Efter ett uttalande av president Volodymyr Zelenskyj den 1 september och uppgifter i The Atlantic om en ukrainsk plan för att återkommande störa flygtrafiken kring Moskva tycks denna effekt nu vara på väg att utvecklas till ett mer systematiskt påtryckningsmedel mot Ryssland.

Zelenskyj varnar för förändrat säkerhetsläge i ryskt luftrum

Den 1 september gjorde Zelenskyj ett uttalande som kan markera ett nytt skede i Ukrainas användning av fjärrverkande system. Budskapet riktade sig i praktiken till internationella flygbolag, försäkringsbolag och de stater vars flygbolag fortfarande använder ryskt luftrum.

Enligt Zelenskyj kommer det ryska luftrummet de facto att stängas som en följd av det krig som Ryssland har inlett. Samtidigt betonade han att Ukraina inte hotar civila flygplan. Risken består i att antalet ukrainska drönare i ryskt luftrum väntas öka och att den civila luftfarten därför måste anpassa sig till ett förändrat säkerhetsläge.

Säkerheten i luftrummet över ryska flygplatser har blivit en förhandlingsfråga

En central del av Zelenskyjs uttalande handlade om diplomati. Han bekräftade att Ukraina på USA:s begäran gjorde ett uppehåll i attackerna mot Moskva och Sankt Petersburg den 25–27 augusti. Enligt honom hade även ett annat land vänt sig till Ukraina med en begäran om ett tillfälligt uppehåll i riktning mot Vladivostok. Principen är att Ukraina av diplomatiska skäl och för att underlätta förhandlingar under vissa perioder och i vissa riktningar kan avstå från att använda drönare i delar av det ryska luftrummet. Så länge Ryssland fortsätter kriget kvarstår samtidigt risken för att ukrainska drönare och andra fjärrverkande system når ryskt luftrum. Det kan tvinga Ryssland att stänga flygplatser eller begränsa den civila flygtrafiken.

Zelenskyjs uttalande visar därmed att en tillfällig minskning av denna risk kan bli en del av internationella överenskommelser. Enligt honom kan det ryska luftrummet bli fullt säkert igen först när det finns verkliga framsteg mot ett slut på kriget. Säkerheten i det ryska luftrummet är därför inte längre enbart en flygsäkerhetsfråga, utan kan också få betydelse i diplomatiska förhandlingar.

Flygmarknaden har redan reagerat

De första praktiska konsekvenserna märktes nästan omedelbart när turkiska flygbolag natten till den 2 september ställde in flera flygningar till och från Moskva samtidigt som nya restriktioner infördes vid flygplatserna i den ryska huvudstaden. Turkiska Pegasus Airlines vände två flygplan som var på väg från Antalya respektive Izmir. Det skedde innan den ryska beredskapsåtgärden officiellt infördes på Vnukovo flygplats. Beredskapsåtgärden innebär att flygtrafiken tillfälligt begränsas när myndigheterna bedömer att luftrummet är utsatt för ett hot. Även flera andra avgångar med Pegasus och Turkish Airlines till Moskva ställdes in. Även den ryska aktiemarknaden reagerade. Efter Zelenskyjs uttalande föll aktien i Rysslands största flygbolag Aeroflot med mer än 5 procent i kvällshandeln på Moskvabörsen.

Uttalandet riktar sig därför inte bara till Kreml och den ryska allmänheten, utan också till flygbolag och försäkringsbolag. För flygbranschen fungerar den här typen av risk annorlunda än traditionella ekonomiska sanktioner. Om ett flygbolag eller ett försäkringsbolag bedömer att en flygrutt har blivit alltför riskfylld eller återkommande drabbas av störningar behövs inte ett nytt politiskt beslut eller ett formellt förbud.

Flygningar kan ställas in, skjutas upp eller ledas om enbart på grundval av operativa riskbedömningar. Störningar i luftrummet kan därför få ekonomiska konsekvenser långt innan några nya formella sanktioner eller internationella begränsningar införs. Det gör den civila luftfarten till en särskilt känslig sektor för Ryssland.

Från parad i Moskva till varningar för flygtrafiken

Ukraina har tidigare använt en liknande form av politisk signalering. Den 8 maj 2026 utfärdade Zelenskyj dekret nr 374/2026, genom vilket han formellt gav klartecken till att paraden den 9 maj kunde genomföras i Moskva. Under tiden för evenemanget undantogs ett angivet område på Röda torget från Ukrainas planering för användning av vapen. Till formen kunde beskedet uppfattas som en politisk provokation, men det var samtidigt en konkret militär signal med fastställda koordinater och tidsramar. Därför togs det på allvar både i Ryssland och utanför landet.

Nu är omfattningen större. Zelenskyjs budskap riktar sig inte längre till deltagarna i ett enskilt evenemang på Röda torget, utan till den internationella flygmarknaden. Riskerna med att använda ryskt luftrum ska enligt hans budskap betraktas som en konkret operativ faktor som flygbolag och försäkringsbolag måste ta hänsyn till.

En ukrainsk plan för att störa civilflyget

I augusti rapporterade tidningen The Atlantic, med hänvisning till källor, om en ukrainsk plan som enligt tidningen har kodnamnet M&M. Planen uppges bygga på användning av stora mängder billiga autonoma drönare för att återkommande störa flygtrafiken kring Moskva. Det finns dock inget offentligt besked från ukrainska myndigheter som bekräftar att M&M är ett officiellt operationsnamn eller att planen genomförs i den form som The Atlantic beskriver.

