Ukrainska robotar och drönare har förstört Kertjbrons centrala vägbåge och vägspannet under den. Även järnvägsdelen har skadats vid angreppet den 17 november 2026. Enligt Ukrainas säkerhetstjänst (SBU) föregicks attacken av en månadslång operation i sju etapper, där ukrainska styrkor först angrep det ryska luftförsvaret. Bron, som Ryssland byggde efter den illegala annekteringen av Krim, har länge granskats av ukrainsk underrättelsetjänst. Redan 2022 fick Ukrainas militära underrättelsetjänst tillgång till omfattande ryska tekniska handlingar om anläggningen.
Bilder och videoklipp som publicerats av Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj visar en nedrasad metallbåge i Kertjsundet och ett stort avbrott i vägförbindelsen. Ukrainas generalstab uppger att vägtrafiken är helt stoppad och att järnvägsbågen har skadats. De ryska ockupationsmyndigheterna har stoppat vägtrafiken, medan viss tågtrafik enligt ryska uppgifter har återupptagits. Hur omfattande skadorna på järnvägen är och vilken transportkapacitet den har är ännu oklart.
En månadslång operation mot det ryska försvaret
Enligt SBU:s redovisning av angreppet pågick operationen i omkring en månad och omfattade sju etapper. Under de första veckorna angrep SBU och andra ukrainska förband systematiskt det ryska luftförsvaret kring bron. Därefter riktades angreppen mot själva bron, först av säkerhetstjänsten och senare tillsammans med andra delar av Ukrainas försvarsstyrkor.
President Volodymyr Zelenskyj uppger att ukrainska styrkor även angrep ryska radarstationer och system för telekrig. Ryssland har under flera år byggt upp ett omfattande försvar kring bron, som hör till de hårdast bevakade infrastrukturanläggningarna på den ockuperade halvön.
I operationens avslutande etapp angrep SBU:s specialförband Alfa vägbågen med ukrainskutvecklade robotdrönare av typen Paljanytsia. Säkerhetstjänsten uppger att bågen och vägspannet under bågen kollapsade efter träffarna. Enligt Zelenskyj angreps järnvägsdelen med kryssningsrobotar av typen R-360 Neptun samt vapensystemen Ruta och FP-5 Flamingo.
SBU uppger att sammanlagt elva ukrainskutvecklade vapensystem användes under operationen. Förutom Paljanytsia, Neptun, Ruta och Flamingo nämns Dovbush, Vendetta, Da Vinci, Sichen, Mich-2000, An-197 och FP-1. Myndigheten har inte redovisat vilka mål de enskilda vapensystemen användes mot under de tidigare etapperna.
Även Ukrainas styrkor för obemannade system deltog. Enligt generalstaben medverkade operatörer från första självständiga centret för obemannade system och sjunde centret för långdistansangrepp inom 414:e självständiga brigaden, känd som Madjars fåglar. Förbanden angrep utvalda mål, mättade det ryska luftförsvaret och ansvarade för sambandet inför det avslutande robotanfallet.
Vägbågen har rasat ned i Kertjsundet
Redan den 16 november skadades Kertjbrons vägbåge vid ett ukrainskt angrepp. Enligt den ukrainska övervakningskanalen Krymskyj Veter hade bågen deformerats och vägbanan delvis sjunkit och vridits ur sitt läge. De ryska myndigheterna stoppade först trafiken, men återupptog den senare samma kväll med växelvis trafik i båda riktningarna. Under natten till den 17 november följde nya explosioner, varefter vägbågen och vägspannet under den rasade ned i Kertjsundet. Ukrainas generalstab bekräftar att vägförbindelsen därefter inte längre kunde användas för fordonstrafik.
Järnvägsdelen står däremot kvar. SBU har rapporterat preliminära skador och generalstaben uppger att järnvägsbågen har träffats. Samtidigt har ryska järnvägsoperatörer meddelat att viss tågtrafik återupptagits. Vilken transportkapacitet järnvägen har efter angreppet är fortfarande oklart.
Den nedrasade vägbågen uppges ha blockerat Kertj–Jenikale-kanalen, den muddrade djupvattenfarleden mellan Svarta havet och Azovska sjön. Kanalen är omkring 120 meter bred och passerar under brons centrala bågar. Eftersom övriga delar av Kertjsundet är för grunda för större fartyg hindrar de nedrasade stålkonstruktionerna deras passage. För att åter öppna farleden måste vrakdelarna avlägsnas, ett omfattande bärgningsarbete som kan kräva att delar av konstruktionen skärs sönder under vatten.
Enligt den ryskutnämnde ockupationsledaren Sergej Aksionov dödades två personer i en drönarattack i Lenindistriktet på Krim, nära Kertj. Rysslands utredningskommitté har bekräftat att angreppen den 16 och 17 november orsakade konstruktionsskador på bron, men har inte preciserat skadornas omfattning. Kremls talesperson Dmitrij Peskov har meddelat att bron ska återställas, men någon tillförlitlig tidsplan för återuppbyggnaden av vägbågen har inte offentliggjorts.
Ryska konstruktionshandlingar hos ukrainsk underrättelsetjänst
Den 16 juni 2022 meddelade Ukrainas militära underrättelsetjänst HUR att den fått tillgång till detaljerade ryska tekniska handlingar om transportförbindelsen över Kertjsundet. Enligt HUR innehåller handlingarna uppgifter om terrängförhållanden, vägbeläggning, brostöd, konstruktioner för att motverka jordskred samt på- och avfarter. InformNapalm har också tillgång till rysk dokumentation för drift och underhåll av Kertjbrons vägförbindelse.
