Sedan Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina i februari 2022 har den politiska hållningen i Portugal varit relativt stabil. Den har samtidigt legat i linje med västlig säkerhetspolitik. Det råder bred samsyn i Portugal om fördömandet av den ryska aggressionen och stödet för Ukrainas suveränitet. Samtidigt kvarstår tydliga skillnader mellan politiska partier och bland allmänheten när det gäller omfattningen, formerna och gränserna för detta stöd.
Denna stabilitet återspeglas i landets officiella diplomatiska agerande och internationella åtaganden. Regeringens linje har legat fast oberoende av inrikespolitiska förändringar, vilket förstärker bilden av Portugal som en förutsägbar partner inom det europeiska och västerländska samarbetet.
Folkopinion och solidaritet inom tydliga gränser
Undersökningar genomförda i Portugal visar ett stabilt stöd för Ukraina, särskilt när det gäller humanitärt stöd. Forskning genomförd av CESOP vid Katolska universitetet i Lissabon visar att en tydlig majoritet av de svarande är villiga att ta emot ukrainska flyktingar. De är även villiga att ge materiellt stöd till den drabbade befolkningen.
Sammantaget visar undersökningarna stöd för mottagande av flyktingar och leveranser av försvarsmateriel. Samtidigt finns en större försiktighet när det gäller ökade offentliga utgifter samt en tydlig splittring i frågan om direkt militärt deltagande i konfliktområdet.
En grundläggande solidaritet med den ukrainska befolkningens lidande kombineras med försiktighet inför en utvidgning av Portugals engagemang i konflikten. Det gäller även konfliktens ekonomiska och strategiska konsekvenser.
Skärmdump från webbplatsen för Katolska universitetet i Lissabon.
Orsaker till stödet för Ukraina
Stödet för Ukraina kan förklaras genom flera sammanlänkade faktorer. För det första uppfattas kriget allmänt som ett brott mot internationell rätt och mot en självständig stats suveränitet. I detta sammanhang har stora delar av portugisiska medier förstärkt bilden av Ryssland som en angripare inom den offentliga debatten.
För det andra påverkar Portugals medlemskap i Europeiska unionen och Nato synen på konflikten. Detta sker utifrån principen om gemensam europeisk säkerhet och västvärldens gemensamma utrikespolitiska hållning. Det politiska samarbetet bidrar till att samordna nationella insatser med samarbetsländernas strategier.
För det tredje har den humanitära dimensionen haft stor betydelse eftersom ankomsten av ukrainska flyktingar till Portugal utlöste en märkbar våg av folklig solidaritet.
Slutligen finns bredare farhågor kring de möjliga konsekvenserna av en rysk seger, särskilt risken för en förändring av Europas säkerhetsbalans och en långsiktig destabilisering av regionen.
Symboler, historiskt minne och politiska uppfattningar
Portugal skiljer sig från flera östeuropeiska länder genom att staten varken har förbjudit sovjetiska symboler eller kriminaliserat användningen av dem. Detta kan delvis förklaras av landets historiska utveckling efter revolutionen den 25 april samt av kommunistpartiets lagliga ställning inom det demokratiska systemet.
Det portugisiska kommunistpartiet har varit representerat i parlamentet under flera årtionden, medan Portugal aldrig stod under sovjetisk ockupation. Denna historiska bakgrund har i hög grad minskat det historiska trauma som i andra delar av Europa förknippas med sovjetisk symbolik.
Som en följd av dessa faktorer uppfattas sovjetiska symboler och den historiska bildvärld som förknippas med dem i Portugal på ett mindre känsloladdat och mindre kontroversiellt sätt än i länder såsom Polen, Lettland och Litauen. I dessa stater har den sovjetiska perioden en helt annan betydelse i det historiska minnet.
Det odödliga regementet och kampen om historieskrivningen
Det så kallade Odödliga regementet, en marsch som etablerades i Ryssland för att högtidlighålla deltagare i det stora fosterländska kriget, har sedan 2022 blivit föremål för kontroverser i många europeiska länder.
