Kontrasten är tydlig. Ryska angrepp skadar ukrainsk produktion, lagerhållning och distribution. Samtidigt ger tobaksmarknaden i Ryssland staten stora och förutsägbara inkomster. Marknaden är därmed en betydande skattebas för den ryska staten.

Angreppet mot BAT visar också att krigets risker omfattar civil verksamhet. Tobaksindustrin är bara en del av detta mönster. Civil produktion, handel och logistik har återkommande drabbats av ryska angrepp. Kostnaderna sprids därmed långt utanför de direkt drabbade företagen.

Angreppet mot BAT

Den 7 september angrep ryska drönare BAT:s tobaksfabrik i Pryluky i Tjernihivregionen. British American Tobacco bekräftade angreppet. Företaget uppgav att skadorna på produktionslokaler och lager utvärderades.

Anställda uppgav att taket över cigarettproduktionslokalen började brinna. Nicotine Insider beskrev också angreppet som en direkt träff mot produktionsdelen. Det handlade alltså inte enbart om lager eller stödfunktioner. Fabriken var fortfarande i drift trots Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina. BAT uppgav under 2026 att företaget hade omkring 800 anställda i landet. Fler än 400 arbetade i Pryluky. Produktionen exporterades bland annat till EU, Mellanöstern och Centralasien.

BAT:s ukrainska verksamheter betalade enligt företaget över 38 miljarder hryvnja i skatter och avgifter under 2024. Beloppet avser hela BAT Ukraina. Det gäller alltså inte enbart fabriken i Pryluky. Efter angreppet uppmärksammades fabriken även i den ryska krigsförespråkande informationsmiljön. Den ryska Z-kanalen Rybar beskrev fabriken som ett ”anmärkningsvärt mål”. Kanalen framhöll samtidigt verksamhetens omfattning.

Formuleringen bevisar inte att Ryssland bedriver en särskild kampanj mot tobaksindustrin. Den visar däremot hur angreppet presenterades i rysk krigsrapportering. Skadorna behandlades inte som en obetydlig sidoeffekt.

Flera tidigare angrepp

BAT är inte det första stora tobaksföretaget vars tillgångar har träffats under kriget. Philip Morris, Imperial Tobacco och JTI har också drabbats. Produktionsanläggningar, lager och andra tillgångar har skadats eller förstörts.

Den 3 maj 2022 uppstod en brand vid Philip Morris anläggning i Charkivregionen. Branden följde efter rysk beskjutning. Domstolshandlingar beskriver skador på omkring 800 kvadratmeter. Ett straffrättsligt förfarande avsåg brott mot krigets lagar och sedvänjor. Den 28 maj 2023 skadades Imperial Tobaccos fabrik i Kyiv. Fabriken var då i drift. Angreppet ingick i en större rysk attack. Enligt Forbes förstördes minst en vägg.

Fabriken tillverkade då även produkter för Philip Morris. Philip Morris kunde vid den tiden inte använda sin fabrik i Charkivregionen. Den 30 januari 2026 träffades företagets anläggning återigen. En rysk robot slog ned i en lagerbyggnad. Branden omfattade mer än 5 000 kvadratmeter. Företaget uppskattade senare skadorna till omkring 16 miljoner dollar. Den 8 juli förstördes dessutom ett lager i Kyiv. Där förvarades färdiga produkter från Philip Morris.

Företaget beskrev händelsen som det fjärde angreppet sedan den fullskaliga invasionens början. Natten till den 5 augusti förstördes JTI Ukrainas lager i Kyivregionen. Lagret innehöll färdiga produkter. Imperial Brands Ukraine uppgav samtidigt att produkter hade gått förlorade hos distributörer och handelspartner.

När BAT:s fabrik träffades den 7 september var angreppet därför inte en isolerad händelse. Det ingick i en redan etablerad serie. Flera tobaksföretag hade tidigare fått produktionsanläggningar, lager eller andra tillgångar skadade.