När HUR offentliggjorde materialet 2022 ifrågasatte underrättelsetjänsten de ryska försäkringarna om att bron var fullständigt skyddad. Kreml hävdade då att den ryska militären hade situationen under kontroll, trots att tekniska handlingar om anläggningen redan hade kommit i ukrainska händer. Enligt InformNapalm har ukrainska experter länge känt till brons konstruktion och möjliga svagheter. Det finns inga offentliggjorda uppgifter om huruvida handlingarna har använts vid planeringen av angreppet den 17 november.
InformNapalms tidigare avslöjande om markrörelser vid bron
Redan den 30 januari 2019 publicerade InformNapalm interna ryska myndighetshandlingar och fotografier som avslöjade markrörelser vid en av Kertjbrons tillfartsvägar. Materialet kom från ockupationsmyndigheternas transportförvaltning på Krim och hade överlämnats till InformNapalm av haktivister inom Ukrainian Cyber Alliance. Dokumenten visade att marken hade börjat glida på en vägsträcka som leder fram till bron. Enligt handlingarna hade problemen uppstått till följd av arbeten som utförts av den ryska entreprenören Strojgazmontazj.
Markrörelser på en tillfartsväg till Kertjbron.
I en skrivelse daterad den 30 januari 2019 varnade ockupationsmyndigheterna för att fortsatta markrörelser kunde påverka hela vägbanan och i värsta fall stoppa trafiken på den enda tillfartsvägen. InformNapalm publicerade även uppgifter ur en byggkontrollrapport från den 23 januari och fotografier som dokumenterade skadorna. Granskningen gällde tillfartsvägen, inte den metallbåge som nu har förstörts. Handlingarna visar dock att ryska myndigheter redan under brons första verksamhetsår kände till allvarliga problem med delar av den anslutande infrastrukturen.
Ryska transporter till Krim påverkas
Den cirka 19 kilometer långa Kertjbron förbinder Rysslands Krasnodarregion med den ockuperade Krimhalvön. Vägförbindelsen invigdes 2018 och järnvägsförbindelsen öppnades senare. Bygget inleddes efter Rysslands illegala annektering av halvön 2014 och har sedan dess haft stor symbolisk betydelse för Kreml. Bron har också använts för att transportera militär personal, ammunition, bränsle och annan materiel till Krim och vidare till de ryska ockupationsstyrkorna i södra Ukraina. Dess betydelse för den militära försörjningen har dock förändrats under kriget. Ryssland använder numera även landkorridoren genom ockuperade delar av södra Ukraina för omfattande militära transporter.
En viktig vägförbindelse slås ut och belastningen ökar på järnvägen och de återstående landförbindelserna. Hur hårt de ryska transporterna påverkas beror bland annat på järnvägens skick, möjligheterna att leda om trafiken och hur lång tid återuppbyggnaden tar. Ukrainas generalstab framhåller att ukrainska styrkor under hösten även har angripit broförbindelserna vid Tjonhar och Henitjesk. Genom att angripa dessa förbindelser och Kertjbron försöker Ukraina begränsa de ryska ockupationsstyrkornas möjligheter att försörja sina förband på Krimhalvön och i södra Ukraina.
Fjärde större angreppet mot Kertjbron
Enligt SBU är attacken den 17 november den fjärde större operation som säkerhetstjänsten genomfört mot Kertjbron. Den första ägde rum i oktober 2022, då en lastbilsladdning exploderade på bron. I juli 2023 angrep SBU:s sjödrönare av typen Sea Baby brostöden. I juni 2025 genomförde säkerhetstjänsten ytterligare en operation där sprängladdningar placerades vid brostöden och detonerade under vatten.
Befälhavaren för Ukrainas styrkor för obemannade system, Robert Brovdi, känd som Madjar, har upprepade gånger varnat de ryska ockupationsstyrkorna för att transportförbindelserna till Krim kan slås ut och uppmanat dem att lämna halvön medan det fortfarande går att ta sig därifrån med bil. Angreppet kommer samtidigt som Ryssland fortsätter att attackera ukrainsk infrastruktur. Under natten till den 17 november träffades bland annat två broar över Dnipro i Kyjiv. President Zelenskyj har beskrivit den ukrainska operationen mot Kertjbron som ett svar på Rysslands angrepp mot ukrainska transportförbindelser.
Förstörelsen av vägbågen stoppar vägtrafiken mellan Ryssland och det ockuperade Krim. Bron, som den ryska ledningen har använt som symbol för annekteringen av Krim, har återigen visat sig vara sårbar trots det omfattande ryska försvaret.
Läs även: Krim bakom ridån – en guide till ockupationszonen (PDF), utgiven av centret Prometheus.
Ytterligare artiklar av InformNapalm
Materialet får fritt spridas och återpubliceras under förutsättning att källan anges. Licensiering enligt Creative Commons Erkännande 4.0 Internationell (CC BY 4.0). Följ oss på Facebook, X, Telegram och Slate (Sl8).
InformNapalm tar inte emot ekonomiskt stöd från någon stat eller institutionell sponsor. Verksamheten finansieras uteslutande av frivilliga insatser från enskilda volontärer och läsare. Den som önskar bidra kan göra det genom månatliga mindre donationer via plattformen BuyMeACoffee.
