Verkhovna Rada angående eskaleringen av fientligheterna i östra Ukraina

Den 30 mars antog Verkhovna Rada vid ett extraordinärt möte ett uttalande angående eskaleringen av den rysk-ukrainska väpnade konflikten. Ingen av de närvarande röstade emot.

Ryssland uppmanades att omedelbart avbryta fientligheterna och respektera det överenskomna eldupphöret. Omvärlden uppmanas också att öka trycket på Ryssland och att stödja president Zelinskis initiativ för fredsförhandlingar. I uttalandet sägs att Ryssland måste ta ansvar för den väpnade aggressionen mot Ukraina och göra allt för att lösa konflikten.

Verkhovna Rada om eskaleringen av den väpnade konflikten

Rysslands väpnade aggression mot Ukraina har pågått sedan 20 februari 2014, vilket har lett till ockupationen av den autonoma republiken Krim (och Sevastopol). I delar av Donetsk- och Luhanskregionerna har mer än 13 000 civila dödats och mer än 30 000 skadats. Infrastrukturen i hela regionen har förstörts, miljontals medborgare har tvingats lämna sina hem.

Militariseringen av Krimhalvön fortsätter. Antalet ryska trupper i den autonoma republiken Krim (och Sevastopol) har ökat till 40 000 och fortsätter att växa. Militär utrustning på halvön ökar också. Kärnkraftspotentialen på Krimhalvön förnyas. Det finns redan minst 66 olika system på halvön som kan skjuta missiler med kärnvapen.

Dessutom planeras en vitrysk-rysk strategisk militärövning i Vitryssland i september 2021 “West-2021” som också sträcker sig mot gränsområdena till Ukraina. Dessa övningar utgör en fara för Ukraina och uppfattas som ett hot för en eskalering av den pågående väpnade konflikten mellan Ryssland och Ukraina.

Eldupphöret som överenskommits

I enlighet med de överenskommelser som nåddes vid toppmötet i Paris den 9 december 2019 mellan ledarna för Normandie-gruppmedlemsstaterna, togs ytterligare åtgärder den 27 juli 2020 för att stärka det eldupphör som överenskommits i trepartskontaktgruppen. Målet var att minska civila och militära olyckor, undvika att förstöra civil infrastruktur och förbättra den allmänna säkerhetssituationen i konfliktzonen.

Sedan början av 2021 har de ryska väpnade styrkorna dock ökat beskjutningen och väpnade provokationer. En ökning av antalet brott mot eldupphör har registrerats av OSSE:s övervakningsuppdrag. OSSE står inför ett växande antal hinder i sitt arbete i de ockuperade områdena. Olagliga vapentransporter med tåg genom den del av gränsen som inte kontrolleras av den ukrainska regeringen fortsätter att anlända. Dessutom har den trilaterala kontaktgruppens konstruktiva arbete blockerats under flera månader under olika förevändningar.

Det senaste uppenbara faktumet är den ryska ockupationsstyrkans massattack på ukrainska positioner nära byn Sjumi i Donetsk-regionen den 26 mars 2021. Förutom handeldvapen användes granatkastare AGS-17 (82 kalibergranater, vilket är förbjudet enligt Minsk-avtalen). På bara en dag dödades fyra ukrainska soldater och en skadades allvarligt.

Verkhovna Radas uttalande i detalj

Den nuvarande eskaleringen i Donbas visar att Ryssland fortsätter att ignorera sina åtaganden att hitta en fredlig lösning på konflikten. Detta gäller Minsk-avtalen och de avtal som gjorts i Normandie-gruppen. Rysslands åtgärder i dag syftar till att förstöra alla ansträngningar för att avsluta konflikten och den fredliga återintegreringen av de ockuperade ukrainska territorierna.

Kreml måste sluta lura hela den civiliserade världen med sina omotiverade påståenden att Ryssland inte är part i konflikten. Rysslands direkta roll och engagemang i den pågående väpnade konflikten i östra Ukraina har dokumenterats och är välkänd.

