Massmedier fortsätter att publicera antaganden om den möjliga tillverkningsplatsen och lagring av den nervparalytiska substansen Novitjok, som användes för att förgifta den tidigare ryska GRU-anställde Sergei Skripal och hans dotter Julia i den brittiska staden Salisbury.

Författare av olika sensationella versioner hänvisar till icke namngivna källor i den brittiska underrättelsetjänsten, när det gäller laboratoriets plats och produktion i Ryssland. Dessa medieutlåtanden är verkligen intressanta och har rätt i och för sig. Men InformNapalm har åtagit sig att maximera bevis och fakta. Våra tankar stöds av observatörer från vårt teams OSINT-experter.

Vad som är känt från media

Den 5 april angav den brittiska upplagan av The Sun, med hänvisning till egna källor, att den möjliga produktionsplatsen för nervgiftet Novitjok kunde vara ett hemligt laboratorium vid militärunderrättelsetjänsten i Jasenevo, Moskva.

Den 6 april pekar den brittiska upplagan av The Times på en helt annan plats. En militär forskningsbas i den stängda staden Shihany i Saratovregionen. Intressant var att observera reaktionen från den ryska sidan och tv-kanalen NTV (arkiv) som gav oss de flesta ledtrådarna för denna undersökning.

Att notera följande detaljer

Chefen för den statliga kommissionen för kemisk nedrustning, presidentens utsände till Volga federala distrikt Mikhail Babich, kommenterade operativt på The Times version: “Det här labbet har inte varit en del av vårt arbete. Alla kemiska vapenbaser med lagring är kända. Shihany har inte med laboratoriet att göra”.

Mikhail Babich upprepades av Nikolai Pankov, statsdumans ställföreträdare från Saratovregionen: “Shihany är en kommunal enhet som ingår in i Balakovodistriktet, Saratovregionen. Det här är min valkrets. Den sista gången vi hörde om Shihany var när Ryssland påbörjade processen att förstöra kemiska vapen. Det var ungefär 20 år sedan. I mitt distrikt lagras aldrig kemiska vapen”.

Samtidigt avvisar ryska medier The Sun och dess version utan att förneka det direkt: “Således flyttade det hemliga laboratoriet från Jasenevo till Saratovregionen, nämligen till staden Shihany. Det är intressant att båda tidningarna är brittiska och båda hänvisar till källor hos den brittiska underrättelsetjänsten. Det verkar som om tabloiderna arbetar med någon form av underrättelsetjänster, eller har brittiska underrättelsetjänsten ingen enhällig åsikt om varifrån substansen härrör”.

Det här är en vanlig rysk propagandametod: Om ryssarna tas på bar gärning och nära ett spår, förvirrar de världen med alternativa versioner. Men som vi förstått senare vill den ryska sidan främst avleda allmänheten från den första versionen.

InformNapalm om Novitjok-laboratoriet

Vi utesluter The Times-versionen av ett antal skäl, men medieskriverier uppstår inte av en slump. Den här versionen, som var mest effektiv, kvick och säker avvisades av ryska representanter. Reaktionen var snabb, kanske planerad och samordnad med ryska agenter i Storbritannien.

Versionen av ett Shihany-laboratorium uppkom efter den första versionen. Tack vare denna försening kunde experter och ryska medier förbereda sig. Redan 1923 grundades Ilyushinskaya övningsplats i Shihany, som senare blev Sovjetiska Arméns centrala militära kemiska testområde. Under det kalla kriget noterades platsen av utländska observatörer och västerländska underrättelsetjänster.

Den militära staden Shihany-2, även känd som Volsk-18, är en förutsägbar plats för en eventuell konstruktion av ett hemligt laboratorium för framställning av Novitjok. I staden finns försvarets 33:e centralforsknings- och testinstitut, institutets övningsområde, det 9:e spaningsregementet och CBRN-styrkornas första mobila brigad. Där finns också andra infrastrukturer, till exempel skolor, daghem mm.

Alla dessa överväganden utesluter självklart inte, utan ifrågasätter placeringen av laboratoriet till Shihany. Dessutom är termen “utveckling av en giftig substans” bara en definition av en hel tillverkningscykel. Det är möjligt att Shihany-laboratoriet faktiskt kunde utveckla lämpliga tekniska beräkningar, men för avledning och terroristverksamhet utomlands är det olämpligt att utveckla ett stort laboratorium hos försvarsmakten.

För manipuleringsändamål krävs mycket små volymer av föreliggande substans, mätt i gram. Och produktionsplatsen måste strikt klassificeras. Samtidigt kan en teknisk beräkning överföras till alla enheter som har nödvändiga produktionsanläggningar. Novitjok har således kunnat tillverkas var som helst i Ryssland. Vid en facilitet stängd för främmande ögon och inspektioner. Var exakt att söka efter den här platsen angavs av The Sun. Tabloiden gjorde bara en mindre geografisk felberäkning. InformNapalm bestämde sig för att kontrollera originalversionen och även bekräfta eller förneka den.

