Efter nedskjutningen av det ryska bombplanet SU-24 som påstås ha kränkt Turkiets luftrum samt efter det nya förslaget att ansluta det ortodoxa Montenegro till NATO som den 29:e medlemmen, har motsättningarna mellan Moskva och NATO eskalerat till en ny nivå.
Ryska politiker har redan sagt att Ryssland planerar för en balanserad reaktion på alliansens expansion. På det ryska utrikesministeriet förklarar man att konfronterande steg tvingar Ryssland att reagera på ”lämpligt sätt”. Av denna anledning finns nya planer på att upprätta nya ryska flygbaser och att placera ut ryska stridsdivisioner till Vitryssland. Denna fråga bör dock ses genom prismat av ett hypotetiskt scenario för ett genomförande av en fullskalig rysk militär aggression mot Ukraina.
Rysslands avsikt att utnyttja Vitryssland
Om man tittar på kronologin av problemet, ser man också allvaret i Rysslands avsikt att utnyttja Vitryssland för att uppnå sina militära mål.
Den 23 april 2013 meddelade den ryske försvarsministern Sergej Shoigu för första gången under ett möte i Minsk med Vitrysslands president Alexander Lukasjenko att Ryssland har planer på att bygga ut med stridsflygplan i Vitryssland.
Den 26 juni 2013 sade den ryska flygvapenchefen Viktor Bondarev att platsen för utplaceringen kommer att ske på 116:e stridsflygbasen i den vitryska staden Lida. Dit har man också planer på att förlägga modifierade attackflygplan av typ SU-27SM3.
Den 8 december 2013 överfördes rysk teknik och personal från Besovets flygbas i Petrozavodsk till den 61:e stridsflygbasen i den vitryska staden Baranovichi [7000:e luftfartbataljonens andra skvadron, förband 23326-2, Besovets, Petrozavodsk – tidigare 129:e stridsflygregementet] [1][2]. Detta på grund av den försämrade “politiska situationen” i Ukraina.
Överförda flygplan den 8 december 2013
- SU-27, registreringsnummer RF-95518, kod 15 ”Röd”
- SU-27P, registreringsnummer RF-95517, kod 19 ”Röd”
- SU-27P, registreringsnummer RF-90745, kod 36 ”Röd”
- SU-27P, registreringsnummer RF-90746, kod 37 ”Röd”
Den 13 mars 2014 skickades sex stridsflygplan och tre militära transportplan tillsammans med teknisk personal från Besovets flygsbas i Ryssland till Bobrujsk flygbas i Vitryssland. Detta skedde i början av den ryska militära aggressionen mot Ukraina och överföringen gjordes under täckmantel av en operativ beredskapstest av det gemensamma rysk-vitryska regionala försvarssystemet.
Överförda flygplan till Bobrujsk flygbas i Vitryssland
- SU-27P, registreringsnummer RF-90740, kod 10 ”Röd”
- SU-27, registreringsnummer RF-95518, kod 15 ”Röd”, iakttagen i Baranovichi
- SU-27P, registreringsnummer RF-95517, kod 19 ”Röd”, iakttagen i Baranovichi
- SU-27, registreringsnummer RF-95516, kod 20 ”Röd”
- SU-27, registreringsnummer RF-90737, kod 50 ”Röd”
- SU-27, registreringsnummer RF-90715, kod 65 ”Röd”
Ryska SU-27-jaktplan i Bobrujsk genom Google Earth.
Den 14 mars 2014 överfördes jaktplan av typen MiG-29 till det militära flygfältet Luninets som ligger bara 50 km från gränsen till Ukraina [troligen från den 61:a flygbasen i Baranovichi].
Den 15 mars 2014 kom ett spaningsplan av typen A-50 till Baranovichi [registreringsnummer RF-50610, kod 42 ”Röd”] [arkiv]. Detta plan är designat för radarspaning, styrning- och samordning av stridskrafter och koordination av luftförsvaret.
Ett AWACS spaningsplan av typen A-50 i Baranovichi.