Ryssland, som part i den internationella väpnade konflikten, måste erkänna sitt ansvar för den väpnade aggressionen mot Ukraina och göra allt för att lösa konflikten.

Punkt 1-5

Verkhovna Rada i Ukraina förbehåller sig rätten att fördöma Rysslands pågående väpnade aggression mot Ukraina i strid med FN-stadgan, Helsingforsslutakten, säkerhetsmemorandumet om Ukrainas anslutning till icke-spridningsfördraget av den 5 december 1994 och normerna i internationell rätt.

Att notera att en ny våg av eskalering av ryska väpnade aggressioner kan leda till eskalering av konflikten. Detta kommer att få förödande konsekvenser för säkerhetsarkitekturen på hela den europeiska kontinenten. Dessutom kommer civilbefolkningens lidande i konfliktzonen att fördjupas.

Att betona att det är Ryssland, som ignorerar sina skyldigheter enligt Minsk-avtalen och de överenskommelser som uppnåtts i Normandie-gruppen. Detta särskilt genom att blockera öppningen av gränsstationerna Zolote och Sjtjastja, hindra frisläppandet av alla olagligt fängslade enligt principen en-mot-en. Därtill blockeras minröjning, tillträde för Internationella Röda korset och andra internationella humanitära organisationer till fängelser i de tillfälligt ockuperade områdena. Rysslands och dess ockupationsstyrkor bryter mot eldupphöravtalet. Rysslands handlingar är en bekräftelse på förfaranden förbjudna enligt internationell humanitär rätt.

Med tanke på det brådskande behovet av en strikt efterlevnad av ett fullständigt och omfattande eldupphör bekräftas Ukrainas oundvikliga rätt att försvara dess suveränitet och territoriella integritet. De ukrainska väpnade styrkorna är redo att reagera beslutsamt på alla attacker mot ukrainska medborgares liv och friheter.

Rysslands ansvar för brott mot internationell lag och krigsförbrytelser under den rysk-ukrainska väpnade konflikten betonas särskilt. Politiskt, diplomatiskt tryck och sanktioner mot Kreml hjälper till att förhindra en farlig eskalering i konfliktzonen och en humanitär katastrof i regionen.

Punkt 6-10

Dessutom uttrycks den djupaste sympati med familjerna till de fallna ukrainska försvararna. Ryssland uppmanas att omedelbart upphöra med fientligheterna och att hålla sig till eldupphöret. Dessutom uppmanas Ryssland att fullgöra sina internationella skyldigheter och dra tillbaka sin armé, legosoldater, väpnade formationer och vapen från Ukraina.

Ukrainas president Volodymyr Zelinskis ansträngningar för att omedelbart intensifiera Normandie-gruppens verksamhet för att uppmuntra Ryssland att uppfylla sina åtaganden som part i konflikten är välkommen.

Verkhovna Rada uppmanar andra länder och internationella parlamentariska organisationer att fördöma Rysslands aggressiva politik gentemot Ukraina, inklusive den senaste vågen av eskalering i konfliktzonen.

Dessutom uppmanas världen att ytterligare öka det internationella politiska och ekonomiska trycket på Ryssland. Detta för att stoppa fientligheter, utträde av utländska trupper från Ukraina och fullständig återställande av Ukrainas suveränitet inom dess internationellt erkända gränser.

Europaparlamentet, internationella organisationer och institutioner uppmanas att vidta åtgärder för att utreda fall av allvarliga brott mot internationell lag under Rysslands väpnade aggression mot Ukraina.

Fyra ukrainska minröjare dödade av prickskyttar

Uttalandet antogs efter händelserna i byn Sjumi, nära Horlivka i Donetsk-regionen den 26 mars, där fyra ukrainska minröjare dödades av prickskyttar från de ryska ockupationsstyrkorna.

