Muddringsverksamhet är en internationell skyldighet för Ukraina för att upprätthålla det lämpliga djupet av sjövägar som garanterar säker navigering för utländska fartyg.
Chorazmorshliakh och Ustdunaivodshliakh, två företag av strategisk betydelse för nationell ekonomi och säkerhet, brukade genomföra muddringsarbete före 2004. Vid den tiden bestod deras totala flotta av 75 fartyg, men idag arbetar de inte på grund av korruption.
Muddringsverksamhet med två ukrainska fartyg
Som ett resultat är två ukrainska muddringsfartyg för närvarande i drift. Dessa är Meotida och Inhulskiy som kan hantera endast 0,5 miljoner kubikmeter slam per år. Detta är inte mer än 5 procent av den totala årliga genomsnittliga efterfrågan på muddring på totalt 10 miljoner kubikmeter. För att uttrycka det milt är situationen kritisk. Detta beror på att 95 procent av allt muddringsarbete utförs av utländska fartyg, inklusive ryska, till priser som är betydligt högre än kostnaderna. Den ryska inkräktaren är inte stillastående och anser att Ukraina är den största konkurrenten till sjöss. Källa: Rysslands strategi för utveckling av hamninfrastrukturen fram till 2030.
Rysslands officiella hamnutvecklingsstrategi syftar till att ersätta några av sina utrikeshandelströmmar från Ukraina till ryska hamnar. Således stagnerar de ukrainska hamnarna i Rysslands intresse. För att uppnå detta skulle det vara tillräckligt att hjälpa Ukraina att inte uppfylla sina internationella åtaganden för muddring. Idag är Kreml nära att uppnå detta mål som aldrig tidigare.
Betalningar till terroristorganisationen LNR
Konkursföretaget Chorazmorshliakh har gjort betalningar till terroristrepubliken Luhansk (LNR). Under 2004 undertecknade ledningen av Chorazmorshliakh ett utrikeshandelsavtal som ledde till konkurs 2005. Under 2011 utsågs Olexander Sauliak till VD. Han greps ett år senare misstänkt för utpressning och mutor på 70 000 dollar för att ha undertecknat ett kontrakt för transport med två Chorazmorshliakh-ägda fartyg. Detta hindrade honom inte från att kräva en plats i Odessa kommunfullmäktige 2015.
I november 2014 utsågs Serhiy Chetyrkin till VD för Chorazmorshliakh. Mellan 2010 och 2011 satt han som VD för det avvecklade Ukrtekhflot. Det är inte förvånande att Chetyrkin under 2016 delgavs misstankar för att ha orsakat förluster på 12 miljoner UAH genom att avskriva 18 fartyg som skrot till nedsatt pris. Källa: En dom av tingsrätten i Kievs Pechersk distrikt den 17 augusti 2016, publicerad i registret över ukrainska domar.
I december 2014 överförde Chorazmorshliakh nästan 19 miljoner UAH, nära alla intäkter från försäljningen av fartyg, till ett bankkonto som tillhör Meredis Finance, baserat i pseudorepubliken Luhansk (LNR). Huvudmottagaren var Andriy Hrenadiorov som bor i den rysk-erövrade staden Irmino i Donbass. Källa: Ukrainas företagskatalog.
Krimscenariot kan upprepas
Den ryska säkerhetstjänsten FSB skapar förutsättningar för fortsatt militär aggression mot Ukraina. Till exempel består utbudet av muddringstjänster av mestadels ryska skepp. Om nödvändigt kan dessa fartyg användas för att blockera passagen till Svarta havet från hamnar längs Azovska sjön, Dnipro, Donau, Yuzhne, Odessa, Bilhorod-Dnistrovskiy och Chornomorsk.
Enligt uppgifter från undersökningsmaterial har det ryska företaget Gidrostroi i Kaliningrad inte kunnat delta direkt i förvärvet av muddringstjänster till den ukrainska hamnmyndigheten. Därför kontaktades de ukrainska företagen Tekhmorhidrobud-Mykolayiv, Ligos-UA, Novi Tekhnolohii Ukrayiny och Ukrzvyazokhidrobud för att delta i anbudsprocessen med ryska fartyg. Tekhmorhidrobud-Mykolayiv och Hidrobud har etablerat en offshore-närvaro för att dölja kontakterna med det ryska företaget. Kontakterna har gått genom Rossolast Corporation LTD, Krayteks Group Holding LTD på Cypern, Kleona Trade LLP i Storbritannien och Jollanta Group LTD i Belize. Som ett resultat kom driften av fartygen Milford, Glenn Ford, Elena, Kimber, Dunya, Izmailovskaya att hanteras från Ryssland.
