På något underligt sätt, har tätheten av många av de senaste händelserna gått utanför skalan. Det kan eventuellt bero på domen av den ukrainska piloten Nadia Savtjenko i den ryska staden Donetsk, Rostov Oblast.
Natten mellan 18 och 19 mars kraschade en Boeing 737-800 i Rostov. Antalet teorier som har dykt upp på nätet på grund av denna händelse är ganska många.
Attackerna i Bryssel, domen av Savtjenko och flygolyckan i Rostov
Det finns en hel del felpassningar angående kraschen och bloggare, tillsammans med experter, påpekar att kraschen kan ha kokats ihop, eller kan ha inträffat på en närliggande flygplats dit planet omdirigerats på grund av väderförhållanden och att små rester sedan transporterats till Rostov. Den ryska haverikommissionen har rapporterat att den samlat in 780 kg av rester de senaste 48 timmarna. Stora fragment och motorer har inte återfunnits. Planet var tillverkat av titan och vägde 20 ton.
«På grund av kraschen stängdes Rostov flygplats, vilket innebar att medier och advokater inte kunnat komma till rättegången», meddelade Mark Feygin, Savtjenkos advokat. Domen i Savtjenkos ärende var planerad till den 22 mars. Det är känt att ryska ledningens skendomstol uppmärksammats, inte bara i Ukraina utan över hela världen. Många europeiska och amerikanska topptjänstemän har krävt att Ryssland släpper Savtjenko, eftersom processen är rent politisk och för att hon har internationell immunitet som ukrainsk medlem av Europarådets parlamentariska församling.
Vad har vi idag? Den 22 mars sker fasansfulla terrorattackerna i EU:s huvudstad med bombattacker på Bryssels flygplats och tunnelbanestationer, inledda med cyberattacker mot institutioner i Väst och bombattacker i Turkiet. «Tillfällighet? Jag tror inte det», skulle Rysslands chefspropagandist Dmitrij Kiseljov ha svarat på denna fråga. Men det mest anmärkningsvärda har dock varit högt uppsatta ryska tjänstemännens reaktioner på Brysselattackerna.
Sergei Sharov-Delone, historiker och forskare och en aktiv medlem av «6 maj kommittén», medlem i arbetsgruppen för offentlig utredning av händelserna på Bolotnajatorget i Moskva, skrev på sin Facebook-sida: «Om någon hade illusionen att vi kan leva på samma mark med dessa avskum, hoppas jag att illusionen är borta efter detta» [Meduza News].
Ryska tjänstemän uttrycker sina kondoleanser
Alexei Pushkov, ordförande i dumans utrikesutskott: «Medan Stoltenberg försöker att bekämpa imaginära ryska hot genom att placera väpnade styrkor i Lettland, sprängs folk utanför hans dörrtröskel i Bryssel».
Igor Korotjenko, ledamot av det ryska försvarsministeriets offentliga råd: «Europa betalar priset för sina politikers dubbelmoral som inte dragit slutsatser från terroristattackerna i Paris» [Komsomolskaja Pravda].
Maria Zakharova, det ryska utrikesministeriets officiella representant: «Man kan inte stödja terrorister i vissa delar av världen och sedan tro att de inte beger sig över till andra områden» [Komsomolskaja Pravda].
Att strö salt på öppna sår
Ovanstående citat ger en tydlig förståelse att terror har sina egna politiska syften. I vårt århundrade är terrorism inte bara några marginella aktioner, utan en verksamhet i en aggressorstats egenintresse.
När det gäller den ryska allmänheten, kan terrorattackerna, bortsett från störande och skrämmande funktioner också ha en dämpande effekt vid ytterligare utvidgningar av restriktionerna för importförbjudna varor och tjänster.
Presstjänsten vid ryska resebranschens organisation reagerade omedelbart på attackerna: «Efter terrorattackerna i Bryssel kan ryska medborgare komma att avbryta sina planerade resor till Europa. Det finns inget hinder för ett sådant scenario» sade pressekreterare Irina Turina, enligt ryska media.
Kremls ledning kan eventuellt snart välja att helt dra ner kalla krigets «järnridå» för att skilja Ryssland från den civiliserade världen.
CC BY 4.0 – Ursprunglig artikel skriven av Roman Burko. Vid nytryck eller återanvändning av materialet är en aktiv länk till författaren och vårt projekt önskvärd.
