Det internationella underrättelsesällskapet InformNapalm presenterar sin andra situationsrapport av händelser inom internationell säkerhet.

Vi kommer att se över de fakta som är viktiga att överväga när vi övervakar de nya globala utmaningarna av hybridkrig och konventionell krigföring. Idag har Ryssland blivit världens främsta angripare som utmanar hela systemet för världssäkerhet. Landets ledning använder krigs- och terroristmetoder för att uppnå kontrollerat kaos i olika regioner i världen. Ukraina är fokus för Rysslands hybridkrig och terrorism.

Ukraina i spetsen för ett hybrid- och terroristförsvar

Situationen i de ockuperade territorierna i Luhansk och Donetsk län fortsätter att försämras.

Det pågår en väsentlig eskalering av striderna längs kontaktlinjen och vi förutser en försämring av situationen i samband med rysk hysteri, såsom förberedelserna för den 9 maj.

Samma dag hålls också den första semifinalen av Eurovision Song Contest. Det bör noteras att ryska medier redan har börjat med en informationskampanj och psykologisk operation.

De spinner om ämnet för terrorattacker mot musikfestivalen. Något som förutsetts av den ryska militära experten Alexander Zhilin. Hans påståenden stöds inte av några fakta och är bara beroende av information som påstås komma från «en informerad källa i Kiev».

Zhilin är den expert som «förutspådde» mordet på statsdumans fd ställföreträdande medlem Denis Voronenkov för en månad sedan. Rysslands specialorgan spelar det gamla spelet «Stop the Thief och försöker lansera idén att terroristattacker mot Schlagerfestivalen påstås ha planerats av den ukrainska säkerhetstjänsten «SBU». Under ett hybridkrigs villkor bör hänsyn tas till eventuella distraherande ryska steg, även i informationssfären.

Området för anti-terrorismverksamhet

I ATO-zonen blir beskjutningar från den ockuperade sidan allt vanligare. Detaljer om detta finns på den ukrainska webbplatsen Infolight (i kronologisk ordning). De ryska terroriststyrkorna använder mycket artilleri och andra tunga vapen. Under de senaste 24 timmarna, vid skrivandets stund, använde de ryska styrkorna också ett 9P132 Grad-P 122 mm raketsystem mot ukrainska positioner i byn Shyrokyne. Ukrainska soldater dödas och skadas varje dag längs frontlinjen. De ockuperade områdena fortsätter att vara fulla av rysk militär utrustning, inklusive luftförsvarsutrustning för att bekämpa obemannade drönare.

En uppdaterad databas per 20 mars 2017 om specifika ryska vapen som finns i de ockuperade områdena i Donbass presenteras på följande länk: bit.ly/RuWeaponryDonbasEN.

Ekologisk förstörelse i Donbass

I samband med säkerhetsproblemen i regionen bör man också uppmärksamma den ekologiska katastrofen som hotar det ockuperade Donbass på grund av ständiga översvämningar av gruvor. Ockupationsmyndigheterna vill inte investera i dränering, utan avyttrar hellre nödvändig utrustning till Ryssland. Om några år kan översvämningarna leda till sänkningar av byggnader, medan delar av Donbass blir outhärdliga på grund av höga saltnivåer. Detta är en av anledningarna till att Ryssland inte vill ta över republikerna Luhansk och Donetsk.

Ekologiska problem på Krim-halvön

Ett sorglig öde väntar också på det ockuperade Krim. Ryssland fortsätter med sin militarisering av halvön, som snart blir ett språngbräde för aggression i Mellanöstern. En militarisering destabiliserar också situationen i Svarta havet. Med en sådan militär och politisk strategi är det omöjligt att återuppliva och utveckla turismen i regionen.

NATO:s sydöstra gränser

Den 28 april röstade det montenegrinska parlamentet enhälligt för att ratificera anslutningsfördraget med NATO.