Olexiy Bushtruk, direktör för muddringsföretaget Tekhmorhidrobud-Mykolayiv, tog examen från Skola-20 i Kamensk-Uralskiy, Sverdlovsk-regionen i Ryssland. Han gjorde sin värnplikt i Dzerdzhinsk-divisionen, militärenhet 3186, Moskva i Ryssland. Detta enligt information från det ryska sociala nätverket Odnoklassniki. Företaget vann årets anbud för muddringsarbete i hamnarna i Berdiansk och Mariupol över ukrainska Inflot-Danubius. De två ryska skeppen Onezhskiy och Irbenskiy har blivit chartrade. Nedan, ett klassificeringsbevis som anger hemmahamnen Arkhangelsk och Sankt Petersburg.
Nedan, Bushtruks profil i det ryska sociala nätverket Odnoklassniki.
Hamnmyndighetens chef har ryska kopplingar
Andriy Amelin utsågs till chef för den nybildade ukrainska hamnmyndigheten 2014. År 2016 rapporterade utredare i den ukrainska säkerhetstjänsten (SBU) misstankar om förskingring (vid bränsleinköp) av mer än 3 miljoner UAH. Ärendet inlämnades i domstol och han greps men släpptes sedan mot borgen. Hans ärende pågår fortfarande.
Han ersattes 2017 av Raivis Veckagans från Lettland, som tidigare fungerat som styrelseledamot i Riga Central Terminal. Hans ansvarsområde var upprätthållandet av kontakter med viktiga kunder, t. ex. ryska producenter av kol, malm, gjutjärn och ferrolegeringar. Källa: Veckagans LinkedIn-profil.
Dessutom är Riga Central Terminal en joint venture mellan Riga Commercial Seaport och holdingbolaget Siberian Business Union från Ryssland. Dess medgrundare, Vladimir Gridin, valdes framgångsrikt till medlem av den ryska duman som ordförande för transportkommittén 2007 och 2011 (Putins Enade Rysslands parti). Således representerade den nuvarande chefen för den ukrainska hamnmyndigheten intresset för ett företag som ägs av en rysk affärsman och parlamentsledamot, med mångårigt ansvar för den ryska transportsektorn, under rysk-ukrainska krigets tidiga år. Källa: Veckagans LinkedIn-profil.
Dessutom har det ryska företaget Fenix i Sankt Petersburg, som Veckagans arbetat för sedan 01/2016, av någon anledning inte listats i hans LinkedIn-profil. Information om företaget finns emellertid tillgänglig i e-deklarationen, inlämnad den 2 juni 2017. Källa: Veckagans e-deklaration.
Företaget Fenix är en del av Forum Holding som driver och äger Bronka-hamnen i Sankt Petersburg, grundat av den icke-statliga organisationen: Förvaltning av den Regionala offentliga stödfonden för Inrikes- och Utrikesunderrättelsetjänst. En av de två största aktieägarna i Forum Holding är Nikolai Negodov, tidigare KGB-officerare i Leningradregionen (1977). Han utsågs till Rysslands biträdande transportminister år 2002. Källa: Det ryska företagsregistret.
Godkänd efter vandelprövning
Före utnämningen av Veckagans som chef för den ukrainska hamnmyndigheten, arbetade han således för ett ryskt företag som var knutet till ryska underrättelsetjänstemän och ägdes av en pensionerad KGB-general. Hur lyckades Veckagans bli godkänd som chef för en hamnmyndighet i Ukraina?
Ukraina har förlorat sin hamn i Henichesk eftersom verksamheten är nere. Under Sovjettiden hanterade hamnen 200 000 ton per år. Ust-Dunaisk hamn i Odessa-regionen är nästan nere med en årlig volym på mindre än 1000 ton p.g.a. minskat hamndjup. Hamnen i staden Reni har minskat sin hanteringsvolym med en lastfaktor på 16 (=nominell volym/nominellt tryck x 100) sedan självständighetsdeklarationen. I år offentliggjordes en upphandling för muddringsverksamhet i denna hamn för första gången på länge.
Korruption och rysk inblandning
Muddring bidrar till massiv korruption som genomsyras av rysk inblandning. Detta är ett sätt att förlora hamnarna i Berdiansk, Odessa och Mariupol. Den ukrainska säkerhetstjänsten SBU:s ekobrottsavdelning motarbetar taktiskt Rysslands destruktiva påverkan. Men en förändring på strategisk nivå krävs emellertid. De bästa internationella strategierna kräver ökat skydd för känslig infrastruktur. Detta inkluderar kanaler, vattenområden, liksom muddringsfartygen.
Av Olexiy Minakov, politisk analytiker.
Detta material är särskilt framtaget för InformNapalm och får återges enligt Creative Commons (CC-BY).
Vid all återgivning skall källan anges med länk till materialet. Vi uppmuntrar våra läsare att aktivt dela våra publikationer på sociala nätverk. Den breda allmänhetens kännedom är avgörande för att förstå krigets verklighet.