Angrepp mot den civila ekonomin

Mönstret är inte begränsat till tobaksindustrin. Den 3 september skadades Coca-Colas fabrik utanför Kyiv av ryska drönare. Reuters fick uppgiften bekräftad av Andy Hunder, ordförande för American Chamber of Commerce in Ukraine. Dagen efter angreppet mot BAT träffades även köpcentret Epicentr i Pryluky. Samma natt skadades handelsbyggnader vid marknaden ”7:e kilometern” utanför Odesa. Den gemensamma nämnaren är att angreppen drabbade civil ekonomisk verksamhet.

Forbes har beskrivit utvecklingen som en ny fas för ukrainska företag. Företagen tvingas sprida sina lager och skapa parallella logistikkedjor. De måste också förändra hur lager och distribution organiseras. Angreppen skapar därför kostnader långt utanför de direkt drabbade platserna. Företagen behöver större säkerhetsmarginaler och fler reservlösningar. Samtidigt ökar kostnaderna för försäkringar, transporter och lagerhållning.

Rysslands tobaksmarknad

Tobaksmarknaden i Ryssland har en helt annan omfattning. Enligt Rosstat producerades 209 miljarder cigaretter under 2025. Det motsvarar omkring 573 miljoner cigaretter per dygn. Produktionen var 7,5 procent större än under 2024. Under januari till juli 2026 registrerade Rosstat produktion av ytterligare 120 miljarder cigaretter. Det handlar alltså om hundratals miljarder cigaretter varje år.

Det rör sig inte om någon marginell marknad. Försäljningen ger den ryska staten omfattande och återkommande skatteintäkter. Internationella tobaksföretag har samtidigt fortfarande stora marknadsandelar i Ryssland. Tobakssektorn är därför viktig för statens skatteintäkter. Den genererar stora inkomster under ett kostsamt krig. Dessutom ger den staten ett återkommande och förhållandevis stabilt skatteunderlag.

JTI och PMI i Ryssland

Japan Tobacco International beskriver sig som marknadsledande i Ryssland. Under första kvartalet 2026 hade JTI 41,2 procent av marknaden för traditionella tobaksprodukter. Uppgiften framgår av JT Groups rapportering.

När uppvärmda tobaksprodukter räknades in hade JTI 35,6 procent av hela tobaksmarknaden. Företaget har fyra produktionsanläggningar i Ryssland. Två tillverkar färdiga tobaksprodukter. Två används för bearbetning av tobaksråvara.

Fyra och ett halvt år efter den fullskaliga invasionens början är JTI fortfarande en dominerande aktör på marknaden. Företaget kontrollerar mer än två femtedelar av det traditionella segmentet. Internationella företag har alltså fortfarande stor betydelse på den ryska tobaksmarknaden.

Philip Morris International har inte heller lämnat Ryssland. PMI uppger omkring 3 200 anställda. Företaget har även två produktionsanläggningar i landet. Samtliga PMI-cigaretter på den ryska marknaden tillverkas enligt företaget lokalt.

Ryssland är dessutom fortfarande ekonomiskt betydelsefullt för koncernen. Under 2025 stod den ryska marknaden för omkring 9 procent av den globala leveransvolymen. Uppgiften omfattar cigaretter och uppvärmda tobaksprodukter. Ryssland stod samtidigt för omkring 6 procent av PMI:s globala nettoomsättning.

I årsredovisningen som lämnades till amerikanska SEC uppgav PMI 348 miljoner dollar i bolagsskatt i Ryssland under 2025. Beloppet var betydligt högre än 2022. Ukrainas korruptionsförebyggande myndighet angav drygt 136 miljoner dollar för det året.

BAT och Imperial Brands

British American Tobacco befinner sig i en annan situation. Företaget sålde sin ryska och belarusiska verksamhet i september 2023. Köpare var ett konsortium bestående av lokala företagsledare.

BAT uppgav att företaget därefter inte längre skulle ha verksamhet i länderna. Företaget skulle inte heller få ekonomiska fördelar av den fortsatta försäljningen. Den tidigare verksamheten fortsatte under namnet ITMS Group i Ryssland.

Imperial Brands avyttrade sina ryska tillgångar tidigare. Överlåtelsen till lokala investerare slutfördes i april 2022. Enligt företagets årsredovisning genomfördes affären för 20 miljoner brittiska pund.

När de internationella företagens direkta närvaro bedöms är JTI och PMI därför de viktigaste aktörerna. Båda har fortsatt omfattande verksamhet i Ryssland. De har också betydande marknadsandelar.

