Segerdagen och den ryska minneskulturen i Sverige har fått ökad säkerhetspolitisk betydelse efter Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina. Frågor om rysk påverkan, informationsoperationer och säkerhetshot har därefter blivit allt mer centrala i Sverige och övriga Europa. Sverige blev medlem i Nato i mars 2024 och utgör samtidigt ett prioriterat mål för ryska underrättelse- och påverkansoperationer. Svenska myndigheter har återkommande varnat för verksamhet som syftar till att påverka opinion, beslutsfattande och samhällelig sammanhållning.
Sverige utgör ett prioriterat mål för ryska underrättelse- och påverkansoperationer. Säkerhetsläget har försämrats i takt med att Sveriges stöd till Ukraina har ökat och landets Natoanslutning har trätt i kraft.
Minnesritualen som ideologiskt verktyg
Begreppet pobjedobjesije (победобесие) är ett nedsättande ord för den kult kring segerdagen den 9 maj som formats i dagens Ryssland. Begreppet betecknar en sammanblandning av statsmanipulerat sorgearbete, militaristiskt förhärligande och konstruktionen av ett nationellt budskap baserat på offerrollen och rätten att hämnas. Det handlar inte om ett högtidlighållande av krigets offer, utan om ett instrument för nutida krigföring.
Det är i detta sammanhang som Rysslands parad den 9 maj 2026 bör förstås. Nordkoreanska trupper deltog för första gången i Moskvas militärparad. Deltagandet illustrerar ett fördjupat samröre med en av världens mest isolerade stater och en fortsatt konsolidering av auktoritära statsbildningar.
I Sverige har liknande minnesceremonier genomförts i organiserad form. Webbplatsen Svensk-ryska vänskapsföreningen publicerade i maj 2026 ett inlägg med titeln ”Mellan minne och nutid – Odödliga regementet, Segerdagen och Odesa”, där den ryskstatliga ceremonin ”Odödliga regementet” beskrivs utan att kopplingen till den pågående krigföringen problematiseras. Det odödliga regementet har under kriget i allt högre grad kommit att omfatta porträtt av ryska soldater som stupat i Ukraina, märkta med den Z-symbolik som förknippas med Rysslands militära offensiv.
Vad myndigheterna vet
Bilden av Rysslands verksamhet mot Sverige är välkänd inom landets säkerhets- och underrättelsetjänster. Säkerhetspolisen (Säpo) fastslår i sin lägesbild för 2024–2025 att Ryssland utgör det enskilt största hotet mot Sverige (PDF). Myndigheten bedömer att syftet med den ryska underrättelseverksamheten i första hand är att underminera sammanhållningen inom Nato och mellan västallierade länder, motverka västs stöd till Ukraina samt kringgå sanktioner och anskaffa teknik.
Säpo konstaterar vidare att Ryssland i allt högre utsträckning använder så kallade förbrukningsagenter, det vill säga personer som används för enstaka uppdrag. Dessa personer rekryteras och instrueras huvudsakligen via sociala medieplattformar och används därefter för att utföra både enklare och mer avancerade sabotage- och påverkansoperationer i Europa.
Militära underrättelse- och säkerhetstjänsten (Must) bekräftar i sin årsöversikt för 2024 att det handlar om förberedelser och försök till sabotage, ökad underrättelseinhämtning, cyberintrång samt skapandet av nya nätverk och plattformar för påverkansoperationer och informationskampanjer (PDF). Målen för dessa aktiviteter har i hög grad varit kopplade till beslutsfattande kring stödet till Ukraina, men verksamheten har även riktats mot opinion och politik i länder som Ryssland bedömer vara centrala för den politiska sammanhållningen i Europa.
Fastighetsförvärv nära känsliga anläggningar
En konkret och verifierbar aspekt av den ryska närvaron i Sverige rör fastighetsägande i säkerhetskänsliga områden. Ryska markköp har ökat kraftigt i Finland och även i Sverige äger ryska medborgare fastigheter i säkerhetskänsliga områden. Säkerhetspolisen ser ett behov av ny lagstiftning för att kunna förhindra fastighetsaffärer som riskerar att hota rikets säkerhet.