Ur ett historiskt perspektiv bör det framhållas att andra världskriget började 1939 genom undertecknandet av Molotov-Ribbentrop-pakten. Därefter genomförde Nazityskland och Sovjetunionen en gemensam invasion av Polen. Detta följdes av en uppdelning av polskt territorium mellan de två staterna. Denna fråga är fortsatt föremål för olika tolkningar inom västerländsk och rysk historieskrivning.
Ryska immigranter i Portugal har också blivit en del av den offentliga debatten.
Debatten har intensifierats särskilt till följd av Rysslands användning av historiskt minne för politiska syften, framför allt genom dominansen av berättelsen om det stora fosterländska kriget. Detta är en term som i Ryssland används om perioden 1941 till 1945 i stället för det bredare begreppet andra världskriget. Detta återspeglar en särskild historisk minnesbild som utvecklats inom det sovjetiska och postsovjetiska området.
I den sovjetiska och senare ryska officiella historieskrivningen är krigets kronologi centrerad kring år 1941. Detta återspeglar den syn på historiskt minne som utvecklades i det sovjetiska och postsovjetiska området.
Även om evenemanget formellt presenteras som ett högtidlighållande av deltagare i andra världskriget fungerar det i dagens sammanhang också som en symbolisk förstärkning av den ryska statens historieskrivning.
Det är också viktigt att notera att Ukraina och Belarus tillhörde de territorier som drabbades hårdast under andra världskriget med mycket stora mänskliga förluster och omfattande förstörelse av samhällsfunktioner och infrastruktur.
Ukraina uppskattas ha förlorat mellan 8 och 10 miljoner människor, omfattande både militär personal och civila, även om de exakta siffrorna inte är slutgiltigt fastställda. Landets territorium utgjorde en av de huvudsakliga krigsskådeplatserna på östfronten, vilket ledde till omfattande materiell förstörelse och långsiktiga demografiska konsekvenser.
Rysk historiebeskrivning och politiskt inflytande
I flera europeiska länder, däribland Portugal, har sådana initiativ sedan 2022 blivit föremål för offentlig debatt i samband med Rysslands invasion av Ukraina. Dessa aktiviteter sträcker sig bortom en rent minnesbevarande funktion och får en tydlig politisk dimension. Detta skapar en spänning mellan legitim minnesvård och politisering av historien, där det förflutna används som ett politiskt påverkansmedel i nutiden.
Det finns analyser som pekar på att en betydande del av ryska grupper utomlands, vilket framgår av aktivitet på sociala medier där Kremlvänliga budskap sprids, även i Portugal, kan utgöra en potentiell femtekolonn.
Detta är särskilt anmärkningsvärt mot bakgrund av att Ryssland använder ryska imperialistiska stämningar samt imperialistiska och historiska berättelser som påverkansmedel inte bara i Ryssland utan även i vissa europeiska länder.
Dessa idéer fungerar som verktyg för politisk påverkan och medför risker. Många ryska medborgare bosatta i Portugal är ovilliga att verka för förändring i sitt ursprungsland eller motsätta sig Putins regim och dess arv med rötter i KGB. I stället försöker de projicera dessa värderingar på Portugal och andra länder.
I stora delar av världen högtidlighålls segern över Nazityskland den 8 maj, medan Ryssland håller fast vid sin egen tidslinje och tolkning av historien. Samtidigt fortsätter diplomatiska uttalanden att riktas inte bara till Ukraina utan även till utländska diplomatiska beskickningar.
Skärmdump från den officiella sidan för ryska ambassaden i Lissabon.
Kommentar från det ryska utrikesministeriets officiella talesperson Maria Zacharova:
Ryska utrikesministeriet uppmanar eftertryckligen myndigheterna i ert land och ledningen för er organisation att behandla detta uttalande med största ansvar. Ministeriet uppmanar även till en skyndsam evakuering från staden Kyiv av diplomatisk personal, annan beskickningspersonal samt medborgare. Detta motiveras med vad som beskrivs som oundvikligheten av ett vedergällningsangrepp från Rysslands väpnade styrkor mot Kyiv, inklusive mot beslutscentrum. Vi är fullt medvetna om den kollektiva västerländska minoritetens inställning till den 9 maj. De förstör systematiskt det sovjetiska minnesarvet, gräver upp kvarlevor efter sovjetiska soldater samt skriver om och förvränger historien.