Under den aktiva fasen av de ryska fientligheterna mot Ukraina 2014, bestod den ryska flyggruppen i Vitryssland cirka fem transportplan, ett A-50 AWACS och en hel skvadron med modifierade stridsflygplan av typen SU-27.
Det bör också noteras att stridsflygplanen som var stationerade på flygbasen Bobrujsk var på patrull ändra fram till dess att den första Minsköverenskommelsen om eldupphör undertecknadess. Planen återvände till flygbasen Besovets två dagar efter undertecknandet 7 september 2014 [arkiv].
Den 15 september 2014 meddelade den ryske flygvapenchefen Viktor Bondarev, att man har för avsikt upprätta en flygbas med SU-27 i Bobrujsk under 2016.
Från september 2015 börjar Ryssland påskynda processen
Den 8 september 2015 utfärdade president Putin ett dekret för att underteckna avtalet om den ryska flygbasen mellan Ryssland och Vitryssland.
Den 24 november 2015 meddelade den ryska luftförsvarsoperationschefen överste Aleksandr Lyapkin att alla organisatoriska frågor och problem rörande personalstruktur skulle ha godkänts av Vitryssland, liksom alla tillhörande handlingar. Enligt honom skulle Bobrujsk flygbas komma att inrymma en skvadron på 12 stridsflygplan och en helikopterenhet bestående av fyra militära Mi-8 transporthelikoptrar.
Ryskt militärt fotfäste i Vitryssland.
Rysslands beslut att välja Bobrujsk dikteras av flera faktorer
För det första befinner sig Bobrujsk [i motsats till flygbaserna i Baranovichi och Lida] utom räckhåll för högprecisionsmissiler AGM-158 JASSM som Polen är i färd att utrusta sitt flygvapen med.
För det andra spelar flygfältets utrustning en viktig roll eftersom den är gjord för att hantera strategiska långdistansbombplan.
För det tredje är det flygbasens mycket viktiga strategiska läge, som möjliggör genomförandet av militära operationer mot Ukraina. Alla ryska militärbaser har naturligtvis en betydande användningspotential, men med upprättandet av en bas i Bobrujsk, kommer Ryssland att omringat Ukraina från praktiskt taget alla håll. Den planerade Bobrujskbasen kommer att skyddas med långdistansluftvärnskomplex av typen S-300V med hjälp av 147:e luftförsvarsbrigaden samt de vitryska luftförsvarsstyrkorna.
Den 147:e luftförsvarsbrigadens positioner i Bobrujsk genom Google Earth.
Inför ett scenario av en framtida rysk attack och invasion av Ukraina från vitryskt territorium, kommer flygbasen i Bobrujsk spela en avgörande roll. En av de primära uppgifterna för luftstyrkorna i Bobrujsk kommer att vara att neutralisera de ukrainska luftvärnssystemen.
Det som talar för denna version är de taktiska och tekniska egenskaperna hos SU-27SM3 som planeras för användning vid flygbasen. SU-27SM3 är utrustad med nya kontrollsystem som gör det möjligt att använda fallande, guidade bomber, bomber av typ H-58E, Kh-58UShE, Kh-58UShKE, Kh-31PD som kan förstöra radarstationer. Dessutom kan ett av de viktigaste målen för flygbasen vara att stå emot det polska flygvapnet vid ett hypotetisk “storkrig” i regionen, men också för att neutralisera andra europeiska missilförsvarsanläggningar på polskt territorium. Den ryska flyggrupperingen i Bobrujsk bidrar också till att vara ett ryskt avskräckningsmoment.
Ryska strategiska styrkor i avskräckande syfte.
I framtiden kan ryska bombplan av typen SU-34 [som idag deltar i parader i Minsk] och jaktflygplan av typen MiG-31 också sättas in på Bobrujsk flygbas. Under sovjettiden var det 200:e bombflygsregementet stationerat i Bobrujsk. Därför kan också ryska strategiska överljudsbombflygplan av typen TU-22M3 komma att återgå till flygbasen.