Expressen avslöjade att en rysk affärsman med kopplingar till den ryska staten äger en strandtomt i omedelbar anslutning till Försvarsmaktens anläggning på Muskö i Stockholms skärgård, med fri utsikt över inloppet till örlogsbasen. Det finns enligt granskningen kopplingar mellan sådant ägande och långsiktiga strategiska intressen, däribland spionage, lagring samt möjligheter till utnyttjande i kris- eller krigssituationer.
Säpochefen Charlotte von Essen har uttalat att lagstiftningen behöver ses över. Tidigare fanns regler som innebar att utländska medborgare inte kunde förvärva fastigheter i Sverige, men den lagstiftningen gäller inte längre. En utredning om skärpt kontroll av utländska fastighetsförvärv presenterades i december 2024 och välkomnades av Säpo.
Desinformation som organiserad verksamhet
Forskning finansierad av Myndigheten för psykologiskt försvar (MPF) belyser hur desinformationsoperationerna mot Sverige och övriga Europa blivit alltmer sofistikerade. Läckta dokument från en Kremlanknuten påverkansaktör visar att den ryska desinformationskampanjen med falska nyhets- och spegelsajter endast utgör en mindre del av ett betydligt större informationskrig. Bakom verksamheten finns ett växande nätverk av kommunikationsbyråer, opinionsbildare och propagandaspridare som driver rysk påverkan mot väst. En analys av över 3 000 interna läckta dokument visar hur verklighet och desinformation flyter samman i en global påverkansoffensiv som finansieras med omkring 600 miljoner euro årligen av den ryska staten.
I centrum för detta nätverk finns det ryska it-företaget Social Digital Agency (SDA). SDA producerar inte enbart digitalt kampanjmaterial såsom fejkade opinionsundersökningar och vilseledande artiklar, utan agerar även i den fysiska verkligheten. Det kan handla om att organisera demonstrationer, iscensätta vandalism eller genomföra provokativa aktioner i syfte att skapa innehåll som därefter sprids vidare.
Studien, genomförd av forskarna James Pamment och Darejan Tsurtsumia, dokumenterar 33,9 miljoner kommentarer under årets första månader 2024. Kommentarerna publicerades på digitala plattformar. Under januari till april 2024 producerades 39 899 innehållsenheter. Det övergripande syftet var att underminera internationellt stöd för Ukraina och sprida ryssvänliga budskap. Syftet var även att så misstro mot västliga demokratier, däribland genom stöd till högerpartier inför EU-parlamentsvalet 2024.
Påverkan riktad mot Sverige
MPF:s ställföreträdande chef Mikael Tofvesson har offentligt framhållit att utländska aktörer, både stater och organisationer, har lärt sig att förstå den svenska mediemiljön. Det krävs inte längre att egna påverkansoperationer organiseras från grunden. I stället kan befintliga konflikter, narrativ och propagandabudskap förstärkas och förvärras.
Säpo bekräftar i sin kommunikation med medier att rysk påverkan som regel syftar till att forma budskap som gynnar Ryssland. Det kan handla om att skapa splittring i samhället och utnyttja frågor som man vet riskerar att fördjupa motsättningar. Påverkansverksamheten riktas enligt Säpo mot personer med kopplingar till Ryssland, men även mot politiker och tjänstemän som fattar beslut som Ryssland vill påverka.
Ett konkret exempel framkom när SVT i samarbete med europeiska public service-bolag avslöjade läckta ryska dokument som visade hur rysk underrättelsetjänst, med inspiration från koranbränningarna i Sverige 2023, planerade iscensatta demonstrationer i europeiska storstäder i syfte att försvåra Sveriges Natoanslutning. MPF beskrev försöken att förstärka den globala reaktionen i digitala miljöer som verksamhet på en tidigare osedd nivå.
Ryska intressen i det civila samhället
Granskningsföretaget Acta Publica publicerade i mars 2025 rapporten ”Ryska intressen”, där det bland annat beskrivs hur Säpo varnar för att bolag kan användas som fasader för rysk underrättelseverksamhet. Finanspolisen larmar samtidigt om omfattande ekonomisk brottslighet med bas i den ryskspråkiga miljön.
Webbplatsen dokumenterar att Säkerhetspolisen identifierat Ryssland, Kina och Iran som stora säkerhetshot och uttryckt oro över fastighetsköp i närheten av säkerhetskänslig verksamhet. Tydliga paralleller till den finska Åboincidenten har uppmärksammats, däribland ryska köp eller försök till köp av områden nära känsliga installationer i Stockholms och Göteborgs skärgårdar.
