Kreml börjar dela ut tapperhetsmedaljer till rysk kanonmat

Kreml delar ut tapperhetsmedaljer till rysk kanonmat

Kanonmat är en bra definition för de många ryska volontärenheterna som har bildats i Ryssland. För att inte slösa på sin yrkesmilitär har ryssarna börjat investera i frivilliga från marginaliserade grupper som tidigare nekades fredstidstjänst.

Till att börja med bör man inte behandla volontärer i ryska volontärenheter lättvindigt. De hatar Ukraina och vill tjäna pengar på ett enkelt sätt.

Hat och lätt förtjänade pengar

Hat och lätt förtjänade pengar är det som driver före detta säkerhets- och militärpersonal till kriget mot Ukraina. De är pensionerade militärer och nästan alla har redan kämpat någonstans. Ryssland har aldrig velat leva i fred och har aldrig gjort det. Bland de frivilliga finns även före detta poliser. Under de tjetjenska krigen var tillfälliga utplaceringar av rysk polis till Tjetjenien och Dagestan en vanlig praxis.

Dessutom, efter Sovjetunionens kollaps, minskade ryssarna konsekvent sin armé med hundratusentals före detta yrkessoldater. Förutom proffs lockade det tjetjenska kriget hundratusentals ryska värnpliktiga med åtminstone viss stridserfarenhet.

Ökning av antalet säkerhetsbyråer

Samtidigt som ryssarna minskade armén ökade de antalet säkerhetsbyråer. Det ryska nationalgardet blev en slags skuggarmé medan den federala säkerhetstjänsten FSB växte. Tack vare försvarsminister Sjojgu reformerades också hans tidigare myndighet, ministeriet för nödsituationer. Det är också möjligt att lägga till paramilitära organisationer som kosacker, privata säkerhetsföretag samtidigt som den allmänna militariseringen av samhället pågick. Det gör att det är många som har erfarenhet av att hantera vapen i Ryssland.

Arbete inom säkerhetsbyråer och militären har alltid varit mycket eftertraktat av många ryssar på grund av utmärkta socialförsäkringsförmåner, förtidspension och relativt lätta pengar att tjäna. Att vara värnpliktig och tjänstgöra som till exempel fallskärmsjägare öppnar många sociala möjligheter. Å andra sidan, om någon avskedades från armén på grund av “underlåtenhet att uppfylla villkoren i kontraktet” var en karriär i statliga organ omöjlig. Det finns också formella begränsningar för anställning i säkerhetsbyråerna, såsom ålder, brottsregister, fysisk kondition eller tidigare uppsägning på grund av avtalsbrott.

Därför har miljontals ryssar som kan och vill slåss mot Ukraina, eller snarare som de ser det, mot Nato och Amerika, och som tidigare försummades av ryska säkerhetsorgan och armén, fått nya möjligheter. Naturligtvis ska man inte underskatta antalet ryssar som hatar Ukrainas existens.

Privata militära säkerhetsföretag, arméns reservförband och volontärer

När kriget mot Ukraina startade hade många ryssar en stor möjlighet att kringgå officiella restriktioner. De som var mer eller mindre professionella kunde gå med i privata militära företag. Dessa är egentligen statliga militära enheter som tjänar staten under en tunn kommersiell skepnad. Vissa säkerhetsföretag står närmare armén och andra till olika statliga myndigheter. De har koordinatorer, av vilka några är “yrkessoldater på semester”. Senare kom de privata militära företagen att få hjälp av folk från arméreserven. Allt detta för att få in alla som var redo att ge sig ut i strid på grund av förenklade rekryteringsvillkor. Därefter började militära enheter erbjuda korttidskontrakt och rekrytera även de som avskedats för kontraktsbrott. Även åldersgränsen höjdes.