Detta kommer att väsentligt stärka Västs position på Balkan och därigenom blockera Rysslands potential för ytterligare destabilisering av regionen.

Den 16 oktober 2016 utarbetade den ryska underrättelsetjänsten en kupp i Montenegro. Lyckligtvis misslyckades försöket. En vecka tidigare, hade Ryssland försökt att destabilisera situationen i fd jugoslaviska republiken Makedonien. Landets anslutning till Nato skulle ge det en viss immunitet mot Kremls hybridoperationer, men anslutningen till alliansen komplicerades av en långvarig konflikt med Grekland vilket hindrade Makedoniens möjlighet att bli medlem. Utan tvekan kommer Ryssland att använda detta trumfkort för ytterligare nya provokationer.

Syrien

Den 3 maj 2017 tillkännagav Rysslands president Vladimir Putin planer på att dela Syrien i fyra de-eskaleringszoner: Idlibprovinsen, territoriet norr om Homs, östra Ghouta och den södra delen av landet.

Detta efter en konversation med Angela Merkel i Sochi. Exakta gränser för zonerna skulle fastställas senast den 22 maj. Kreml planerade att underteckna memorandumet om säkerhetszoner i Astana, där den sista rundan av fredsförhandlingar började den 3 maj med Ryssland, Iran och Turkiet som medlare.

Det ryska förslaget att skapa de-eskaleringszoner ser cyniskt ut. Detta efter ryska Su-25-flygplan bombade den syriska småstaden Al-Lataminah och trupper från Assadregimen, som stöds av Ryssland, fortsätter att använda klusterammunition mot civila. Ryssland kämpar också för att dölja sina förluster av artilleri och andra marknadskrafter. Skapandet av säkerhetszoner skulle legalisera användningen av ryska landstyrkor i Syrien. Idag dör många ryska «rådgivare» i Syrien. InformNapalm har identifierat 18 ryska militära enheter, vars trupper deltar i landoperationen i Syrien.

Afghanistan, en ny region för konfrontation mellan USA och Ryssland

Den 3 maj 2017 slog en självmordsbombare i bil till mot en NATO-konvoj utanför USA:s ambassad i centrala Kabul.

Som ett resultat av terrorattacken dog åtta personer och åtminstone 28 skadades. Islamiska staten hävdade ansvaret för explosionen, enligt rapporter från Reuters.Två dagar tidigare hade generalsekreteraren Jens Stoltenberg meddelat sina planer på att utöka kontingenten i Afghanistan. Säkerhetssituationen i regionen fortsätter att försämras. Afghanistan kan blir en ny konfliktzon där USA och Ryssland befinner på motsatta sidor av barrikaderna.

Den 21 april 2017 genomförde talibanernas sabotagegrupp en vågad attack mot en garnison som tillhör den afghanistanska 209:e nationella armékåren (ANA) i den västra utkanten av Mazar-i-Sharif. Som ett resultat av attacken dog mellan 160 och 250 afghanska soldater enligt olika källor. Sådana attacker med så stora förluster har inte inträffat sedan 2001. Kort därefter, den 24 april 2017, gjorde den amerikanska försvarsministern James Mattis en oplanerad resa till Kabul. Under besöket gjorde han klart att om Ryssland fortsätter att stödja terroristgrupper, kommer USA att konfrontera landet för beväpning av talibaner i Afghanistan.

Det är troligt att Ryssland sponsrar terrorister i regionen för att försvaga Västalliansens styrkor och avleda uppmärksamhet från andra konfliktzoner. Vad gäller terroristattacken i Kabul, började (märkligt nog) ryska medier snabbt intensifiera sin kritik mot alliansen. Dessutom anklagade medierna USA för oförmåga att säkerställa fred i regionen. Redan i december 2015 betonade Rysslands särskilda sändebud för Afghanistan, Zamir Kabulov, i ett uttalande att: «Talibanernas intressen i stort överensstämmer med Rysslands». Moskvas uttalanden om kamp mot den islamiska staten används för att dölja aktiveteter som destabiliserar situationen i Syrien och Afghanistan, samt att utöva psykiskt tryck på omvärlden. Särskilt efter varje terroristattack där den islamiska staten tar på sig ansvaret. Tillsammans med det arabiska språket använder ISIS-terrorister också aktivt ryskan för kommunikation och dokumentation. Något som gör det lätt för ryska specialorgan att infiltrera organisationen, särskilt ledarpositionerna.

