Slovakiska informationstjänsten (SIS) är Slovakiens civila säkerhetstjänst. Tjänsten är direkt underställd premiärministern Robert Fico. Verksamheten är organiserad enligt en integrerad modell som omfattar både inhemsk och utländsk underrättelseverksamhet.
Sedan den 26 augusti 2024 leds tjänsten av Pavol Gašpar. Enligt uppgifter från tidigare befattningshavare har verksamheten därefter genomgått förändringar som enligt deras bedömning påverkar tjänstens uppdrag och funktion.
Tidigare SIS-ledning kritiserar utvecklingen
Juraj Kulík, tidigare chef för Nationellt säkerhetsanalytiskt centrum vid Slovakiens civila säkerhetstjänst, har i offentliga sammanhang redogjort för förhållandena inom tjänsten efter ledningsskiftet. Kulík var verksam inom organisationen i över tjugo år och tjänstgjorde under sju olika generaldirektörer. Uttalandena har gjorts i intervjuer i podcasten Disinfo Report, producerad av portalen Infosecurity.sk.
Kulík har uppgett att utvecklingen enligt hans bedömning är allvarlig. Han har vidare framhållit att Slovakiska informationstjänsten enligt gällande lagstiftning ska vara politiskt neutral och att denna skyldighet uttryckligen åvilar tjänstens ledning.
Slovakiska informationstjänstens uppgifter
Slovakiens informationstjänst (SIS) inrättades den femtonde februari 1993 genom lag nummer 46 från år 1993. Organisationen efterträdde delar av tidigare federala säkerhetsstrukturer.
Tjänstens uppdrag är att inhämta, analysera och bearbeta information rörande hot mot den konstitutionella ordningen, den inre säkerheten och statens säkerhet. Uppdraget omfattar även skydd av statens utrikespolitiska och ekonomiska intressen. Verksamheten inriktas särskilt på risker kopplade till terrorism, organiserad brottslighet, extremism, illegal migration, penningtvätt samt olaglig handel med vapen och produkter med dubbla användningsområden.
Inom den ekonomiska säkerhetsverksamheten omfattar uppdraget bland annat att identifiera slöseri och bedrägligt nyttjande av statlig och kommunal egendom, korruption och otillbörliga intresseförhållanden inom offentlig förvaltning, allvarliga skatte och tullbrott samt hot mot energisäkerheten. Inom den utländska säkerhetsverksamheten analyseras främst kris och konfliktområden samt konsekvenser av internationella säkerhets och ekonomiska kriser för Slovakiens säkerhet och ekonomiska intressen.
Tjänsten samarbetar med underrättelsetjänster i andra stater samt med internationella organisationer inom ramen för gemensamt säkerhetsarbete inom EU och Nato.
Kontroll av verksamheten
Kontrollen av Slovakiska informationstjänstens verksamhet utövas av Nationalrådet genom ett särskilt kontrollorgan bestående av parlamentsledamöter. Ytterligare kontroll utövas genom säkerhetsrådet och dess underordnade kommittéer.
Tjänstens direktör är skyldig att minst en gång per år redovisa verksamheten för Nationalrådet. Den tjugosjunde oktober 2021 antog Nationalrådet vid sitt 440 sammanträde en resolution om inrättande av en särskild kontrollkommitté för tjänsten.
Pavol Gašpars bakgrund och utnämning
Pavol Gašpar föddes den sjunde januari 1988 i Nitra. Han är son till Tibor Gašpar, tidigare chef för polisens presidium och nuvarande parlamentsledamot för partiet Smer samt vice talman i Nationalrådet.
Gašpar avlade juristexamen vid Paneuropeiska högskolan i Bratislava år 2011. Examensarbetet behandlade frågor om korruption. Enligt senare granskningar innehöll arbetet omfattande plagiering.
Hans yrkesverksamhet inleddes som polisutredare i Nitra under åren 2012 till 2013. Därefter tjänstgjorde han som domarassistent vid Högsta domstolen mellan 2014 och 2016. Under perioden 2019 till 2023 var han verksam som advokat och företrädde bland annat Tibor Gašpar och affärsmannen Norbert Bödör.
