Multifunktionella UAV Orlan-10 används aktivt av de ryska väpnade styrkorna i striderna mot Ukraina i Donbass. 

Öppna källor anger att systemet har utvecklats av det ryska företaget Special Technology Center och ingår i det ryska gemensamma taktiska kommandosystemet som implementerar begreppet nätverkscentrerat krig.

Orlan-10 består av endast två rysktillverkade delar

Det har visat sig att de enda komponenterna i denna UAV som faktiskt tillverkats av den ryska tillverkaren är ett hölje och en MNP-M7-spårmottagare baserad på ADSP-BF534-chipet från det amerikanska företaget Analog Devices. De återstående komponenterna som GPS-spårare, startaggregat, motor, tändningsmoduler, flygkontroll, telemetri och GPS-modul tillverkas i USA, Tyskland, Japan, Kina och andra länder. Dessa tekniker är relaterade till produkter med dubbla användningsområden som Ryssland köper och använder för militära ändamål.

Krasch i Azovska sjön

Volontärer från flygspaningsgruppen Army SOS har försett InformNapalm med en rapport som beskriver komponenterna i den ryska UAV Orlan-10 (№ 10332) som störtade i Azovska sjön den 6 november 2016 nära byn Melekino i Donetsk län. Flygloggarna som publicerades i en tidigare rapport visar att denna UAV upprepade gånger hade kränkt ukrainskt luftrum på ryska arméns vägnar. Det här sedan början av tidpunkten för annekteringen av Krim. Drönaren genomförde också rekognosceringsflygningar över Donbass. Utgångspunkten för flygningarna var den ockuperade Krimhalvön, liksom militära träningsområden nära Krasnodar i Volgogradregionen i Ryssland.

Orlan-10 i detalj

“Våra tekniker har tagit bort varje skruv, avsaltat enskilda delar, räknat alla kretsar och chips. Tack vare det här grundliga arbetet har det varit möjligt att ta reda på vilka komponenter som ryska UAV Orlan-10 består av”, fastslår volontärerna från Army SOS.

GPS-spårare

GPS-spåraren ligger på ett avstånd av +100/150 mm till vingkontakten. Strömförsörjningen är stationär eller från eget batteri. SIM-kortet saknas i dataöverföringsmodulen. Möjligen är spåraren programmerad för vissa nätverk. Chippen märkta HC4060 (2H7A201) och STC 12LE5A32S2 35i är av kinesisk tillverkning.

Startmodul

PTN78020, tillverkad av det amerikanska företaget Texas Instruments Incorporated.

Motor och tändningsmodul

Förbränningsmotor från den japanska tillverkaren SAITO, tillsammans med tändningsmodul 4,8-9W, 500mA.

Kontrollsystem

Flygkontrollen är baserad på mikrochips STM32F103 LQFP från den fransk-italienska mikroelektronikproducenten STMicroelectronics. Trycksensorns chips är MPXA4115A och MPXV5004DP från det amerikanska företaget Freescale Semiconductor (för närvarande ägd av det nederländska företaget NXP Semiconductors NV). Kompass HMC6352 är från det amerikanska företaget Honeywell.

Kontrollsystemet efter demontering

Telemetrimodul

Överföringsområdet är 902-928MHz. Modulkontrollen är baserad på mikrokontroller ATxmega256A3 från det amerikanska företaget Microchip. Högfrekvensförstärkare RF3110 kommer från den amerikanska tillverkaren Quorvo. Datamottagaren DP1205-C915 kommer från det tyska företaget AnyLink med ett påsatt klistermärke från den ryska distributören ImoTech. Antennen är en 2/3 klassisk 915 MHz kvartsvågsdipol med vertikal polarisering, monterad i den bakre delen av kroppen.

GPS-modul

GPS-modul baserad på GLONASS, GPS och QZSS mottagare LEA-6N från det schweiziska företaget U-blox, parat med ryska МНП-М7, som bygger på microchipset ADSP-BF534 från det amerikanska företaget Analog Devices.

Från och med januari 2018 har nio förluster av denna UAV-typ dokumenterats i Luhansk och Donetsk län. Tre olyckor har orsakats av systemfel på grund av ukrainska elektroniska krigssystem, och 6 st. Orlan-10 har skjutits ner med skjutvapen och luftförsvar.

Aktivister i Ukrainas Cyberallians har hackat dokument som tillhör spaningsledaren i Luhanskrepublikens andra armé. Aktivisterna har kunnat fastställa att det är rysk militärpersonal som opererar drönarna och att varje flygning åtföljs av underrättelserapporter till chefen för den ryska underrättelsetjänstens tolvte reservkommando.

Av Mikhail Kuznetsov och Roman Burko.

Detta material är särskilt framtaget för InformNapalm och får återges enligt Creative Commons (CC-BY).

Vid all återgivning skall källan anges med länk till materialet. Vi uppmuntrar våra läsare att aktivt dela våra publikationer på sociala nätverk. Den breda allmänhetens kännedom är avgörande för att förstå krigets verklighet.