Förhandlingarna mellan Ukraina, Ryssland och USA har pausats i Abu Dhabi samtidigt som omfattande ryska attacker mot civil infrastruktur fortsätter.
Förhandlingarna den 24 och 25 januari 2026 beskrivs som det första trepartsmötet sedan Rysslands invasion 2014. Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj karakteriserar samtalen som konstruktiva. Enligt ryska statsägda medier pausades dock förhandlingarna utan konkreta resultat, men konsultationer uppges fortsätta under kommande dagar. En ny samtalsrunda planeras till den 1 februari i Abu Dhabi.
Förhandlingsformat och institutionella begränsningar
Valet av Abu Dhabi som plats för trepartssamtalen speglar förhandlingarnas begränsade institutionella ram. Förhandlingarna förs utanför Europa och utanför etablerade europeiska och euroatlantiska strukturer, vilket minskar det direkta institutionella inflytandet från EU.
Förenade Arabemiraten har under senare år etablerat sig som diplomatisk mellanhand i internationella konflikter genom att upprätthålla fungerande relationer med både väst, Ryssland och Ukraina. Landet uppfattas som en neutral mötesplats utan formella säkerhetspolitiska åtaganden gentemot någon av parterna.
Samtalsformatet innebär samtidigt att EU inte deltar som direkt part, trots att unionen är en central politisk, ekonomisk och militär stödgivare till Ukraina. Detta begränsar möjligheten att integrera frågor om långsiktiga europeiska säkerhetsarrangemang i den aktuella förhandlingsprocessen.
Samtalen i Abu Dhabi kan därmed ses som ytterligare ett exempel på att centrala diplomatiska processer kring kriget förs utanför europeiska institutioner, trots att konflikten i grunden rör Europas säkerhetsordning.
Omfattande ryska attacker under förhandlingarna
Natten till den 24 januari utsattes Ukraina för en omfattande attack. Enligt den ukrainska ledningen använde Ryssland över 370 drönare och 21 robotar riktade mot Kyiv och andra delar av landet. Attackerna träffade viktig infrastruktur i flera regioner och orsakade omfattande strömavbrott.
Enligt presidentens medarbetare Oleksij Kuleba blev cirka 1,2 miljoner hushåll strömlösa till följd av attackerna. I Kyiv drabbades 800 000 abonnenter, medan 400 000 hushåll i Tjernihiv förlorade elförsörjningen. I Charkiv rapporterades att en förlossningsavdelning hade träffats, och bland de skadade fanns ett barn.
Ukrainas utrikesminister Andrij Sybiha karakteriserade attackerna som cyniska med tanke på den pågående förhandlingsprocessen. Han uppgav att attackerna inte bara träffade befolkningen utan även förhandlingsbordet, och argumenterade för att Rysslands agerande visar att landet inte eftersträvar fred.
Territoriell fråga förblir central
Den territoriella frågan utgör det centrala hindret i förhandlingarna. Ryssland upprätthåller krav på kontroll över hela regionerna Donetsk, Luhansk, Cherson och Zaporizjzja, inklusive de områden som Ukraina fortfarande kontrollerar. Kremls talesperson Dmitrij Peskov bekräftar att Ryssland håller fast vid kravet att ukrainska styrkor ska dras tillbaka från Donbas.
Putin uppgav till den amerikanska delegationen under möten före trepartssamtalen att det är meningslöst att hoppas på en lösning utan att den territoriella frågan löses. Enligt Putins rådgivare Jurij Usjakov har ingen kompromisslösning hittats gällande territorierna, även om vissa amerikanska förslag kunde diskuteras.
President Zelenskyj bekräftade under Världsforumet i Davos att territoriefrågan förblir olöst. Han uppgav att Ukraina och USA nått en överenskommelse om säkerhetsgarantier efter ett eventuellt krigsavslut, men detaljerna om dessa garantier har inte offentliggjorts.
Maktbalans och militär utveckling
Ryssland fortsätter att trycka på vid flera frontsektioner. Enligt analytiker från Centrum för Östeuropastudier står ryska ockupationsstyrkor nära Vovtjansk och Kupjansk i Charkivregionen samt Pokrovsk i Donetskregionen. Det har rapporterats om mindre ryska framsteg i Zaporizjzjaregionen där försvarslinjer har genombrutits.
De begränsade territoriella framstegen har uppnåtts till ett högt militärt pris. Enligt det analysprojekt som drivs under namnet DeepState erövrade Ryssland under 2025 ytterligare 4 366 kvadratkilometer ukrainskt territorium, motsvarande cirka 0,75 procent av Ukrainas yta.
Framstegen har skett samtidigt som omfattande ryska personalförluster har rapporterats från flera frontavsnitt. Uppgifter om dödade och skadade varierar mellan olika källor, men samstämmiga bedömningar baserade på öppna källor visar att förlusterna är oproportionerliga i förhållande till den territoriella vinsten.
Ukraina har under samma period upprätthållit förmågan till motattacker. Under natten till den 24 januari attackerade ukrainska styrkor en oljedepå i den ryska regionen Penza. Enligt den ukrainska generalstaben uppstod brand till följd av attacken. Ukraina har genomfört upprepade attacker mot ryska oljeanläggningar för att påverka exportintäkter och bränsletillförsel till den ryska militären.