Efter parlamentsvalet 2023 utsågs Pavol Gašpar till statssekreterare vid justitiedepartementet. Den fjortonde februari 2024 godkände regeringen hans nominering till chef för SIS. Tidigare presidenten Zuzana Čaputová avböjde att genomföra utnämningen. Regeringen beslutade därefter att ändra tjänstens stadga, vilket möjliggjorde att Gašpar kunde tjänstgöra som ställföreträdande chef med fulla befogenheter.
Den 26 augusti 2024 utnämnde nuvarande president Peter Pellegrini Pavol Gašpar till chef för SIS.
Familjeband och intressekonflikter
Tibor Gašpar är ledamot av Nationalrådets försvars och säkerhetsutskott samt medlem av kontrollutskottet för SIS. Han har åtalats i flera korruptionsärenden samt för misstänkt maktmissbruk i tjänsten. Han innehade befattningen som chef för polisens presidium under perioden 2012 till 2018.
Enligt uppgifter publicerade av journalister ska Tibor Gašpar under sin tid som polischef ha möjliggjort att en grupp affärsintressen, benämnd Bödörgruppen, fick betydande inflytande över polisens verksamhet, främst i området kring regionhuvudstaden Nitra. Gruppen är kopplad till säkerhetsföretaget Bonul.
Bonul ägdes av Miroslav Bödör, far till Norbert Bödör. Företaget erhöll under tidigare regeringar ledda av partiet Smer omfattande statliga kontrakt, under den period då Tibor Gašpar var chef för polisens presidium.
Norbert Bödör är åtalad i två större korruptionsärenden, benämnda Dobytkár och Očistec. Det förstnämnda avser misstänkt korruption vid Jordbrukets betalningsbyrå. Det sistnämnda rör misstankar om otillbörligt inflytande över polisen under Tibor Gašpars tid som polischef. Pavol Gašpar företrädde Norbert Bödör som juridiskt ombud under perioden 2019 till 2023.
Enligt uppgifter övervägde partiet Smer initialt att nominera Tibor Gašpar till chef för SIS. Detta bedömdes dock sakna rättslig grund eftersom han vid tidpunkten stod under utredning. Partiet beslutade därefter att nominera Pavol Gašpar.
Oppositionella företrädare har uppmärksammat att Tibor Gašpar, i egenskap av medlem av kontrollutskottet för SIS, utövar tillsyn över en myndighet som leds av hans son. Detta har enligt oppositionen väckt frågor om intressekonflikter och tjänstens oberoende.
Trafikolyckan i Nitra
Den 30 augusti 2025 var Pavol Gašpar inblandad i en trafikolycka i staden Nitra. Olyckan inträffade på gatan Dobšinského i stadsdelen Zobor. Gašpar framförde vid tillfället ett sportfordon av märket Dodge Challenger. Enligt offentliga register var bilen vid tidpunkten inte besiktigad.
Vid olyckan kolliderade Gašpar med en Volkswagen Passat i vilken en familj färdades tillsammans med sin fjortonåriga dotter. Dottern ådrog sig lindriga skador och fördes till sjukhus för vård. Skador uppstod även på trafikskyltar och gatubelysning. Alkoholtester genomfördes på båda förarna och gav negativa resultat.
Familjen i det andra fordonet har uppgett att Gašpar inte visade intresse för dotterns tillstånd och att ingen ambulans tillkallades. Enligt familjens uppgifter försökte Gašpar lämna olycksplatsen. De har vidare uppgett att Gašpar initialt medgav ansvar för olyckan men senare ändrade inställning efter telefonsamtal.
Partiet SaS har uppgett att chefen för polisledningen i Nitra, Branislav Hajnovič, anlände till olycksplatsen i civila kläder kort efter händelsen. Enligt parlamentsledamoten Martina Bajo Holečková hade Gašpar kontaktat honom. Hajnovič har förnekat detta och uppgett att han passerade platsen av en tillfällighet.
Polisutredaren Matej Bais, som ansvarade för handläggningen av ärendet, avslutade sin anställning inom poliskåren i november 2025. Partiet Demokrati har hävdat att detta står i samband med olyckan. Bais har i uttalanden förnekat detta men inte lämnat närmare uppgifter om skälen till sitt beslut.