Den 15 juni 2015 sade General Yuriy Yakubov som är en högt uppsatt tjänsteman vid ryska försvarsministeriet, att armén planerar att avsevärt ändra på de militära grupperingarna i Vitryssland. Detta om USA och NATO planerar att placera tunga vapen nära östgränsen.
Nu är det visserligen sant att denna gruppering ännu inte finns utplacerad i Vitryssland. Det finns hittills två ryska baser. Dessa är ryska flottans 43:e kommunikationsbas “Vilejka” som använder radiosystemet “Antej” för kommunikation med kärnvapenmissilubåtar samt det kosmiska missilvarningssystemet “Volga” som är integrerat i det regionala luftvärnssystemet i Vitryssland/Ryssland.
På flygplatsen i Baranovichi fortsätter fyra SU-27 patrullera luftrummet längs unionsstaten Rysslands/Vitrysslands västra gräns, inklusive rotation av personal och teknisk utrustning.
Radarstationen “Volga” belägen 7 km från samhället Gantsevichi kan upptäcka anti-ballistiska missiler [1][2][3].
Förmodligen håller den ryska militärledningen på att ta fram en plan för en markstyrka som kommer att användas i Vitryssland och stå ca 500 km väster om den ryska gränsen. Detta kommer att ge strategiska fördelen att ha en försvarslinje i Vitryssland, där man kan kontrollera och styra korridoren till Kaliningrad. Det är då ett förverkligande av ”Krimscenariot” i Vitryssland kommer in i sitt slutskede.
Allt detta är en konsekvens av det faktum att Vitryssland blivit en gisslan av den politiska unionen med Ryssland, en politik som Vitrysslands president Lukasjenko genomfört under de senaste två decennierna. Vid genomförandet av sin “union” lyckades Lukasjenko säkerställa subventionerade förmåner, billiga energiresurser och att vitryska produkter fick obehindrat tillträde till den ryska marknaden. Denna ekonomiska modell är väl beprövad och kräver inte omfattande strukturreformer och reformer av ekonomin.
Lukasjenkos charmoffensiv mot Väst
Att Lukasjenko skulle öppna sig mot Väst låter väldigt märkligt eftersom en sådan omsvängning innebär en genomgripande förändring av landets nuvarande ekonomiska och politiska modell. Och för den styrande eliten i Vitryssland är en sådan förändring som en dödsstöt, särskilt med tanke på att en betydande del av den högre militärpolitiska ledningen är potentiella ryska medlöpare.
Sammanfattningsvis kan tilläggas att Lukasjenko bara kan försöka fördröja processen med expansionen av ryska flygbaser. Detta genom olika ekonomiska preferenser. Spelet med västvärlden är inte annat än en bluff. Samtidigt är det viktigt att betona att bara hotet om vitrysk inblandning i Kremls militära äventyr ökar risken för ett ”Krimscenario” i Vitryssland. Men pro-vitryska delar av säkerhetsstyrkorna samt nomenklaturan kan göra det möjligt att sabotera skapandet av nya ryska krigsbaser. De har möjlighet till att bidra till Vitrysslands skydd av sin konstitutionella neutrala status.
Ukraina har stärkt sitt försvar
En mycket positiv punkt är att Ukraina har stärkt sitt försvar. Sekreteraren för Ukrainas nationella säkerhets- och försvarsråd Oleksandr Turchynov har sagt att han tror att hotet från det ryska flygvapnet är mycket stor vid en upptrappning av konflikten i östra Ukraina. Baserat på detta har en prioritering av de ukrainska väpnade styrkorna gjorts för 2016 särskild vad gäller luftförsvarets och flygvapnets återhämtningspotential. Det bör noteras att en betydande förstärkning av luftförsvarstyrkorna krävs, inte bara längs frontlinjen i Donbass och gränsen till Ryssland, utan särskilt längs den vitryska gränsen.
Rekommenderad länk
CC BY 4.0 – Ursprunglig artikel skriven av Dzyanis Ivashyn. Vid nytryck eller återanvändning av materialet är en aktiv länk till författaren och vårt projekt obligatorisk.
