Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina i februari 2022 har inneburit förändringar av säkerhetspolitiken i Europa på ett sätt som saknar föregångare i modern tid. Sverige har under mer än tvåhundra år stått utanför militära allianser. Invasionen innebar ett omedelbart skifte i det utrikespolitiska tänkandet.

Försvar och civil beredskap, som länge haft begränsat utrymme i den offentliga debatten, har fått ökat utrymme i riksdagen, i kommunerna och i hushållen. Medvetenheten om hotbilder och om behovet av samhällelig beredskap har ökat i breda befolkningsgrupper. Myndigheter och kommuner har genomfört informationsinsatser om totalförsvar och krisberedskap riktade till allmänheten. Denna förändring i samhällsklimatet utgör en del av den bredare omställning som följt av invasionen.

Sveriges stöd till Ukraina

Stödet till Ukraina har sedan dess tagit flera former. Enligt regeringens skrivelse till riksdagen från mars 2026 uppgår värdet av Sveriges militära stöd till Ukraina till cirka 103 miljarder kronor. Det samlade militära och civila stödet sedan invasionen uppgår till cirka 128 miljarder kronor enligt regeringens sammanställning från april 2026. Stödet har utvecklats från skyddsutrustning i de första besluten till stridsvagnar, avancerade vapensystem och ammunition i senare paket. Invasionen fördöms inom EU, FN och, efter 2024, inom Nato.

Regeringspartierna och Sverigedemokraterna har enats om en långsiktig ram för det militära stödet till Ukraina under perioden 2024–2027. Ramen uppgår till 146,5 miljarder kronor, fördelat på 25 miljarder kronor för 2024, 41,5 miljarder kronor för 2025 och 40 miljarder kronor per år för 2026 och 2027.

Opinion och politiskt stöd

Opinionsundersökningar visar ett relativt stabilt stöd för Ukraina bland svenska väljare, och stödet för ökade försvarsutgifter ligger på höga nivåer jämfört med perioden före invasionen.

Parallellt har de ekonomiska konsekvenserna fått ökad betydelse. Inflation, försvarsfinansiering och prioriteringar i statsbudgeten ställs återkommande mot varandra. I juni 2025 träffade samtliga riksdagspartier en överenskommelse om en omfattande utbyggnad av det svenska försvaret för att Sverige ska kunna nå Natos nya mål för försvarsinvesteringar. Målen innebär att 3,5 procent av BNP ska avsättas till militärt försvar och att 1,5 procent av BNP ska avsättas till säkerhets- och försvarsrelaterade investeringar, med regeringens ambition att målet för det militära försvaret ska uppnås senast 2030.

Energiförsörjningen har fått ökad betydelse under åren efter invasionen, då Europas beroende av rysk energi har synliggjorts. Det offentliga samtalets karaktär har också förändrats av krigets humanitära konsekvenser. Rapporteringen från Ukraina har bidragit till att konkretisera säkerhetspolitiken i den offentliga debatten.

Medlemskapet i Nato

Riksdagen ställde sig 2022 bakom en ansökan om Natomedlemskap. Sverige lämnade in ansökan tillsammans med Finland och blev formellt medlem under 2024, efter förhandlingar med Turkiet och Ungern som inledningsvis lade hinder i vägen.

Försvarsplaneringen har sedan dess genomgått betydande förändringar. Samarbetet med de nordiska länderna och Baltikum har fördjupats, och Östersjöns säkerhet har fått en central plats i den svenska försvarsdebatten. Vid Natos toppmöte i Haag i juni 2025 enades alliansen om ett nytt mål för försvarsutgifter. Målet innebär att samtliga medlemsländer senast 2035 ska avsätta minst 3,5 procent av BNP till militärt försvar. Ytterligare 1,5 procent ska gå till säkerhets- och försvarsrelaterade investeringar. Syftet är att stärka alliansens avskräckning och försvar.

Civil beredskap, skydd av samhällsviktig infrastruktur och underrättelsesamarbete är områden där arbetet har intensifierats. Regeringen har gett Nato erbjudandet att etablera en logistikledningsfunktion för det nordvästra operationsområdet i Sverige, och Försvarsmakten har fått i uppdrag att förbereda och etablera denna så att den kan börja verka i slutet av 2027. Regeringen framhåller vid upprepade tillfällen att stödet till Ukraina är en del av en bredare europeisk säkerhetspolitik och att Natomedlemskapet utgör grunden för Sveriges försvarsplanering under överskådlig tid.