Vad som sammantaget framträder är ett mönster av verksamhet som rör sig i gränslandet mellan det civila samhället, det digitala rummet och fysisk närvaro i strategiskt känsliga miljöer.
Desinformationens inhemska dimensioner
Granskningen av det ryska påverkanslandskapet i Sverige är ofullständig om den inte också omfattar inhemska aktörer vars verksamhet skapar kanaler och förstärkningseffekter för Kremlpropaganda. TV4:s Kalla fakta avslöjade i maj 2024, i programserien ”Undercover i trollfabriken”, hur Sverigedemokraterna spred vilseledande information och propaganda genom en trollfabrik inne i partiets lokaler. Kalla fakta identifierade 23 konton som drevs från partiets kommunikationsavdelning utan att detta framgick öppet.
I samband med Expressens bevakning av programmet framkom att en av de tre medarbetare på Sverigedemokraternas kommunikationsavdelning som Kalla fakta identifierat som nätkrigare under flera år, både före och under sin anställning, uttryckt stöd på nätforum för Vladimir Putin och Rysslands politik i Ukraina. Granskningen tilldelades Stora journalistpriset 2024 i kategorin Årets avslöjande.
Kopplingen mellan inhemska desinformationsstrukturer och ryska budskap är inte marginell. Myndigheten för psykologiskt försvar har vid upprepade tillfällen framhållit att påverkan ofta sker under radarn. Påverkan sker genom små men konsekventa insatser som över tid kan påverka allmänhetens uppfattning. I stället för direkta lögner används ofta sanna uppgifter som placeras i manipulerande sammanhang, vilket försvårar identifieringen av desinformation.
Toleransens gränser
Sverige är en demokrati grundad på fri åsiktsbildning. Det innebär inte att samhället är skyldigt att förhålla sig passivt till verksamhet som aktivt underminerar de institutioner och det förtroende som demokratin bygger på. Propaganda och desinformation används för att sprida skadligt innehåll, polarisera samhällen samt bidra till radikalisering och våld. Målet är att undergräva allmänhetens förtroende för myndigheter och rikets ledning.
Den ryska strategin beskrivs av analytiker som långsiktig och uthållig. Målet är inte en snabb förändring, utan att gradvis forma det säkerhetspolitiska landskapet till Rysslands fördel. Detta sker genom att motståndarländernas sammanhållning försvagas. Sverige har nyligen stärkt sina band till Nato och EU. Landet betraktas därför som en central aktör i regionen och därmed också som ett prioriterat mål.
Att ifrågasätta rysk aggression och aktörer som försvarar eller legitimerar den är inte ett angrepp på yttrandefriheten. Tvärtom är det en förutsättning för att yttrandefriheten ska kunna upprätthållas i ett samhälle där demokratiska institutioner förblir trovärdiga.
Artikeln grundar sig på öppet tillgängliga källor. Källorna omfattar Säkerhetspolisens lägesbild 2024–2025 och Militära underrättelse- och säkerhetstjänstens årsöversikt 2024. Källorna omfattar även material från Myndigheten för psykologiskt försvar och Mediemyndigheten. Forskning vid Lunds universitet och Karlstads universitet ingår också. Granskande journalistik från SVT, TV4 och Expressen har också använts.
Ytterligare artiklar av InformNapalm
- CYBINT-operation mot Gonets, Rysslands motsvarighet till Starlink
- Poljus-24: Cyberoperation kopplad till Rysslands kärnvapenstyrkor
- Det politiska klimatet i Sverige efter Rysslands invasion av Ukraina
Materialet får fritt spridas och återpubliceras under förutsättning att källan anges. Licensiering enligt Creative Commons Erkännande 4.0 Internationell (CC BY 4.0). Följ oss på Facebook, Twitter, Telegram och Slate (Sl8).
InformNapalm tar inte emot ekonomiskt stöd från någon stat eller institutionell sponsor. Verksamheten finansieras uteslutande av frivilliga insatser från enskilda volontärer och läsare. Den som önskar bidra kan göra det genom månatliga mindre donationer via plattformen BuyMeACoffee.