I början av parlamentets sammanträde informerade Ukrainas överbefälhavare, Ruslan Khomtjak, om omständigheterna under vilka minröjarna dog. Enligt överbefälhavaren är det särskilt cyniskt att ryska krypskyttar skjuter från en kritisk infrastrukturanläggning (en vattenpumpstation) som levererar vatten till både det ockuperade och det regeringsstyrda området.

Enligt Ruslan Khomtjak ville fienden provocera ukrainsk vedergällning mot vattenpumpstationen för att anklaga den ukrainska sidan för en humanitär katastrof på båda sidor om avgränsningslinjen.

Inget annat än ett cyniskt mord

Den 10 brigaden, vars minröjare dödades, är övertygade om att den ukrainska militären medvetet provocerades för att förstöra vattenpumpstationen. Den 26 mars inspekterade ukrainska minröjare under överstelöjtnant Koval ett avsnitt som minerats av den ryska ockupationsstyrkan några dagar tidigare. Avsnittet ligger bakom ukrainarnas försvarslinje. Från höjden av ett närliggande vattentorn sköt krypskyttar sergeant Barnitj. Medan överstelöjtnant Koval försökte hjälpa sergeanten dog han också. De andra två medlemmarna i gruppen skadades. En annan grupp kom till undsättning. Två soldater från den gruppen, Abramovitj och Gaitjenko, dog också under rysk prickskytteld. De sårade evakuerades under kraftig fiendebrand med hjälp av en rökskärm. Efter att ukrainarna svarade genom att öppna eld mot fienden uppnåddes slutligen lugnet. Detta gjorde det möjligt för de sårade att få hjälp och de döda kunde evakueras.

Den ukrainska sidan har haft nio eldupphörssamtal genom samarbetsmekanismen mellan det gemensamma samordnings- och kontrollcentret och OSSE. Ockupationsstyrkorna fortsätter emellertid sin beskjutning med hjälp av krypskyttar, tunga maskingevär, granatkastare och ammunition av kalibrar som förbjuds enligt Minsk-avtalen.

Foto: Sista farväl av fyra fallna soldater. Samtliga var erfarna minröjare, respekterade av sina kollegor.

Enligt den ukrainska militären kan det som hände den 26 mars inte kallas något annat än cyniskt mord. För att attrahera de ukrainska minröjarna hade ockupanterna placerat ut POM-2-minor några dagar tidigare. Enligt militären Vjatjeslav Skorkak är dessa landminor förbjudna enligt Ottawa-konventionen.

Det är inte möjligt att förväxla våra minröjare som en grupp som bedriver eller förbereder offensiva operationer. De var ingenjörer. De arbetade bakom våra positioner, bort från frontlinjen. Vad som hände i byn Sjumi bör betraktas som ett krigsbrott.

Sjumi är en av de oroligaste platserna vid fronten

En vecka före tragedin attackerades den ukrainska militären med två kulor från ryska prickskyttar i Sjumi. Vapenvilan är nästan obefintlig i området eftersom ockupanterna ständigt skjuter med olika typer av vapen. Vissa är förbjudna enligt reduktionsavtalen och andra är tillåtna, från 5,45 kaliber till 120 mm. Sedan början av mars har sex försvarare dödats i detta område.

Den 24 mars visade den 10:e brigaden som försvarar området POM-2-landminor som de ryska hybridtrupperna lade ut dagen innan. Dessa är förbjudna enligt Ottawa-konventionen och det speciella med dessa vapen är att de inte kan neutraliseras utan detonation.

Enligt Ottawa-konventionen har Ukraina förstört sina lager under internationell tillsyn. Ryssland vägrar att underteckna och ratificera Ottawa-konventionen. Detta innebär att utplaceringen av denna förbjudna ammunition i Ukraina endast kan göras av Ryssland.

Läs även

Distribution och eftertryck med hänvisning till källan välkomnas! Creative Commons – Attribution 4.0 International – CC BY 4.0. Följ oss på Facebook och Twitter. Läs mer om hur Du stödjer InformNapalm.