Utredningen av olyckan pågår sedan augusti 2025
Gašpar förhördes först efter sex veckor. Oppositionella företrädare har anfört att detta kan indikera bristande likabehandling. Familjen i det andra fordonet har uppgett att de inte fick tillgång till utredningsmaterialet, medan Gašpar enligt uppgifter hade sådan tillgång.
Händelsen gav upphov till offentliga protester. Partiet SaS organiserade en demonstration i Nitra vid olycksplatsen. I samband med demonstrationen uppfördes ett tillfälligt monument som enligt arrangörerna symboliserade kritik mot maktutövning.
Nitras borgmästare Marek Hattas har uppgett att offentlig kritik mot familjen Gašpar upplevs som känslig. Han har vidare anfört att familjen Gašpar och familjen Bödör enligt hans bedömning har begränsat lokalt inflytande i Nitra utan fokuserar på verksamhet kopplad till europeiska fonder och skydd av personer på nationell nivå.
Förändringar i tjänstens inriktning
Ett anonymt brev, som uppges ha undertecknats av tjänstemän inom Slovakiska informationstjänsten (SIS), har beskrivit omfattande förändringar i verksamheten efter Pavol Gašpars tillträde. Innehållet i brevet överensstämmer enligt uppgift med de bedömningar som Juraj Kulík offentligt har framfört.
Enligt brevet har tjänsten minskat sin verksamhet inriktad på ryska underrättelsetjänster. I stället ska fokus ha förskjutits mot samarbete med utländska underrättelsetjänster. Den aktiva närvaron av ryska underrättelseofficerare i Slovakien beskrivs som möjlig efter dessa förändringar.
Kulík har bekräftat dessa uppgifter och uppgett att tjänstens ledning enligt hans bedömning har avvecklat arbetet mot ryskt inflytande och hybrida operationer. Han har anfört att detta utgör ett direkt hot mot statens säkerhet och Slovakiens trovärdighet gentemot internationella partner.
Den ryska hotbilden
Enligt Kulík står Slovakien inför påtagliga hybrida hot från Ryssland. Han har anfört att ryska aktiviteter inte enbart omfattar informationspåverkan utan även påverkan av politiska, sociala och ekonomiska beslutsfattare.
Kulík har vidare uppgett att staten enligt hans bedömning i praktiken har upphört med systematiskt arbete mot hybrida hot. Säkerhetsrådets kommitté för hybrida hot uppges existera formellt men sakna faktisk verksamhet. Enligt Kulík har experter inom konstitutionell rätt påpekat att säkerhetsrådet har en rättslig skyldighet att säkerställa att denna kommitté är operativ.
Ryssland har under flera år genomfört operationer riktade mot Väst, inklusive medlemsstater i EU och Nato. Dessa operationer genomförs enligt beskrivningen inom ramen för så kallade hybrida aktiviteter.
Kulík har betonat att diplomatiska kontakter inte befriar staten från ansvar att stärka samhällets motståndskraft mot yttre hot, trots politisk polarisering inom landet.
Personalpolitik och arbetsmiljö
Juraj Kulík har uppgett att han efter ledningsskiftet utsattes för åtgärder som han uppfattar som repressalier. Han avsattes från sin befattning som chef för Nationellt säkerhetsanalytiskt centrum. De skäl som angavs av tjänsteledningen har han beskrivit som sakligt felaktiga och funktionellt motiverade snarare än rättsligt grundade.
Kulík har vidare anfört att den nya ledningen politiserat personalförvaltningen och systematiskt riktat åtgärder mot anställda som inte anses stå i linje med nomineringar från partiet Smer. Enligt hans uppgifter används SIS i dessa fall för politiska syften snarare än för fullgörande av sitt lagstadgade uppdrag.
Enligt Kulík har ledningen tillämpat flera former av personalpåverkan. Dessa omfattar indragning av tjänstefordon och ekonomiska resurser, inledning av disciplinära förfaranden samt organisatoriska förändringar som innebär beordrade förflyttningar till andra delar av landet. Han har som exempel uppgett att en tjänsteman med två minderåriga barn beordrades förflyttning från Bratislava till östra Slovakien utan föregående dialog.