Över en biljon rubel i tobaksacciser

Den mest betydelsefulla siffran finns i den ryska statsbudgeten. Under 2026 beräknas inhemska tobaksacciser ge omkring 1,036 biljoner rubel. För 2025 låg prognosen på omkring 981,9 miljarder rubel. De beräknade intäkterna ökar därmed med omkring 5,5 procent. Importerade tobaksprodukter väntas dessutom ge cirka 46,6 miljarder rubel i acciser. Även dessa pengar tillförs den federala budgeten.

Rysslands federala intäkter är budgeterade till omkring 40,283 biljoner rubel under 2026. De inhemska tobaksacciserna motsvarar därför cirka 2,57 procent. Det motsvarar ungefär var 39:e rubel i de federala intäkterna. Den öppet redovisade budgetposten för nationellt försvar uppgår till omkring 12,9305 biljoner rubel. Tobaksacciserna motsvarar därmed cirka 8 procent av denna summa. Jämförelsen visar hur stora skatteintäkterna från tobaksförsäljningen är.

Tobaksacciserna är inte öronmärkta för militära utgifter. Statliga budgetar fungerar inte på det sättet. Intäkterna minskar ändå behovet av andra skatteintäkter, upplåning eller andra statsinkomster. Detta är särskilt relevant när belastningen på den ryska statsbudgeten ökar. Enligt Reuters var budgetunderskottet 2,8 procent av BNP under januari till juli 2026. Årsmålet är 1,6 procent.

Jämförelsen med Kalibr

En biljon rubel är ett belopp som är svårt att överblicka. Därför kan ett ryskt robotkontrakt användas för att illustrera storleksordningen. Militarnyi publicerade upphandlingsuppgifter i oktober 2025.

Dokumenten gällde 450 kryssningsrobotar av typen 3M14 Kalibr. Leveranserna skulle ske under 2025 och 2026. Kontraktspriset uppskattades till omkring 168 miljoner rubel per robot.

Med detta pris motsvarar 1,036 biljoner rubel kontraktsvärdet för omkring 6 170 Kalibrrobotar. Jämförelsen gäller endast beloppets storleksordning. Den säger inget om hur många robotar Ryssland faktiskt kan tillverka.

Det innebär inte att Ryssland kan tillverka så många robotar under ett år. Produktionen begränsas av kapacitet, komponenter, personal och leveranstider. Tobaksacciserna används inte heller direkt för särskilda robotkontrakt.

Jämförelsen visar ändå hur stora skatteintäkterna från den lagliga tobaksmarknaden är. Beloppet är betydande även jämfört med kostnaderna för avancerade vapensystem. PMI:s bolagsskatt ingår dessutom inte i dessa accisintäkter.

Marknadens motståndskraft

En störning vid en fabrik innebär inte automatiskt ett motsvarande skattebortfall. Konsumenterna kan köpa produkter från andra lagliga tillverkare. Staten fortsätter då att få accisintäkter. Stora företag har dessutom lager och alternativa transportlösningar. De kan förändra leveranskedjor och flytta delar av distributionen. Den ryska marknaden har därför en betydande förmåga att anpassa sig.

Större ekonomiska konsekvenser kräver långvariga och återkommande störningar. Sådana störningar kan höja kostnaderna för transporter och säkerhet. Även försäkringar och lagerhållning kan bli dyrare. Företagens lönsamhet kan samtidigt minska. Priserna kan stiga och investeringsriskerna öka. Om efterfrågan flyttas till illegal handel förlorar staten både accis och mervärdesskatt.

Problem vid enstaka anläggningar innebär därför inte att statens omfattande tobaksintäkter automatiskt försvinner. Marknadens storlek ger en betydande motståndskraft. Samtidigt är marknaden beroende av fungerande produktion och distribution.

Nikotinanvändning bland rysk militär personal

Tobaksmarknadens betydelse är inte begränsad till statens skatteintäkter. Cigaretter och andra nikotinprodukter används också i stor omfattning bland rysk militär personal. Detta skapar en omfattande och återkommande efterfrågan. Från den 1 augusti 2026 uppgår den fastställda personalstyrkan i Rysslands väpnade styrkor till 2 426 130 personer. Av dessa är 1 535 000 militär personal. Siffran avser den fastställda personalstyrkan och inte ett verifierat antal personer i faktisk tjänst.