I de ryska regionerna bildades frivilliga enheter utan begränsningar för vem som kunde gå med:

Oavsett vem eller vad du är, gå med. Vi hittar en lämplig enhet och betalar 200 000 rubel i månaden. Du har vårt löfte att anställningstiden ska ingå i din pensionsplan. Du får status som krigsveteran och alla möjliga förmåner om du blir skadad eller dödad.

Juridiska tekniska detaljer

Och ändå, trots alla många löften, är volontärerna kanonmat och behandlas som sådana. Formellt är alla privata militära säkerhetsföretag en kommersiell militär enhet. Alla som går med vet precis vad som gäller. Om ett privat militärt säkerhetsföretag upphör att existera lagligt, lämnas de frivilliga helt utanför.

Med arméns reservförband och frivilligförband ser det lite annorlunda ut. Ofta försenas undertecknandet av ett kontrakt så mycket som möjligt. I många fall är kontrakt redan undertecknade på fältet. Kontrakt tecknas antingen med militärenheten eller med relevant avdelning på försvarsministeriet eller direktoratet för försvarsministeriet.

Djävulen finns i detaljerna

Enligt vissa kontrakt är en kontraktssoldat inte en soldat utan bara en militär entreprenör, med icke-garanterade militära förmåner. Istället för lön betalas någon form av ekonomiskt stöd ut genom någon välgörenhetsstiftelse. Den som skadas kan få ekonomiskt stöd genom Socialministeriet istället för Rysslands försvarsmakt.

Ett uttalande från en rysk militärläkare till en legosoldat från arméns 8:e reservförband säger att eftersom reservförbandet inte är en militär enhet är militärmedicinsk undersökning oförenlig med rysk lag.

Sådana volontärer kommer att möta sina största problem efter kriget. Det kan visa sig att de inte kvalificerar sig som officiella kombattanter eller veteraner, deras enhet har upplösts och det ekonomiska stödet var en engångsförmån. Dessutom kan deras regionala sociala ersättningar minskas. Vad de sannolikt kommer att få höra från ryska byråkrater som försöker optimera sina budgetar är att “ingen skickade dem dit”.

Kanonmat tilldelas inga ordnar

Många ryska volontärer börjar redan möta vissa problem. Deras halvofficiella status tillåter dem inte att ha lika mycket socialt skydd som officiell militär personal. Därför står många inför en svår strid efter att ha blivit sårade.

Några ryska volontärer har redan fått bita i det sura äpplet. Frivilliga som dog under krigets första dagar har inte begravts som militär personal. Inga plaketter uppsatta i skolor, inga gator uppkallade efter dem. Och det finns praktiskt taget inga omnämnanden i lokala medier.

Postuma medaljer för tapperhet

En pensionerad militärofficer av rang kan få “Orden av tapperhet” som är en vanlig rysk militär utmärkelse. Att legosoldater från vissa privata militära säkerhetsföretag får utmärkelsen är dock ett bevis på att några av företagen är relaterade till staten. Volontärer och visstidsanställda soldater får dock inte denna utmärkelse. Om en sådan postum militär utmärkelse skulle tilldelas alla frivilliga, skulle militärer med högre social status än frivilliga börja ställa frågor.

Därför begravdes frivilliga under krigets första månader i tysthet utan formell utmärkelse. Men i takt med att antalet offer ökade var de ryska myndigheterna tvungna att reagera på något sätt. I juli och augusti började de första postuma statliga utmärkelserna delas ut till ryska volontärer. Istället för “Tapperhetsorden” tilldelas de postumt medaljen “För tapperhet”. Detta är en rysk motsvarighet till en före detta sovjetisk utmärkelse som kan delas ut postumt.

Av Anton Pavlusjko exklusivt för InformNapalm.

Ytterligare artiklar av InformNapalm

Distribution och eftertryck med hänvisning till källan välkomnas! Creative Commons – Attribution 4.0 International – CC BY 4.0. Följ oss på Facebook och Twitter. Läs mer om hur Du stödjer InformNapalm.