Kulík har jämfört dessa metoder med tillvägagångssätt som användes av Statssäkerhetstjänsten under den kommunistiska perioden. Han har varnat för att en underrättelsetjänst som används som maktmedel riskerar att allvarligt undergräva den inre säkerheten.
Enligt Kulík befriar sig tjänsten från erfarna och sakkunniga medarbetare som han beskriver som lojala gentemot staten. Liknande förfaranden ska enligt honom även förekomma inom andra statliga organ, inklusive säkerhetsstrukturer och den diplomatiska kåren. Han har anfört att detta leder till förlust av institutionellt kunnande och skapar interna säkerhetsrisker.
Kulík har vidare uppgett att personalförvaltningen präglas av föråldrade ledningsmetoder baserade på auktoritativa order. Han har betonat behovet av moderna metoder för ledning av personalresurser, särskilt vid arbete med yngre anställda.
Misstankar om olaglig avlyssning
Det har framförts misstankar om att SIS använt sina tekniska resurser för avlyssning i strid med gällande rätt. Kulík har uppgett att hans tjänstetelefon kan ha varit föremål för avlyssning och att information därifrån enligt hans bedömning kan ha använts för att begränsa hans yrkesmässiga möjligheter.
Parlamentsledamoten Juraj Krúpa från partiet SaS har uppgett att även han kan ha varit föremål för avlyssning. Han har uttryckt oro för att tekniska övervakningsmedel används under förevändning att bekämpa så kallad extrem liberalism. Enligt hans uppfattning riskerar personer som deltar i demonstrationer eller motsätter sig regeringskoalitionen att klassificeras som extrema liberaler, vilket i sin tur kan ligga till grund för övervakning.
Ledningen för Slovakiens informationstjänst har gjort polisanmälningar och begärt att anklagelserna utreds. Ledningen har förnekat samtliga påståenden om trakasserier och olaglig avlyssning.
Relationer med utländska underrättelsetjänster
Juraj Kulík har ifrågasatt påståenden från tjänstens ledning om att informationsutbytet med utländska underrättelsetjänster skulle ha förblivit opåverkat. Han har uppgett att utländska samarbetspartner enligt hans information följer slovakiska politikers kontakter med ryska företrädare och ryska underrättelsetjänster.
Enligt uppgifter i det anonyma brevet från tjänstemän inom Slovakiska informationstjänsten (SIS) har relationerna med samarbetande underrättelsetjänster försämrats. Kulík har anfört att underrättelsetjänster regelmässigt begränsar informationsdelning när de befarar läckage eller missbruk. Han har betonat att information utgör en av de mest skyddsvärda tillgångarna inom underrättelseverksamhet.
Kulík har även noterat att delar av den europeiska politiska eliten utbildats vid Moskvainstitutet för internationella relationer MGIMO eller vid Sankt Petersburgs statliga universitet. Han har påmint om att Slovakiska informationstjänsten under andra hälften av 1990 talet upplevde internationell isolering samt att liknande situationer inträffat i andra länder i regionen.
Enligt officiella dokument bygger Slovakiska informationstjänsten sina internationella relationer på balanserade och ömsesidiga partnerskap. Samarbete utvecklas främst med underrättelsetjänster i USA, Storbritannien, Frankrike, Tyskland samt med grannländer, särskilt inom Visegrádgruppen. Tjänsten deltar även i underrättelsesamarbete inom EU och Nato.
Politiska kontakter med Ryssland
Företrädare för den slovakiska regeringen har genomfört flera kontakter med ryska politiska företrädare. Premiärminister Robert Fico har haft möten med Rysslands president Vladimir Putin. Tibor Gašpar har träffat Vjatjeslav Volodin, talman för Statsduman. Utrikesminister Miroslav Blanár har haft kontakter med Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov.
Parlamentsledamoten Ľuboš Blaha har haft möten med Dmitrij Medvedev samt med chefen för den ryska utlandsunderrättelsetjänsten Sergej Narysjkin. Dessa kontakter har av oppositionella företrädare beskrivits som problematiska ur säkerhetssynpunkt.