Energiinfrastruktur som strategiskt mål
Attacker mot energiinfrastruktur, vilket drabbar den ukrainska civilbefolkningen, utgör en central del av den ryska strategin. Efter attacken den 9 januari 2026, då Ryssland rapporteras ha använt hypersoniska Oresjnikrobotar, stod cirka hälften av Kyivs flerbostadshus utan värmeförsörjning. Totalt drabbades omkring 6 000 byggnader i huvudstaden.
Ukrainas hamnmyndighet rapporterade att Ryssland genomförde 96 attacker mot hamninfrastruktur i Odesaregionen under 2025, vilket är nästan tre gånger fler än under 2024. En rysk ballistisk robot träffade den 23 januari 2026 kajen i hamnen Tjornomorsk där ett Malta-flaggat fartyg låg förtöjt. Flera containrar förstördes och olja läckte ut.
EU:s utrikeschef Kaja Kallas karakteriserade användningen av Oresjnikrobotar som en klar eskalering gentemot Ukraina och som en varning till USA och Europa. EU-kommissionen meddelade att 447 nödgeneratorer skulle levereras till Ukraina för att återställa elförsörjning till sjukhus och andra kritiska funktioner.
De upprepade attackerna mot civil infrastruktur har sammantaget långsiktiga civila konsekvenser. Belastningen på sjukvårdssystemet ökar genom återkommande skador på vårdinrättningar, strömavbrott och personalbortfall i krigsdrabbade regioner.
Under vinterperioden påverkas den civila uthålligheten ytterligare genom kombinationen av elavbrott, bristande värmeförsörjning och begränsad tillgång till vatten. Detta förstärker de humanitära effekterna även i områden långt från den aktiva frontlinjen.
Angrepp mot energiinfrastruktur bidrar samtidigt till sekundära befolkningsrörelser. Tillfälliga evakueringar och ökad intern migration har observerats i regioner där grundläggande samhällsfunktioner under längre perioder inte kan upprätthållas.
Diplomatiskt momentum utan eldupphör
Den nuvarande utvecklingen bekräftar de slutsatser som drogs i InformNapalms artikel den 29 december om att ett eldupphör utan territoriell och säkerhetspolitisk lösning riskerar att cementera den ryska ockupationen snarare än att avsluta konflikten.
Förhandlingsprocessen förefaller i nuläget i första hand inriktad på att hantera strategiska positioner och säkerhetskrav snarare än att uppnå ett omedelbart eldupphör.
Trots diplomatiska kontakter har inget eldupphör kommit till stånd. Förhandlingsprocessen fortsätter parallellt med pågående militära operationer. Ett eldupphör skulle frysa den militära situationen vid ett tillfälle som inte bedöms gynnsamt av någondera parten.
Amerikanska tjänstemän uppgav enligt Reuters att cirka 90 procent av frågorna mellan Ukraina och Ryssland är lösta, men territoriefrågan och suveränitetsfrågan återstår att lösas av parterna själva. USA:s utrikesminister Marco Rubio uppgav att förhandlingarna gjort framsteg, men att mycket arbete återstår.
Sveriges statsminister Ulf Kristersson uppgav före samtalen att Sverige inte har information som talar för att Ryssland har ändrat sin grundläggande inställning till fred med Ukraina. Han betonade vikten av realistiska förhoppningar inför samtalen.
Långsiktig konfliktlogik
Utvecklingen pekar mot en fortsatt konflikt där militära operationer pågår samtidigt som diplomatiska kontakter upprätthålls. Förhandlingsprocessen saknar tidsbestämd slutpunkt. Ryssland har signalerat att militära operationer fortsätter tills Moskvas krav uppfylls.
Sammantaget kan konstateras att de pågående förhandlingarna inte har medfört någon minskning av den ryska militära aktiviteten. Diplomatiska kontakter förs parallellt med fortsatta angrepp mot ukrainskt territorium och civil infrastruktur.
Förhandlingsprocessen sker därmed utan ett etablerat eldupphör och utan förändringar i de ryska territoriella kraven. Den militära utvecklingen och den diplomatiska processen följer i nuläget separata spår.
Ytterligare artiklar av InformNapalm
- InformNapalm avslöjar 77 anställda vid ryska försvarets 46:e forskningsinstitut
- 33 anställda vid anstalt nr 10 ansvariga för övergrepp mot ukrainska krigsfångar
- Hemliga dokument om komponenttillverkaren för Su-57 och PAK DA Poslannik
Materialet får fritt spridas och återpubliceras under förutsättning att källan anges. Licensiering enligt Creative Commons Erkännande 4.0 Internationell (CC BY 4.0). Följ oss på Facebook, Twitter, Telegram och Slate (Sl8).
InformNapalm tar inte emot ekonomiskt stöd från någon stat eller institutionell sponsor. Verksamheten finansieras uteslutande av frivilliga insatser från enskilda volontärer och läsare. Den som önskar bidra kan göra det genom månatliga mindre donationer via plattformen Buymeacoffee.