Venezuela

I Venezuela började en ny protestrunda som svar på president Nicolas Maduros försök att ändra landets konstitution. Tusentals människor gick man ur huse. Redan har mer än 34 personer dödats och över 300 skadats till följd av sammanstötningar med polis i olika delar av Caracas. En nyinspelad video visar att situationen eskalerar. På gatorna uppförs barrikader och hemmagjorda brandbomber används.

En grupp amerikanska senatorer lade nyligen fram en proposition om införandet av sanktioner mot ett antal venezuelanska tjänstemän som anses vara ansvariga för att undergräva demokratin och vara involverade i korruption. Enligt Reuters kan dessa sanktioner också påverka Ryssland. Detta eftersom lagstiftningen kräver att alla nödvändiga åtgärder vidtas för att bromsa det ryska oljeföretaget Rosneft. Bolaget har finansierat det venezuelanska oljebolaget, Petroleos de Venezuela, och hindrat amerikansk energiinfrastruktur att få kontroll.

Arktisområdet

Admiral Paul Zukunft.
Foto: Amerikanska kustbevakningen.

Under ett tal vid Center for Political and International Studies, 3 maj 2017, uttryckte chefen för den amerikanska kustbevakningen, admiral Paul Zukunft, sin oro över den ryska militäruppbyggnaden i Arktis.

«Ryssland ökar aktivt sin närvaro i regionen genom byggandet av nya baser och fartyg. Vi vet att Ryssland förmodligen kommer att ha två isbrytande korvetter med kryssningsmissiler de närmaste åren.

Vår flotta bygger inte några skepp för att motverka detta», sade admiral Zukunft. Ryssland har nyligen visat ett betydande intresse för Arktis. Särskilt i militärområdet. I slutet av mars utbildades Kadyrovs specialstyrkor i övningar, till exempel landning från ett IL-76-flygplan och en Mi-8-helikopter samt andra operationer i svåra klimatförhållanden.

Sammanfattning

Ukraina inledde sin väg mot europeiska värderingar, borgerliga rättigheter och demokrati 2013. I början av 2014 blev Ukraina föremål för en rysk aggression, vilket ledde till att ryska trupper ockuperade Krim och delar av de två östra regionerna. Liknande hade redan inträffat i Georgien och Syrien. Ukrainska soldater förhindrar dagligen med sina liv attacker från aggressorn. Rysslands vetorätt i FN:s säkerhetsråd gör det möjligt att blockera internationella lagar och dess mekanismer. Trots ekonomiska sanktioner visar Ryssland fortsatt tillväxt i export av terrorism och spridning av aggression till andra länder och regioner. Under sådana omständigheter kan världen bara konsoliderade sin tuffa inställning för att minska Kremls alltför stora aptit. Att förhandla med en diktator eller ge despoten möjlighet att rädda sitt ansikte utåt slutar vanligen i globala chocker.

Situationsrapport 1

Läs även vår tidigare situationsrapport om global säkerhet.

Förberedd av Roman Burko specifikt för InformNapalm.

Detta material är särskilt framtaget för publikation av InformNapalm och får återges enligt Creative Commons (CC-BY).

Vid all återgivning skall källan anges med länk till materialet. Vi uppmuntrar våra läsare att aktivt dela våra publikationer på sociala nätverk. Den breda allmänhetens kännedom är avgörande för att förstå krigets verklighet.