Gör sig Ryssland redo att erkänna sin militära invasion av Ukraina? Ryssland justerar ofta sin officiella hållning i många frågor över tid. Något annat kan man inte förvänta sig av ett land vars historia skrivs om varje gång man byter ledare.
Vi tycks nu befinna oss i en situation där Ryssland gör sig redo att officiellt erkänna djupet och omfattningen av sitt krig mot Ukraina. Men man kommer att göra det stegvis och med välkänd cynism. Putin har från allra första början dragit valser om lokala ”folkmiliser” på Krim vars unikt ryska uniformer, vapen och utrustning inhandlats på ”överskottslager”. Senare har han dock erkänt att de ukrainska militära förbanden blockerades och avväpnades av ryska reguljära styrkor. Det internationella underrättelsekollektivet InformNapalm har återkommande studerat och rapporterat om dessa händelser och omständigheter i sina OSINT-utredningar [1][2].
Gör sig Ryssland redo att bekräfta sitt deltagande i Ukrainakriget
De ryska ”politiska bedömarna” verkar nu lägga grunden för ett erkännande av den ryska invasionen av östra Ukraina. De lokala ”separatisterna”, oräkneliga ryska legosoldater och förespråkare för hitta-på-konstruktionen ”Novorossia” har alltid varit införstådda med att ryska reguljära trupper och vapen deltagit i striderna. De har till och med ett särskilt begrepp för detta: Nordanvind – som beskriver detta förhållande.
Ryssarna och sovjeterna före dem, ersätter ofta konventionella termer med kreativa omskrivningar och eufemismer, eller skapar helt nya begrepp som döljer sakernas verkliga tillstånd. Till exempel benämndes Sovjetunionens alla militära operationer utanför gränserna som ”broderlig assistans” eller ”internationell plikt” trots att de de facto var rena krigshandlingar eller militära interventioner.
Försörjningen av krigsmateriel till östra Ukraina kallas således för ”Voentorg” (ryska arméns överskottslager). Ryska soldater benämns som “Otpuskniki“ (semesterfirare) eller “Ih-tam-net“ (de-finns-inte-där) osv. Denna begreppssubstitution är en snygg psykologisk fint. Till exempel skapade ryska media begreppet ”små gröna män”. En förskönande omskrivning som vi och våra media svalt med hull och hår istället för att kalla dem vid deras rätta namn: Den ryska armén. Är detta en tillfällighet eller ett resultat av medveten strategi som utvecklats av professionella åsiktsmanipulatörer?
Putins skämtsamma kommentarer om Donald Trumps äventyr i Moskva är ett närliggande exempel på sådana omskrivningar. Ordet prostituerad skulle låta alltför grovt, direkt och konfrontativt. Men med beskrivningen flickor med reducerat socialt ansvar blev världspressen närmast exstatisk. Är detta också en ren tillfällighet eller ytterligare ett exempel på en medveten åsiktsmanipulation?
Låt oss dock återvända till frågan om Ryssland skickar upp försöksballonger för att testa hur ett eventuellt erkännande av dess krig i östra Ukraina skulle kunna lanseras. Statsvetaren Sergei Markov gjorde nyligen ett uttalande på radiokanalen Eko Moskva, i programmet Osoboe Mneniye. Hans sätt att uttrycka sig påminner lite om hur Zhirinovskiy (övers. anm: En notorisk ultrakonservativ medlem av det ryska parlamentet) lät i början av sin politiska karriär. De båda spelar en liknande roll i hur de yppar idéer som har kläckts i Kreml men som vore alltför oerhörda som officiella uttalanden.
– “Jo, jag tror att det finns materiel som kommit från ”överskottslagret”, att det finns ”semesterfirare”. Enligt mina källor hade de två ”semestrar” om en vecka i taget. Kommer du ihåg den kritiska tiden vid omringningen av Ilovaisk? Där fanns det verkligen en del ”semesterfirare” som, så att säga, bidrog till att dra åt snaran kring Ilovaisk, och de hjälpte också till senare med omringningen av Debaltseve. Annars har allt gjorts av armén i Folkrepubliken Donetsk (DNR) och Folkrepubliken Luhansk (LNR), vars potential Stockholms Institut för Strategiska Studier [finns inget sådant institut, sannolikt avses FOI – övers. anm] rankat som, om jag minns rätt, som Europas femte eller sjätte största”.
Här märker vi återigen samma omskrivningar: Semesterfirare och överskottslager. Markov erkänner här att den ryska armén deltagit i kriget mot Ukraina i såväl Ilovaisk som Debaltseve. Det han gör är att försöka urskulda sig, istället för att rent ut säga: Ja, armén deltog – men bara två gånger.
Den ryska agitationspropagandan kommer sannolikt att röra sig mot en mer uttalad beskrivning av ryskt ansvar för kriget, över tid. Under de första tre åren har Ryssland envetet begärt bevis för påståenden om inblandning. Nu rör sig retoriken långsamt mot att man lämnar detta envisa avståndstagande till att erkänna viss intervention. Men bara två gånger. Många bedömare i väst skulle gladeligen ”nöja sig” med ett sådant erkännande.
Bevis finns dock i överflöd. Till exempel den första inför allmänheten erkända ryska krigsfången, Andrei Balobanov, tillfångatogs av den ukrainska armén redan i mitten av juli 2014 – en månad före slaget om Ilovaisk. Minns också två andra ryska soldater: Petr Khokolov och Ruslan Garafiyev, som tillfångatogs i början av augusti samma år. Bägge dessa händelser inträffade före slaget om Ilovaisk.
Spetsnaz-soldaterna Alexander Alexandrov och Evgeniy Erofeev ur den ryska militära underrättelsetjänsten GRU:s styrkor tillfångatogs 16 maj 2015 – långt efter slaget om Debaltseve. Den ryske majoren Vladimir Starkov togs tillfånga under sommaren 2015 – också det långt efter Debaltseve.
InformNapalms analytiker har observerat de ryska truppernas aktiviteter i Ukraina från krigets allra första skälvande stund fram till dags dato.
I tillägg till reguljära infanteriförband rapporteras det också återkommande, om att reguljär militärteknisk personal permanent stationeras till östra Ukraina för att underhålla avancerad utrustning som endast är i bruk hos den ryska armén.
Det är av största vikt att Ukraina vid rätt tidpunkt rycker åt sig initiativet och visar otvivelaktiga bevis för de ryska truppernas permanenta närvaro i Ukraina. Intressant nog var det efter InformNapalms föredragning inför NATO och OSCE som propagandister i ”LNR” och ”DNR” alltmer aktivt försökte nedvärdera undersökningar som ukrainska frivilliga sammanställt.
Förr eller senare kommer internationella domstolar att fälla sina domslut. Förr eller senare kommer dessa domstolar att bekräfta att Ryssland har försett sina stridande i östra Ukraina med vapen och krigsmateriel. Och förr eller senare kommer Ryssland att behöva betala enorma skadestånd till Ukraina för sin militära aggression och all den skada den åsamkat. Den aggressionen kommer inte att begränsas till två ”små” episoder.
Av Anton Pavlushko. Översatt och redigerat av Von de Plume.
Detta material är särskilt framtaget för publikation av InformNapalm och får återges enligt Creative Commons (CC-BY).
Vid all återgivning skall källan anges med länk till materialet. Vi uppmuntrar våra läsare att aktivt dela våra publikationer på sociala nätverk. Den breda allmänhetens kännedom är avgörande för att förstå krigets verklighet.