Putin uppgav den 12 juni att över 700 000 personer deltog i kriget mot Ukraina. Uppgiften har inte verifierats oberoende. Den ger ändå en uppfattning om den storleksordning som den ryska ledningen uppger. En rysk studie från 2026 omfattade 1 135 personer som deltagit i kriget. Av deltagarna använde 67,2 procent tobaks- eller nikotinprodukter. Av dem hade 60,2 procent en hög grad av nikotinberoende.

Endast 5,9 procent uppgav att användningen hade börjat under deltagandet i kriget. Majoriteten hade alltså börjat använda produkterna tidigare. Nikotinberoendet hade därför i stor utsträckning funnits redan före krigsdeltagandet. Bland ryska män i civilbefolkningen använde omkring 36,5 procent sådana produkter under 2024. Urvalen är inte direkt jämförbara. Studien är inte representativ för hela den ryska militära styrkan.

Om man utgår från 36,5 procent av 700 000 personer blir resultatet omkring 256 000 användare. Med 67,2 procent blir resultatet omkring 470 000. Båda beräkningarna är hypotetiska. Siffrorna ska därför inte betraktas som faktiska uppgifter om antalet användare bland rysk militär personal. De visar endast den möjliga storleksordningen. Det kan röra sig om hundratusentals personer.

Efterfrågan på nikotinprodukter

Nikotinberoendet har också ekonomiska konsekvenser. En rysk studie från 2026 undersökte cigarettpriser i förhållande till konsumenternas köpkraft. Försäljningens elasticitet i förhållande till köpkraften uppskattades till 0,36. Forskarna konstaterade att försämrad köpkraft inte alltid leder till en kraftig minskning av cigarettförsäljningen. Vissa konsumenter byter i stället till billigare märken. Andra söker försäljningskanaler med lägre priser.

Om många personer är nikotinberoende kan samma mönster få betydelse även inom en stor militär styrka. Störningar på den lagliga marknaden behöver inte få efterfrågan att försvinna. Konsumenterna kan i stället söka andra produkter och inköpsvägar. Konsumtionen kan flyttas till billigare produkter eller informella försäljningskanaler. Efterfrågan på förfalskade och olagliga produkter kan också öka. Staten riskerar då att förlora skatteintäkter.

För Ryssland är tobaksmarknaden därför ekonomiskt betydelsefull av flera skäl. Den ger staten stora accisintäkter. Samtidigt finns en omfattande och relativt stabil efterfrågan på produkterna.

Slutsats

Angreppet mot BAT i Pryluky bevisar inte att Ryssland bedriver en särskild kampanj mot tobaksindustrin. Angreppet följer dock på flera tidigare angrepp. Philip Morris, Imperial Tobacco och JTI har också drabbats. Utvecklingen ingår dessutom i ett större mönster. Ryska angrepp träffar återkommande ukrainsk produktion, lagerhållning, handel och logistik. Kostnaderna sprids långt utanför de direkt drabbade platserna.

På den ryska sidan ser situationen annorlunda ut. Landet producerar mer än 200 miljarder cigaretter om året. Internationella företag har fortfarande stora marknadsandelar. Staten räknar samtidigt med över en biljon rubel i tobaksacciser under 2026. Tobaksmarknaden är därför inte någon ekonomisk detalj. Den utgör en betydande skattebas för den ryska staten.

Den ekonomiska asymmetrin är tydlig. Ryssland kan höja kostnaderna för ukrainsk produktion och handel. Samtidigt är den ryska staten beroende av fungerande civila ekonomiska system. Dessa system måste fungera för att skatteintäkter och konsumtion ska kunna upprätthållas. Krigets ekonomiska följder stannar därför inte vid fronten. De når fabriker, lager, transporter och statsbudgetar.

Konsekvenserna omfattar även den dagliga konsumtionen. Krigets ekonomiska verkningar är därför inte nödvändigtvis ensidiga.

Artikeln har sammanställts av Ashton Berson för InformNapalm.