom varje enskild störning.

Sjöfarten berörs också. Enligt Traficoms statistik hade 392 fartyg registrerats som utsatta för GNSS-störningar i finska vatten fram till slutet av augusti 2026. Statistikmetoden ändrades vid årsskiftet, vilket gör direkta jämförelser med tidigare år osäkra. Samtliga rapporterade störningar inom sjöfarten har kommit från Finska viken.

Ukrainas erfarenheter är direkt relevanta för Norden

Kriget i Ukraina visar hur snabbt ryska drönarsystem och motmedel förändras. InformNapalm har tidigare beskrivit hur Ryssland anpassar attackdrönarnas hastighet, navigering och motståndskraft när ukrainska försvarsåtgärder blir effektivare. För nordiska försvarsmakter är den utvecklingen relevant när skyddet mot drönare byggs ut.

Kopplingen syns redan i Sverige. När sensorer på Visbykorvetter uppgraderades för att upptäcka och bekämpa små drönare hänvisade Försvarsmakten uttryckligen till erfarenheterna från Ukraina. Det svenska stödet till Finland gäller samma typ av hotbild, men anpassad till nordiska förhållanden.

Störningarna påverkar även svenska farvatten

Svenska myndigheter har varnat för samma problem. I april 2026 publicerade Sjöfartsverket en varning om återkommande störningar mot satellitbaserade positioneringssystem i Östersjön. Störningar har även observerats i radar och AIS.

Konsekvenserna kan bli konkreta. Ett fartyg kan visas på fel plats i ett elektroniskt sjökort, medan felaktig AIS-information kan ge en missvisande bild av andra fartygs läge och rörelser. Även små positionsfel kan få stor betydelse i trånga farvatten.

Vid positionsmanipulering matas mottagaren med falska signaler som ger en felaktig position. Vid störsändning försvagas eller blockeras den riktiga satellitsignalen. Svensk och finsk sjöfart måste därför kunna navigera även när satellitpositioneringen inte går att lita på.

Skuggflottan trafikerar samma hav

EU fortsätter samtidigt att rikta sanktioner mot den ryska skuggflottan. I det 21:a sanktionspaketet från den 23 juli 2026 fördes ytterligare 41 fartyg upp på sanktionsförteckningen. Sedan tidigare omfattades 632 fartyg.

Åtgärderna riktas mot tankfartyg som kringgår pristaket på rysk olja eller på andra sätt stöder Rysslands energisektor. Reglerna har också utvidgats till fartyg som bunkrar eller ger andra tjänster till skuggflottan.

Skuggflottan och GNSS-störningarna är skilda frågor. Det finns inget underlag för att koppla en enskild navigationsstörning till ett visst fartyg. De berör däremot samma havsområde, där tät sjöfart samsas med elkablar, datakablar och annan viktig infrastruktur på havsbotten.

Nato förstärker skyddet av infrastrukturen i Östersjön

Efter flera skador på undervattensinfrastruktur inledde Nato Baltic Sentry i januari 2025. Insatsen använder bland annat fregatter, marina patrullflygplan och obemannade marina system. Nationella övervakningsresurser samordnas också inom verksamheten.

Syftet är att förbättra möjligheten att upptäcka och möta hot mot kablar, ledningar och annan viktig infrastruktur. Baltic Sentry innebär inte att varje kabelskada betraktas som sabotage eller tillskrivs Ryssland. Orsak och ansvar måste fastställas i varje enskilt fall.

Sverige leder Natos markstyrka i Finland

Den 6 juni 2026 etablerades Forward Land Forces Finland. Sverige är ramnation och leder den multinationella styrkan. En svensk bataljonsstridsgrupp utgör kärnan och ställdes i samband med etableringen under Natos befäl.

Den svenska bataljonsstridsgruppen har sin utgångspunkt i Boden och samverkar med ett multinationellt stabselement i Rovaniemi. Sveriges bidrag omfattar omkring 600 personer under 2026 och kan vid behov utökas till cirka 1 200.

Danmark, Frankrike, Island, Italien, Norge och Storbritannien bidrar också till styrkan. Enligt Nato är FLF Finland den nionde multinationella markstyrkan längs alliansens östra flank. Sverige har därmed en direkt roll i förstärkningen av norra Finland och Nordkalotten.