Enligt tidningen är syftet inte i första hand att angripa civila flygplatser. Tanken är i stället att ett stort antal drönare ska skapa en återkommande risk i luftrummet som får Ryssland att självt begränsa flygtrafiken. Om störningarna blir tillräckligt omfattande kan internationella flygbolag och försäkringsbolag dessutom börja bedöma flygningar till Moskva som alltför riskfyllda eller opålitliga.

Moskvas flygplatser skulle på så sätt kunna påverkas utan att vara direkta mål för attacker. Återkommande stängningar och förseningar kan få internationella flygbolag att minska eller helt upphöra med sina flygningar till den ryska huvudstaden. Det skulle i sin tur kunna öka isoleringen av den ryska politiska och ekonomiska eliten samt skapa ytterligare ekonomiskt och politiskt tryck på Kreml.

The Atlantic skrev också om möjligheten att använda upp till tusen mindre autonoma drönare under en enda natt. Den 2 september uppgav tidningens journalist Simon Shuster att en av de källor som tidigare hade berättat för honom om M&M ansåg att Zelenskyjs uttalande innebar att konceptet hade börjat omsättas i praktiken.

Detta är dock en uppgift från en journalistkälla och inte ett officiellt besked från den ukrainska regeringen. M&M bör därför beskrivas som en plan som The Atlantic har rapporterat om, inte som en offentligt bekräftad ukrainsk operation. Den bakomliggande strategiska principen har däremot formulerats offentligt av Ukrainas president. Närvaron av ukrainska fjärrverkande drönare i ryskt luftrum kan i sig tvinga Ryssland att begränsa den civila flygtrafiken, även när civila flygplatser inte är mål för attackerna.

InformNapalm har beskrivit effekten tidigare

För InformNapalms återkommande läsare är denna mekanism inte ny. InformNapalm publicerade 2025 en analys och en infografik med rubriken Över 30 ryska flygplatser drabbades av återkommande luftrumsstängningar sommaren 2025.

IATA-koden för Sjeremetevoflygplatsen i Moskva är SVO. Samma bokstäver används också som rysk förkortning för den så kallade särskilda militära operationen. InformNapalm har tidigare anspelat på denna ordlek för att beskriva hur konsekvenserna av kriget i allt högre grad också har nått Moskva.

Under 2025 framträdde ett tydligt mönster. Ukrainska drönare behövde inte angripa civila flygplatser för att påverka flygtrafiken. Enbart förekomsten av fjärrverkande drönare i närheten av större flygnav har vid upprepade tillfällen fått Ryssland att begränsa eller stoppa flygtrafiken. Under sommaren 2025 registrerades återkommande restriktioner vid fler än 30 ryska flygplatser. Nästan dagligen infördes flygförbud i olika delar av Ryssland, vilket ledde till förseningar, omdirigerade flygplan och omfattande störningar i passagerartrafiken.

I september 2025 uppmärksammade InformNapalm även de ekonomiska konsekvenserna. Där framhölls att stängningar av luftrummet över ryska flygplatser orsakar ekonomiska förluster för Ryssland. Om en ukrainsk drönares flygväg passerar i närheten av en större flygplats kan de ryska myndigheterna av säkerhetsskäl tillfälligt stoppa den civila flygtrafiken.

Mekanismen är enkel. En drönare kan vara på väg mot ett militärt mål, ett olje- eller gasmål eller någon annan måltavla. Om flygvägen passerar i närheten av ett större flygnav kan Ryssland av säkerhetsskäl stänga luftrummet. Därmed uppstår ytterligare ekonomiska och logistiska förluster även om den civila flygplatsen inte är målet för attacken.

Från bieffekt till systematiskt påtryckningsmedel

Det är inte känt med säkerhet varför denna mekanism först nu tycks utvecklas till ett systematiskt påtryckningsmedel. Ukraina kan tidigare ha saknat tillräckligt många fjärrverkande system för att upprätthålla ett kontinuerligt tryck mot stora ryska flygnav. Produktionen av billigare drönare och autonoma system kan också ha behövt skalas upp.

Det är dessutom möjligt att Ukraina har tagit hänsyn till diplomatiska konsekvenser för de länder vars flygbolag fortfarande använder ryskt luftrum i stor omfattning. En annan möjlig förklaring är att strategin för användningen av fjärrverkande system har förändrats. Det kan även finnas andra orsaker. Det går däremot att konstatera att den ekonomiska effekt som InformNapalm redan 2025 beskrev som en följd av Ukrainas fjärrverkande attacker nu tycks vara på väg att få en mer systematisk roll.

Ukraina behöver inte fysiskt stänga ryska civila flygplatser för att uppnå denna effekt. Det räcker att skapa ett säkerhetsläge där Ryssland regelbundet tvingas begränsa flygtrafiken, samtidigt som internationella flygbolag och försäkringsbolag gör egna bedömningar av riskerna med att fortsätta flyga till Ryssland.

Rysslands krig mot Ukraina får därmed allt tydligare konsekvenser även för landets eget luftrum. Effekterna märks inte bara i anslutning till militära och strategiska mål, utan också inom den civila flygtrafiken.

Artikeln har sammanställts av Anthony Kubint för InformNapalm.