Utställningen om Lend-Lease Act på Kontraktova-torget i Kyiv

En av mediehändelserna under sommaren var utställningen om Lend-Lease Act, som sovjetisk propaganda alltid har varit mycket tyst om.

Utomhusutställningen, med deltagande av författare och offentliga personer, ägde rum den 22 juni på Kontraktova-torget i huvudstaden för att minnas 80-årsdagen av det tysk-sovjetiska kriget. Arrangörerna har försäkrat att utställningen kommer att vara öppen fram till hösten. De 20 utställningsmontrarna berättar hur de västerländska allierade i koalitionen mot Hitler, särskilt USA, tillhandahöll allt som behövdes för att Röda armén skulle lyckas slåss mot nazisterna. Arrangörerna av utställningen har belyst flera viktiga punkter.

Utställningen Lend-Lease – Vapen för seger

För det första, efter två års nära samarbete mellan Stalin och Hitler, förtjänade egentligen inte Sovjetunionen moraliskt, materiellt och militärt stöd från väst. Som vi minns försökte Storbritannien hösten 1939 att försvaga tyskarna med en marin ekonomisk blockad.

Detta hade fungerat tidigare under första världskriget. Men den här gången hjälpte kommunisterna tyskarna och gav dem allt de behövde för att erövra Europa.

Västerländskt bistånd under krigets mest kritiska ögonblick

För det andra var Röda arméns nederlag mot tyskarna 1941 så stort att det fanns liten chans att vinna utan stöd från väst. Före kriget var Röda armén väl beväpnad, men under reträtten ödelades stridsvagnar, flygplan och lager.

De evakuerade fabrikerna kunde inte omedelbart nyttjas med full kapacitet. I februari 1942 rapporterade den sovjetiska befälhavaren för västra fronten, Georgij Zjukov, till Stalin att det bara fanns en till två ammunitionsrundor kvar per vapen. Så Lend-Lease (lån eller kontant betalning) från väst genomfördes vid det mest kritiska ögonblicket av kriget.

Stalin krävde mer än vad som kunde levereras

För det tredje hade västerländskt bistånd inget vinstmotiv, trots att rysk propaganda försökte argumentera för något annat. De allierade tjänade ingenting, de offrade faktiskt. Amerikanerna gav de sovjetiska soldaterna vad de själva saknade vid den tiden. 25% av den totala volymen fläsk som producerades i USA transporterades till Sovjetunionen. Endast 14% var kvar hos den amerikanska militären.

Amerikanerna levererade allt detta med stor risk för sina egna liv. Bland annat sjönk en konvoj, PQ-17, i Arktis under en vapentransport till de sovjetiska allierade. Utställningen berättar hur Stalin reagerade genom att kräva mer än amerikanerna och britterna kunde ge honom.

Biståndet täckte luckorna i sovjetisk industriproduktion

För det fjärde täckte biståndet de mest kritiska luckorna i sovjetisk industriproduktion. Mycket av det som amerikanerna levererade producerades inte alls i Sovjetunionen. Det handlar inte bara om Willis-jeepar, Studebaker-lastbilar och det legendariska jaktflygplanet Bell P-39 Airacobra.

Till exempel levererades läkemedel och fordon för upp till 80 procent av Sovjetunionens behov. I september 1945 hade Sovjetunionen fått miljontals ton mat. Detta var i grunden tillräckligt för att bespisa hela Röda armén i 4,5 år. I ansökan om bistånd i juli 1943 ersatte livsmedelsprodukter metaller och till och med vissa typer av vapen.

Sovjetunionen har visat stor otacksamhet

För det femte har Sovjetunionen och dagens efterträdare Ryssland visat stor otacksamhet. Stödets omfattning hölls hemlig av sovjeterna och till och med minskade i omfattning. Ett anekdotiskt motstånd mot biståndet förklarades med hjälp av Mongoliet.

De allierades motivation har minskat i och med att biståndets betydelse har ignorerats. Dessutom använder Moskva idag så kallad antifascistisk retorik mot EU- och Nato-demokratier. En stor kontrast till detta är den nya traditionen i Ukraina där segern över nazismen firas, med stor respekt för alla krigsoffer, för de allierade och deras insatser.

Utställningens initiativtagare

Slutligen berättar utställningen att andan och traditionen för biståndet bevaras idag. Den här gången handlar det om västvärldens uppriktiga hjälp till Ukraina i motståndet mot rysk aggression.

Valentyna Okhlopkova

Utställningens initiativtagare, ideolog och huvudskapare är Valentyna Okhlopkova. Hon är ordförande för den ideella organisationen Rättfärdighetens Kår. I flera veckor samlade hon in material från Psjenitjnij statliga film- och fotoarkiv.

Dessutom kontaktade hon utländska forskare och reste runt för att fotografera artefakter. Detta samtidigt som hon planerade utställningens struktur och förberedde textutkast.

Maxim Majorov

Ukrainska institutet för nationell påminnelse har gett meningsfull information och teknisk support. Institutets representant Maxim Majorov har producerat otaliga banners. Utställningens faktiska plats ligger på institutets utställningsområde. Ukrainska institutet för nationell påminnelse har också hjälpt till att organisera offentliga presentationer.

Rostyslav Pyljavets

Rostyslav Pyljavets är docent vid Institutionen för krigshistoria och kampsport vid Ukrainas Försvarshögskola. Dessutom är han utställningens huvudspecialist inom militärhistoriska frågor. Tack vare Rostyslav Pyljavets har många författare kunnat få korrekta indikatorer, teknisk terminologi etc.

Patrick Cassanelli

Utställningens attraktiva visuella design har utvecklats av designern Patrick Cassanelli från Charkiv. Han har lagt ner mycket arbete, särskilt med att skapa profiler av pansarfordon, bilar, flygplan, fartyg och handeldvapen. Detta för att öka konstnärlig förfining och originalitet.

Jonas Okhman

Det mesta av arbetet med utställningen är utfört på volontär- och partnerskapsbasis. Men utskrifter av banners och andra tekniska uppgifter har medfört kostnader. För sponsring vände sig Valentyna Okhlopkova till Jonas Okhman från Litauen, vars organisation Gul och Blå aktivt har hjälpt Ukrainas försvarare i frontlinjen sedan 2014.

Tryckeriet ALT i Kyiv

Vid den tiden skedde en försämring i Donbas, och alla resurser gick till stöd för den ukrainska underrättelsetjänsten och frontlinjeenheterna. Trots den svåra situationen bestämde sig litauiska volontärer för att stödja initiativet. På deras bekostnad kunde tryckeriet ALT i Kyiv producera banderoller och annat material till ett bra pris.

Anledningen till att utställningen är viktig

Sanningen om den amerikanska lagen Lend-Lease Act under andra världskriget är en kur mot sovjetisk och rysk propaganda mot väst. Denna propaganda har tagit form av en pandemi i Ryssland och hotar ständigt att sprida sig till den demokratiska världen. Låneleasinglagen handlar om internationellt samarbete, om att kombinera insatser för att uppnå ett gemensamt mål.

Utställningen är en lektion i generositet men också tacksamhet. Vi är tacksamma mot våra västerländska allierade och tror att tack vare våra gemensamma ansträngningar kommer fienden att förlora alla påbörjade krig.

Artikeln har utarbetats av InformNapalm. Foton: Sanya Dzjant.

Läs även

Distribution och eftertryck med hänvisning till källan välkomnas! Creative Commons – Attribution 4.0 International – CC BY 4.0. Följ oss på Facebook och Twitter. Läs mer om hur Du stödjer InformNapalm.