SVR och ytterligare ledtrådar

The Sun var den första som publicerade information om ett kemiskt laboratorium i Jasenevo, Moskvaregionen. Var precis detta objekt ligger, rapporterade tabloiden inte, men nämnde att laboratoriet tillhör Rysslands externa underrättelsesorganisation. InformNapalms frivilliga har studerat terrängkartor och funnit att det inte finns några sådana objekt i Jasenevo. Å andra sidan, i grannbyn Sosenskoye finns utrikesunderrättelsetjänsten (enhet 36606). Detta i ett område som ingår i Butovo skogspark (koordinater).

Detta är ett viktigt skyddat område. Vi antar att det är här laboratoriet för tillverkning av det giftiga ämnet kan lokaliseras. Enligt satellitbilder finns lerjord på platsen som tillåter oss att anta att det finns en underjordisk struktur i närheten. Något som kommer att diskuteras nedan. Mängden utgrävd mark är stor. Under de senaste åren har nya anläggningar också byggts på militärenhetens territorium. Nyligen genomfördes en installation av ett vattenkylsystem för en ny stor anläggning för server- och nätverksutrustning.

Giftsubstans för spioner

Varför kan en tillverkning av Novitjok organiseras hos den utländska underrättelsetjänsten? Vi har flera argument.

En hänvisning till den ryska utrikesunderrättelsetjänsten finns i information från The Sun. Detta med åberopande av källor i den brittiska underrättelsetjänsten. Utrikesunderrättelsetjänstens territorium har en hög grad av konfidentialitet och skyddas därför mot potentiella inspektioner av internationella observatörer.

Det finns anledning att anta att underjordisk kommunikation är tillgänglig på anläggningen, vilket gör det enkelt att placera ett mini-laboratorium. Sabotage- och terroristhandlingar utomlands ligger under utrikesunderrättelsetjänsten och inte det ryska försvarsdepartement. Det är lämpligt att skilja produktionen och användningen av gift från samma myndighet för att undvika läckage av information.

Utrikesunderrättelsetjänsten finns på ett område som planerades under Sovjettiden som ett sanatorium för Kommunistpartiets centralkommitté. Aktiva ombyggnader och strukturer pågår för närvarande, möjligen för att skapa nya anläggningar, inklusive slutna laboratorier.

Det är mycket viktigt att packa giftet i behållare som är lämpliga för transporter genom gränser och kontroller. Denna komplexa tekniska uppgift med hög integritet kan endast utföras av utrikesunderrättelsetjänsten. Kanske har uppgiften att förpacka ämnet lösts av laboratoriets tekniska avdelning. Dessutom är det också tekniskt svårt att leverera Novitjok utan att äventyra andras hälsa. Antingen bör kuriren ha ett motgift, eller transporteras giftet i det “dunkelt som i graven”. I så fall bör den brittiska underrättelsetjänsten leta efter en annan kropp med liknande tecken på förgiftning.

Det finns anledning att anta att utrikesunderrättelsetjänsten har ingångar och utgångar från sitt territorium till tunnelbanan i Moskva. Något som utökar möjligheterna till hemlig transport av giftet, men samtidigt skapar en fara för Moskvas invånare. Vid läckage kan ett stort antal människor falla offer för giftet.

Rysslands primära yttre underrättelsesorganisation (SVR)

Unika bilder av utrikesunderrättelsetjänsten från 2016 finns i följande blogg (arkiv). Den bloggare som flyger över objektet med helikopter säger följande: “Moskvas mest hemliga plats, huvudkontoret för utrikesunderrättelsetjänsten. Från marken är det inte synligt, allt är omgivet av ett stängsel och en ogenomtränglig skog. Och här finns intressant arkitektur. Utrikesunderrättelsetjänsten utbreder sig och växer. Två stora byggnader byggs på territoriet, en personalparkering. Jag visste inte att vi har så många underrättelsetjänstemän”.

Slutsats om Novitjok

Tillverkningslaboratoriet av det giftiga ämnet Novitjok kan vara var som helst i Ryssland. Men enligt spår i öppna källor, därtill reaktionen från ryska representanter, kan det antas att den ursprungliga versionen av den brittiska tabloiden The Sun är närmast sanningen. Naturligtvis kan vi inte säga det säkert och våra antaganden bygger på indirekt bevis. Men syftet med denna undersökning var att ställa de viktigaste frågorna. Svar kommer vi att få inom en snar framtid.

Av Kuzma Tutov och Andrei Lisitsin.

Detta material är särskilt framtaget för InformNapalm och får återges enligt Creative Commons (CC-BY).

Vid all återgivning skall källan anges med länk till materialet. Vi uppmuntrar våra läsare att aktivt dela våra publikationer på sociala nätverk. Den breda allmänhetens kännedom är avgörande för att förstå krigets verklighet.