Den 12 juni presenterade Ukrainas försvarsministerium det första steget i den största reformen av systemet för militärtjänstgöring sedan landet blev självständigt. Besluten fattades av regeringen och presenterades av försvarsminister Mykhailo Fedorov. Reformens innehåll offentliggjordes genom en särskild portal hos försvarsministeriet och i ministerns officiella uttalande.

Vid en första anblick handlar förändringarna om nya kontrakt, lönenivåer och möjligheter att byta förband. Sett i ett större sammanhang markerar reformen början på en övergång från en mobiliseringsbaserad krigsorganisation till ett mer förutsägbart system för militärtjänstgöring, där teknik, professionalisering och effektivare personalförsörjning står i centrum.

Ny bedömning av läget vid fronten

Det är framför allt inledningen av uttalandet som förtjänar särskild uppmärksamhet.

För första gången bedömer försvarsledningen att Ukraina successivt tar över initiativet på slagfältet.
Samtidigt ökar kostnaderna för Rysslands fortsatta offensiv. Enligt försvarsministeriet har Ukraina uppnått eldkontroll över de ryska styrkornas viktigaste logistikleder i söder. Det har skett genom en omfattande utbyggnad av obemannade attacksystem med medellång räckvidd.

Denna bedömning överensstämmer med den bild som framträder i vår analys av öppna källor och geospatiala data under de senaste månaderna. Mot den bakgrunden blir reformens övergripande inriktning logisk. Ukrainas ledning utgår från att kriget går in i en långvarig utnötningsfas där det inte enbart är mobiliseringens omfattning som blir avgörande, utan även hur effektivt personalresurserna används.

Den viktigaste förändringen är tydliga tjänstgöringstider

Reformens kärna är inte de ekonomiska incitamenten utan införandet av tydliga och förutsägbara tjänstgöringstider.

Tre huvudtyper av kontrakt föreslås:

• Infanteri- och stormkontrakt
• Stridskontrakt för bristspecialiteter
• Baskontrakt för övriga befattningar

För första gången får den som tecknar kontrakt i förväg en tydlig bild av tjänstgöringsvillkoren och ersättningsnivåerna. Det gäller även den förväntade tjänstgöringstiden samt möjligheterna till ledighet eller hemförlovning efter avslutad tjänst.

Just avsaknaden av förutsägbara tjänstgöringstider har under flera år pekats ut av både militärer och experter som ett av de största problemen inom Ukrainas system för personalförsörjning.

Infanteriet blir den mest prioriterade militära specialiteten

En av reformens mest betydelsefulla delar är den kraftiga höjningen av ersättningen till infanteriet.

Enligt försvarsministeriet kommer den genomsnittliga ekonomiska ersättningen för infanterister att uppgå till omkring 300 000 hryvnia per månad, medan den högsta ersättningen kan uppgå till 460 000 hryvnia.

Detta innebär ett tydligt erkännande av att infanteriet bär den största risken och den tyngsta operativa belastningen i strid. Mot den bakgrunden vill den ukrainska staten skapa starkare ekonomiska incitament för att bemanna de mest personalintensiva och utsatta befattningarna.

Liknande modeller används även internationellt för befattningar med särskilt hög risk eller där det råder betydande personalbrist.

Uppskov som kompensation för belastning i strid

En annan central del av reformen är systemet för intjänad rätt till uppskov efter fullgjord tjänstgöring.

Modellen innebär att omfattningen av den genomförda stridstjänsten direkt påverkar längden på den garanterade viloperioden efter kontraktstidens slut.

För första gången erkänner staten därmed på systemnivå behovet av att kompensera inte bara den fysiska utan också den psykiska belastning som militärer utsätts för, särskilt de som under lång tid tjänstgör i främsta stridslinjen.

Digitalisering av personalförvaltningen

En av reformens minst uppmärksammade men samtidigt potentiellt mest betydelsefulla delar är införandet av systemet Mission Control.

Enligt försvarsministeriet ska systemet i realtid kunna följa varje soldats belastning, tjänstgöringstid i stridsställningar och säkerställa att stridsersättningar beräknas korrekt.