Riksdagen biföll i mars 2025 regeringens förslag om att ställa en svensk väpnad styrka till förfogande för deltagande i Natos luftförsvarsoperation i Polen, med uppgift att skydda och upprätthålla säkerheten för den logistiknod som används för det militära och civila stödet till Ukraina.

Politiska partier och parlamentariska positioner

Samtliga riksdagspartier, från Vänsterpartiet till Sverigedemokraterna, fördömer invasionen av Ukraina och ställer sig bakom sanktionerna mot Ryssland. Den parlamentariska samsynen i den frågan har varit stabil sedan 2022.

Meningsskiljaktigheterna handlar främst om takten i upprustningen, nivån på de militära stödpaketen och hur försvarsutgifterna ska finansieras. Enligt den parlamentariska överenskommelsen om finansiering av försvaret och stöd till Ukraina kan tillskott till det militära och civila försvaret samt stöd till Ukraina medge en avvikelse från målet för den offentliga sektorns finansiella sparande under perioden 2026–2034. Tillskott till försvaret som tillfälligt lånefinansieras får maximalt uppgå till 300 miljarder kronor.

En återkommande diskussion gäller vilka andra poster i statsbudgeten som ska ge utrymme åt ökade försvarsanslag, och debatten fortsätter att forma den inrikespolitiska utvecklingen.

Informationssäkerhet och påverkansaktiviteter

Säkerhetspolisen och Försvarsmakten pekar i sina offentliga bedömningar på ett ökat hot från desinformation, digitala angrepp och underrättelseverksamhet kopplad till Ryssland (PDF).

Skadegörelse mot undervattenskablar och annan kritisk infrastruktur i Östersjöområdet har ökat fokus på säkerhet och beredskap. Frågan om infrastrukturskydd har fått större betydelse i Sverige och övriga Natoländer. Tidigare relativt avgränsade frågor om digital säkerhet och samhällelig motståndskraft har blivit en del av den allmänna politiska debatten. Regeringen har antagit en nationell strategi för motståndskraft i samhällsviktig verksamhet för perioden 2026–2030.

Den osäkra framtiden

Den grå zonen

Det framtida slagfältet

Det totala försvaret

Vad är värt att försvara

Arbetet inom offentlig förvaltning på dessa områden har intensifierats, och samhällets förmåga att stå emot informationspåverkan diskuteras numera även utanför de traditionella säkerhetspolitiska kretsarna. Natos strategiska kommunikation under 2025 har haft stödet till Ukraina som en central prioritet, och regeringen har inom ramen för detta kommunicerat svenska bidrag till Ukraina via Nato.

Säkerhetspolitiska analyser har även berört hur statlig kommunikation, historiska symboler och digital informationsspridning kan få genomslag inom ryskspråkiga miljöer utanför Ryssland. Diskussionerna har främst handlat om informationspåverkan, nätverksbildning och spridning av politiska budskap genom sociala medier och transnationella mediemiljöer.

Demonstrationer, symboler och yttrandefrihet

I svenska städer genomförs sedan 2022 både proukrainska och proryska demonstrationer. Användningen av symbolerna ”Z” och ”V”, kopplade till den ryska militärens fordon och utrustning under invasionen, leder till återkommande debatt om var gränsen går mellan politiskt uttryck och stöd för en pågående militär aggression.

Svensk lag förbjuder inte generellt dessa symboler. Rättsliga bedömningar görs från fall till fall utifrån bestämmelserna om bland annat hets mot folkgrupp.

Debatten kring symbolerna har berört demonstrationsfrihet, yttrandefrihet och säkerhetspolitiska hänsyn. Frågan om gränsdragningen mellan politiska uttryck och stöd för en pågående militär aggression har också aktualiserats.

Minnesmanifestationer kopplade till organisationen ”Det odödliga regementet” (Бессмертный полк) har också blivit föremål för diskussion i flera europeiska länder efter 2022. Debatten har handlat om gränsdragningen mellan historisk minneskultur och användningen av symboliska manifestationer i samtida politiska sammanhang.

Historiskt minne och offentlig debatt

Kriget i Ukraina aktualiserar hur historien används i politisk kommunikation. I Sverige förs diskussioner om ryska historieskildringar, om minnesmanifestationer kopplade till andra världskriget och om förekomsten av sovjetiska symboler i offentlig miljö.