Odödliga regementet och politiska kontroverser
Alla deltagare i Odödliga regementet beskrivs även som anhängare av den ryska aggressionen mot Ukraina. De beskrivs också som anhängare av aggression mot tidigare sovjetrepubliker såsom Georgien, Moldavien och Itjkerien. Deltagarna använder ofta bokstäverna Z och V som symboler för stöd till den militära offensiven. De använder även Sankt Georgs band samt ryska eller sovjetiska militäruniformer.
Dessa deltagare har varje år öppet demonstrerat stöd för Rysslands militära aggression mot Ukraina, som EU har fördömt, samt för Kremlregimens politik i ett bredare perspektiv. Putin omfattas av en arresteringsorder utfärdad av Internationella brottmålsdomstolen.
Ytterligare en marsch organiserad av Odödliga regementet planeras äga rum den 10 maj i centrala Lissabon. Under marschen används vanligtvis parollen att ukrainare är nazister.
Kontaktuppgifterna framgår tydligt på fotografiet från webbplatsen “Новости Португалии” (Nyheter från Portugal), som fungerar som ett språkrör för Kremlvänliga budskap.
Deltagare i Odödliga regementet använder bokstäverna Z och V, Sankt Georgs band samt ryska eller sovjetiska militäruniformer. De uttrycker öppet stöd för rysk militärpolitik och därmed för den militära aggressionen mot Ukraina.
Sådana evenemang i Lissabon väcker kontroverser inom samhället, betraktas som oacceptabla och uppfattas av vissa som ett säkerhetshot.
Slutord
Debatten kring historiskt minne och spridningen av Kremlvänliga budskap visar att krig inte enbart är begränsat till den militära sfären. Konflikten fortsätter även inom politiska, kulturella och informationsmässiga områden där olika tolkningar av det förflutna utövar betydande inflytande över samtiden.
Portugal tillåter generellt genomförandet av sådana evenemang med hänvisning till landets demokratiska och rättsliga system. På lagstiftningsnivå är användningen av vissa flaggor kopplade till pågående konflikter eller proryska budskap inte förbjuden. Samtidigt förknippas sovjetisk symbolik och samtida rysk nationalistisk bildvärld ofta med politiskt stöd till Kreml och till personer ansvariga för krigsförbrytelser.
Detta är en följd av hur det demokratiska systemet är utformat. Gränsen mellan yttrandefrihet och möjlig användning av historiska symboler för politiska syften förblir dock en öppen fråga.
Samtidigt finns skäl att överväga att spridning av idéer och budskap som främjar våld, krig och aggression, samt att Kremlvänliga grupper ges utrymme, kan medföra att ett land ställs inför politisk och social osäkerhet, instabilitet och vissa säkerhetsrisker.
Författad av Helena Sofia da Costa.
Ytterligare artiklar av InformNapalm
- CYBINT-operation mot Gonets, Rysslands motsvarighet till Starlink
- Poljus-24: Cyberoperation kopplad till Rysslands kärnvapenstyrkor
- Det politiska klimatet i Sverige efter Rysslands invasion av Ukraina
Materialet får fritt spridas och återpubliceras under förutsättning att källan anges. Licensiering enligt Creative Commons Erkännande 4.0 Internationell (CC BY 4.0). Följ oss på Facebook, Twitter, Telegram och Slate (Sl8).
InformNapalm tar inte emot ekonomiskt stöd från någon stat eller institutionell sponsor. Verksamheten finansieras uteslutande av frivilliga insatser från enskilda volontärer och läsare. Den som önskar bidra kan göra det genom månatliga mindre donationer via plattformen BuyMeACoffee.