I praktiken innebär detta att moderna digitala ledningssystem inte längre enbart används för att styra materiel och vapensystem, utan även för planering och uppföljning av personalresurser.

Om systemet genomförs fullt ut kan det minska problemen med ojämn arbetsbelastning mellan olika förband och samtidigt öka transparensen i beräkningen av stridsersättningar.

Ur ett bredare perspektiv utgör reformen ytterligare ett steg i försvarsministeriets långsiktiga digitalisering av lednings- och förvaltningsprocesserna inom försvarsstyrkorna.

Ökad flexibilitet inom försvarsstyrkorna

En viktig del av reformen är införandet av automatiserade förflyttningar mellan förband inom samma armékår genom appen Armija+.

Försvarsministeriet utgår från att en del av personalbortfallet inte beror på ovilja att fortsätta tjänstgöra, utan på brister i enskilda förband och avsaknaden av fungerande möjligheter att byta tjänstgöringsplats.

Den nya ordningen ger militärer bättre möjligheter att söka sig till mer ändamålsenliga tjänstgöringsförhållanden utan att lämna försvarsmakten.

Ett nytt synsätt på olovlig frånvaro

En annan betydelsefull förändring är införandet av en förenklad ordning för att återföra militärer som olovligen lämnat sina förband till de mest effektiva stridsförbanden.

Detta visar att försvarsministeriet inte enbart betraktar olovlig frånvaro som ett disciplinärt problem, utan även som en fråga om personalförsörjning och bevarandet av arméns samlade stridsförmåga.

Internationell rekrytering som strategiskt verktyg

En av reformens mest omdiskuterade delar är avsikten att rekrytera utländska medborgare till Ukrainas stridsförband.

Målet är att mellan 30 och 50 procent av befattningarna som stormsoldater och infanterister på sikt ska kunna bemannas av utländska frivilliga.

Det är fortfarande svårt att bedöma hur realistiskt detta mål är. Samtidigt visar ambitionen att den ukrainska statsledningen ser internationell rekrytering som ett av flera verktyg för att långsiktigt stärka landets försvarsförmåga.

I det sammanhanget vore det naturligt att skapa tydliga regler och mindre byråkratiska processer för utländska militärer och deras familjer, bland annat genom att ge dem möjlighet att ansöka om ukrainskt medborgarskap. Den frågan har behandlats mer utförligt i en separat artikel från InformNapalm.

Det mest efterlängtade beslutet för krigsveteraner

Den del av reformen som sannolikt har störst betydelse för både försvarsmakten och samhället i stort är beskedet om en gradvis hemförlovning av de militärer som har tjänstgjort längst och har den mest omfattande stridserfarenheten.

Under flera år har frågan om demobilisering varit en av de mest omdiskuterade och angelägna frågorna bland Ukrainas militärer. För första gången har försvarsledningen nu officiellt meddelat att arbetet med att ta fram en lösning har inletts.

Slutsatser

Det reformpaket som nu har presenterats är betydligt mer omfattande än en förändring av systemet för kontraktstjänstgöring.

I praktiken är reformen ett försök att möta en av de största utmaningarna under det fjärde året av Rysslands fullskaliga invasion, nämligen hur försvarsstyrkornas uthållighet kan säkerställas utan att personalen utsätts för en långvarig och ohållbar belastning.

Den föreslagna modellen bygger på flera grundläggande principer:

• Ökad användning av teknik i stället för att enbart kompensera brister genom mobilisering
• Större förutsägbarhet för den enskilde militären
• Högre ersättning för de mest riskfyllda befattningarna
• Digital uppföljning och transparens i stället för administrativ byråkrati
• En mer flexibel personalpolitik
• En gradvis lösning på frågan om demobilisering för de mest belastade personalkategorierna

Samtidigt betonar försvarsministeriet att de beslut som nu har presenterats endast utgör det första steget i reformarbetet. Nästa etapp omfattar rekryterings- och mobiliseringssystemet. Det är först då det kommer att visa sig om reformen innebär en begränsad utveckling av den nuvarande modellen eller en genomgripande omställning av Ukrainas system för personalförsörjning till försvarsstyrkorna.

Analysen har sammanställts av Roman Burko, grundare av det internationella frivilliga underrättelsenätverket InformNapalm.