Historiska erfarenheter av Sovjetunionen skiljer sig mellan europeiska länder, vilket också påverkar synen på sovjetiska symboler och rysk minnespolitik. I delar av Östeuropa kopplas sådana symboler ofta till erfarenheter av ockupation och repression, medan samma symboler i andra europeiska länder historiskt haft en annan politisk och kulturell betydelse.

Dessa frågor har tidigare haft låg prioritet men har fått förnyad aktualitet i och med kriget. Debatten berör också hur statlig informationspåverkan tar stöd i historiska berättelser och hur sådana berättelser sprids i offentligheten.

I debatten har även rysk minnespolitik och användningen av historiska berättelser kring andra världskriget fått ökad uppmärksamhet. Diskussioner har förts om den ryska statens användning av begreppet ”det stora fosterländska kriget” och om hur historiska berättelser används i samtida politisk kommunikation och informationspåverkan.

Sverige har deltagit i arbetet för att inrätta en särskild tribunal med jurisdiktion över Rysslands aggressionsbrott mot Ukraina. Ett avtal om tribunalens inrättande undertecknades i juni 2025 mellan Europarådet och Ukraina, och regeringen har föreslagit att Sverige ska ansluta sig till den utvidgade partiella överenskommelse som reglerar tribunalens verksamhet. Folkrätt, ansvar och dokumentation av krigsbrott har fått ökad politisk tyngd i takt med att kriget fortgår.

Ukrainska flyktingar och civilsamhällets initiativ

Sedan 2022 har Sverige tagit emot ukrainska flyktingar inom ramen för Europeiska unionens tillfälliga skyddsmekanism. Kommuner, frivilligorganisationer, trossamfund och andra civilsamhällesorganisationer deltar i mottagningsarbetet med insatser inom boende, utbildning, sjukvård och social integration.

Ungefär 48 000 ukrainare befinner sig i Sverige med uppehållstillstånd enligt massflyktsdirektivet. Bland de åtgärder som vidtagits för att förbättra situationen för ukrainska flyktingar ingår en möjlighet till folkbokföring som ger förbättrade rättigheter samt möjligheten för många ukrainare att få studiemedel via CSN för studier i Sverige.

Insamlingar och humanitära stödprojekt till förmån för Ukraina genomförs i stora delar av landet. I många kommuner byggs nätverk upp mellan nyanlända ukrainare och lokala volontärer, en process som löper parallellt med de formella mottagningssystemen.

Ekonomi och försvarsindustri

Försvarsutgifterna har ökat under perioden och militär upphandling, ammunitionsproduktion samt strategisk beredskap har fått ökad politisk prioritet. Sverige deltar i sju specifika förmågesamarbeten för stödet till Ukraina inom ramen för den internationella samarbetsgruppen Ukraine Defence Contact Group, nämligen marin säkerhet, stridsflyg, mekaniserad strid, minröjning, drönare, informationsteknik och artilleri.

I november 2025 ingick Sverige och Ukraina en avsiktsförklaring om ett fördjupat samarbete inom försvarsinnovation, och mot bakgrund av den ukrainska efterfrågan och det omfattande gensvaret från industrin utökades finansieringen av det svenska innovationsinitiativet hösten 2025. Svenska försvarsindustriföretag har deltagit i den europeiska produktionsuppbyggnad som följt på invasionen och det ökade behovet av militär materiel.

Debatterna om energiförsörjning har påverkat svenska prioriteringar inom energipolitiken och infrastrukturskyddet. Försörjningstrygghet, som tidigare främst behandlats som en teknisk fråga, har fått en tydligare politisk dimension, och kopplingen mellan energipolitik och säkerhetspolitik är ett etablerat inslag i den svenska samhällsdebatten.

Ytterligare artiklar av InformNapalm

• CYBINT-operation mot Gonets, Rysslands motsvarighet till Starlink
• Poljus-24: Cyberoperation kopplad till Rysslands kärnvapenstyrkor
• Ryssland skalar upp användningen av Starlink på attackdrönare och kringgår sanktioner

Materialet får fritt spridas och återpubliceras under förutsättning att källan anges. Licensiering enligt Creative Commons Erkännande 4.0 Internationell (CC BY 4.0). Följ oss på Facebook, Twitter, Telegram och Slate (Sl8).

InformNapalm tar inte emot ekonomiskt stöd från någon stat eller institutionell sponsor. Verksamheten finansieras uteslutande av frivilliga insatser från enskilda volontärer och läsare. Den som önskar bidra kan göra det genom månatliga mindre donationer via plattformen BuyMeACoffee.