Regeringen har även ersatt vissa erfarna diplomater med personer som utbildats vid ryska institutioner. Enligt kritiker väcker detta frågor om risken för informationsläckage eller politisk påverkan.
Påståenden om statskupp
Den tjugoandra januari 2025 uppgav inrikesminister Matúš Šutaj Eštok, med hänvisning till en rapport från Slovakiska informationstjänsten, att Slovakien stod inför ett verkligt hot om statskupp. Ministern hänvisade till bombhot, cyberattacker samt uppgifter om utländska aktörer som skulle ha manipulerat gatuprotester.
Den 31 januari 2025 presenterade premiärminister Robert Fico tillsammans med Pavol Gašpar och andra höga tjänstemän Mamuka Mamulasjvili, ledare för den Georgiska legionen som strider på Ukrainas sida, som huvudansvarig för den påstådda sammansvärjningen. Regeringen uppgav att hans inresa till Slovakien och Schengenområdet hade blockerats.
Anklagelserna åtföljdes inte av presentation av konkreta bevis såsom fotografier, avlyssnade kommunikationer eller operativa detaljer. Uppgifterna bestod av återkommande påståenden om att Mamulasjvili och icke namngivna slovakiska aktivister planerade våldshandlingar.
Kulík har anfört att om ett verkligt kuppförsök hade förelegat borde misstänkta personer ha gripits eller frihetsberövats innan uppgifterna offentliggjordes. Han har vidare uppgett att presentationen av informationen innebar att Slovakiska informationstjänsten drogs in i politisk konflikt, vilket enligt hans bedömning strider mot kravet på politisk neutralitet.
Kulík har även uppgett att tjänsten bröt mot gällande lagstiftning genom att offentligt erkänna användning av informations och övervakningstekniska medel vars tillämpning kräver domstolstillstånd. Han har anfört att lagen uttryckligen förbjuder att sådan användning avslöjas samt att hantering av personuppgifter i detta sammanhang väcker rättsliga frågor.
Den trettionde januari 2025 greps en ukrainsk medborgare i Slovakien misstänkt för förberedelse av statskupp. Personen deporterades enligt lokala medier. Identiteten offentliggjordes inte.
Mamuka Mamulasjvilis besök i Bratislava
I slutet av juli 2025 vistades Mamuka Mamulasjvili, ledare för den Georgiska legionen som strider för Ukraina, i Bratislava. Journalisten Tomáš Forró dokumenterade ett möte med honom på Frihetsplatsen i närheten av Regeringskansliet. Inspelningen publicerades på sociala medier den sjätte augusti 2025.
Händelsen gav upphov till omfattande politisk debatt. Den väckte frågor om allvaret i de tidigare anklagelserna samt om dessa varit avsedda att undergå rättslig prövning.
Mamulasjvili har uppgett att han aldrig planerat någon statskupp i Slovakien eller i något annat land. Han har vidare anfört att han inte varit registrerad i Schengenområdets informationssystem som person med inreseförbud. Enligt tillgängliga uppgifter har varken Mamulasjvili eller andra utpekade personer kontaktats av slovakiska myndigheter efter januari 2025.
Oppositionsledamoten Zuzana Števulová från partiet PS har påpekat att Schengenområdets informationssystem är en gemensam databas och att ansvar för riktigheten i införda uppgifter åvilar den stat som gjort registreringen. Hon har anfört att uppgifter från den nationella centralen SIRENE, vilken ansvarar för kompletterande informationsutbyte och verifiering av registreringar i Schengenområdets informationssystem, och som bekräftar avsaknad av registrering, undergräver berättelsen om hot om statskupp.
Inrikesminister Šutaj Eštok har uttalat att han anser att journalistiska och oppositionella påståenden utgör konspirationsteorier. Han har vidare anfört att frånvaron av kännedom hos de utpekade personerna enligt hans bedömning visar att säkerhetsmyndigheterna utför sitt arbete korrekt.
Oppositionsledamoten Branislav Vančo från PS har hävdat att uppgifterna om statskupp användes för att förhindra ett misstroendevotum mot regeringen. Han har påmint om att regeringen i januari avbröt ett avsättningsförfarande i Nationalrådet i samband med presentationen av hotbilden.