De nordiska flygvapnen fördjupar samarbetet

Sverige, Finland, Norge och Danmark utvecklar sedan tidigare sitt flygsamarbete inom Nordic Air Power. Svenska och finska piloter har tränat över nationsgränsen nästan varje vecka under flera år. Uppdraget den 24 september visar att samarbetet nu också används i den ordinarie incidentberedskapen.

I juni prövades samverkan i större skala under Ramstein Flag 26. Sverige, Finland, Norge och Danmark stod gemensamt värdar för övningens nordliga del. Totalt deltog 19 Natoländer och fler än 150 flygplan från 15 flygbaser.

Luftoperationerna i norr leddes från Natos Combined Air Operations Centre i Bodø. Nato uppger att centret ansvarar för luftoperationer över Norden, Östersjön, Nordatlanten och Barents hav. Den geografiska räckvidden visar varför det nordiska flygsamarbetet har fått större betydelse.

Nordiska länder samordnar försörjningsberedskapen

Den 2 september undertecknades en gemensam nordisk deklaration om försörjningsberedskap. Sverige, Finland, Norge, Danmark och Island deltar tillsammans med Åland, Färöarna och Grönland.

Samarbetet ska säkra viktiga flöden av varor och tjänster under kriser och krig. Produktion, transporter, distribution och handel står i centrum. När militära förstärkningar och civil försörjning använder samma hamnar, vägar och kommunikationssystem blir den civila beredskapen också viktig för försvaret.

Från Östersjön till Arktis

Den nordiska försvarsplaneringen omfattar numera ett större sammanhängande område. Nato har under 2026 etablerat Arctic Sentry och Forward Land Forces Finland, samtidigt som luftoperationerna i norr leds från Bodø.

Sambandet uttrycktes också tydligt vid mötet mellan Kanada och de nordisk-baltiska länderna den 22 september. I det gemensamma uttalandet betonas att säkerheten i Östersjön, Nordatlanten och Arktis hänger samman.

För Sverige och Finland får detta konkreta följder. Flygbaser, hamnar, vägar och försörjningslinjer behöver kunna användas över nationsgränserna. Försvaret av Finska viken kan därför inte skiljas helt från utvecklingen på Nordkalotten eller i resten av Östersjöområdet.

Risken för väpnat angrepp bedöms fortfarande som låg

Den ökade aktiviteten i närområdet betyder inte att ett militärt angrepp mot Norden bedöms vara nära förestående. Försvarsmakten bedömer fortfarande risken för ett väpnat angrepp mot Sverige som låg, men pekar samtidigt på en ökad risk för påverkansoperationer och andra fientliga handlingar.

Den 30 september sade Natos generalsekreterare Mark Rutte att alliansen inte ser något omedelbart ryskt militärt hot mot Natos territorium. Reuters rapporterade uttalandet i samband med ökade spänningar kring Kaliningrad.

Flera saker måste därför hållas isär. GNSS-störningar från ryskt territorium är dokumenterade. Ryska militärflygplan fortsätter att röra sig över Östersjöområdet. Sverige och Finland genomför nu också gemensamma beredskapsuppdrag. Inget av detta är i sig ett bevis för att ett krig mot Norden är nära förestående.

Samarbetet används nu i incidentberedskapen

Det tydligaste skiftet under 2026 är att det svensk-finska försvarssamarbetet används i fler praktiska uppgifter. Svenska stridsflygplan, örlogsfartyg och luftvärnsresurser kan stödja Finland. Dessutom ingår svenska markförband i den Natostyrka som ska förstärka norra Finland.

Svenska och finska incidentberedskapsflyg kan använda flygbaser i båda länderna. I Östersjön möter länderna samtidigt samma störningar mot satellitnavigation och samma behov av att skydda sjöfart och kritisk infrastruktur. Ukrainas erfarenheter av drönare och elektronisk krigföring har blivit ytterligare en del av denna beredskap.

Det gemensamma uppdraget över Finska viken visar vad som har förändrats. Den 24 september 2026 identifierade finska F/A-18 Hornet och svenska JAS 39 Gripen tillsammans ryska militärflygplan i internationellt luftrum. Sverige och Finland har övat ihop i många år. Nu används samarbetet också när incidentberedskapen sätts in.

Materialet är sammanställt av Andrij Lisitsyn för InformNapalm.