Oppositionens åtgärder
Partiet SaS har lämnat in en anmälan om disciplinärt förfarande mot Pavol Gašpar. Skälen som anförts rör misstänkta trakasserier av personal samt hans hantering av trafikolyckan i Nitra. Parlamentsledamoten Mária Kolíková från SaS har uppgett att SIS enligt hennes bedömning inte fullgör sitt säkerhetsuppdrag och inte samarbetar korrekt med partner inom EU och Nato.
Partiet PS har initierat en kontroll av SIS efter att ha mottagit det anonyma brevet från tjänstemän. Brevet offentliggjordes av parlamentsledamoten Zuzana Števulová trots att dess äkthet inte verifierats. Hon har motiverat detta med hänvisning till öppenhetsprincipen och överensstämmelse med Kulíks uttalanden.
Kontrollutskottet för SIS har behandlat ärendet. Förslag om inspektion av tjänstens lokaler avslogs av utskottet som helhet. Oppositionsledamöter har dock uppgett att de avser genomföra egen kontroll.
President Peter Pellegrini har meddelat att han kommer att behandla anmälan om disciplinärt förfarande. Koalitionsledamöter i kontrollutskottet har efter att ha hört Gašpar bedömt anklagelserna som obefogade.
Framtidsperspektiv
Juraj Kulík har uttryckt tvekan om huruvida SIS kan reformeras inom befintlig struktur eller om en ny organisation behöver byggas upp. Han har uppgett att han avser att återvända till tjänsten och har därför ingett förvaltningsbesvär med begäran om rättslig prövning av lagligheten i ledningens beslut. Ytterligare rättsliga åtgärder förbereds.
Oppositionella partier fortsätter att kräva Pavol Gašpars avgång. Protester har genomförts på flera platser i landet.
Före detta anställda inom SIS har uttryckt oro för ett ökat politiskt inflytande över underrättelseverksamheten. Dessa uppgifter har framförts i offentliga sammanhang.
Slutsatser
Slovakiska informationstjänsten (SIS) befinner sig i en period präglad av omfattande anklagelser om förändrad verksamhetsinriktning, personalrelaterade åtgärder och misstänkt missbruk av befogenheter. Uppgifter om minskad verksamhet riktad mot ryska underrättelsetjänster i kombination med politiska kontakter med ryska företrädare har väckt frågor om tjänstens förmåga att fullgöra sitt uppdrag.
Juraj Kulíks uttalanden samt innehållet i det anonyma brevet från tjänstemän inom tjänsten ger en samlad bild av en organisation under betydande intern och extern press. Behovet av oberoende granskning och eventuella strukturella reformer har av flera aktörer bedömts som angeläget.
Händelseutvecklingen kring uppgifterna om statskupp samt Mamulasjvilis senare vistelse i Bratislava har påverkat regeringens trovärdighet i säkerhetsfrågor. Avsaknaden av efterföljande rättsliga åtgärder har bidragit till ifrågasättande av uppgifternas grund.
Den fortsatta hanteringen av disciplinärenden, kontrollåtgärder och rättsliga prövningar bedöms vara avgörande för Slovakiska informationstjänstens framtida roll inom det nationella säkerhetssystemet.
Ytterligare artiklar av InformNapalm
- InformNapalm avslöjar 77 anställda vid ryska försvarets 46:e forskningsinstitut
- 33 anställda vid anstalt nr 10 ansvariga för övergrepp mot ukrainska krigsfångar
- Hemliga dokument om komponenttillverkaren för Su-57 och PAK DA Poslannik
Materialet får fritt spridas och återpubliceras under förutsättning att källan anges. Licensiering enligt Creative Commons Erkännande 4.0 Internationell (CC BY 4.0). Följ oss på Facebook, Twitter, Telegram och Slate (Sl8).
InformNapalm tar inte emot ekonomiskt stöd från någon stat eller institutionell sponsor. Verksamheten finansieras uteslutande av frivilliga insatser från enskilda volontärer och läsare. Den som önskar bidra kan göra det genom månatliga mindre donationer via plattformen Buymeacoffee.
