Historien om Siemens turbiner levererade till Krim tar fart. Den började för några veckor sedan veckan med några bilder av några maskinella anordningar i en Krim-hamn på webben utan officiell information.
Det tog inte lång tid innan nyhetsbyrån Reuters rapporterade om leveranser av turbiner till halvön. Den tyska industrigiganten nekade omedelbart sitt åtagande medan ryssarna började prata om “köp av turbiner på sekundärmarknaden”.
Siemens vill stämma Ryssland
Men faktum är att de tyska turbinerna hamnade på Krim och att Siemens nu vill stämma ryssarna. Kontraktet innehöll nämligen en specifik klausul som reglerar leveranser till Krim. Det verkar som om de tyska advokaterna har gjort ett bra jobb ur juridisk synvinkel för att formellt hävda sin rätt. Men det kanske inte har varit tillräckligt?
Allt ser ut som ett försök att kringgå de sanktioner som infördes efter ryska ockupationen av Krim. Sedan 2014 har Ryssland aktivt arbetat för att skilja Krim från Ukraina, vilket gör halvön ekonomiskt beroende av Ryssland och mer oberoende av Ukraina. Krim har blivit beroende av inte bara ryska varor utan även rysk energi. För att fullt ut kunna kontrollera energisektorn har ryssarna planerat att bygga en kraftledning mellan Kubanregionen på fastlandet och Krim. Det har också formellt beslutats att ett värmeverk ska byggas i Taman på det ryska fastlandet som skulle leverera el till Krim över en kraftledning.
Internationell hamn nära Taman
Taman är en småstad i Krasnodarregionen med en befolkning på 10 000 personer. Den ligger några kilometer från ön Tuzla, mittemot staden Kerch på Krim. En internationell hamn byggs nära småstaden. Konstruktionen av kraftverket har emellertid aldrig börjat. Förra året avbröts en upphandling för att bygga Taman-anläggningen då inga anbud mottogs.
Enligt Reuters (1)(2) var inga investerare särskilt intresserade av att bygga Taman-kraftverket på grund av oro över eventuella påföljder. Detta berodde på att elen från anläggningen skulle gå till Krim. Detta visste Siemens. Det hindrade inte företaget från att förhandla med entreprenören Tekhnopromeksport för att leverera utrustning till Tamankraftverket.
I september 2016 blev det uppenbart att Tekhnopromeksport inte skulle bygga Taman-anläggningen och att all utrustning antagligen skulle gå till Krim.
Tydligen förstod tyskarna problemet i oktober-november 2016 och försenade leveransen av turbiner samtidigt som man letade efter en kompromisslösning.
Eftergifter och kompromisser
Turbinerna hade dock redan tillverkats och den ryska marknaden betraktades som potentiellt stor. Förmodligen måste företaget göra koncessioner med den ryska sidan för att inte kompromissa med sina andra projekt i Ryssland.
Till följd av detta levererades alla fyra turbiner till det ryska företaget:
“Vi har levererat turbinerna till Tekhnopromexport”, sade Nikolai Rotmistrov, chef för energi- och gasproduktion på Siemens i Ryssland. Han tillade att kontraktet klargjorde att utrustningen skulle användas på den ryska Tamanhalvön.
Det tyska företaget visste dock redan från förhandlingarnas början att leveransen av turbiner till Tamankraftverket skulle användas för att stödja Krims elbehov. Idag vänder det tyska företaget till ryska domstolar för att förbjuda användningen av turbinerna på Krim. Rättegången kommer sannolikt att leda till att Siemens förlorar och att saken sannolikt kommer att fortsätta som ett långt och tråkigt förfarande i någon oberoende skiljedomsdomstol. Ryssland kommer att ignorera alla krav om att avstå från att använda turbinerna och fortsätta bygga kraftverket i Sevastopol på Krim.
De amerikanska sanktionerna
En annan sannolik part med intresse för denna skandal är USA. Vi nämnde nyligen den extraterritoriella karaktären hos de amerikanska sanktionerna. För brott mot Kuba eller Iran ger amerikanska tillsynsmyndigheter utländska företag böter för miljarder dollar varje år. Utländska företag måste betala böterna för att inte förlora sin tillgång till den amerikanska marknaden.
Dessutom har ett tillstånd av bötesförfarande mellan Förenta staterna och Europeiska unionen skett under några år. Medan amerikanska miljöaktivister undersöker utsläppsnivåerna på tyska Volkswagenbilar, ger europeiska byråkrater aktivt amerikanska Internetjättar viten. Tidigare i år betalade Volkswagen 4,3 miljarder dollar för dieselskandalen. I sin tur bötfällde EU-kommissionen Google på EUR 2420 miljoner för manipulering av sökmotorns resultat. Facebook fick “bara” 110 miljoner euro i böter för felaktiga uppgifter när Whatsapp köptes etc. Situationen kompliceras ytterligare av president Trumps inställning till det redan noterade “stora handelsunderskottet med Tyskland”.
USA:s trumpfkort mot Europa
Det är möjligt att fallet med leveransen av de tyska turbinerna till Krim blir en välkommen fas för de amerikanska förhandlarna, som nu skulle ha ett nytt trumfkort i sin förhandling med Europa. Samtidigt skulle EU och Tyskland behöva göra några medgivanden för att undvika stora böter för Siemens export från Trump-administrationens sida. Det är möjligt att leveransen av de tyska turbinerna till Krim kommer att vara en välkommen fas för de amerikanska förhandlarna, som nu skulle ha ett nytt trumfkort i förhandlingarna med Europa. Samtidigt skulle EU och Tyskland behöva göra eftergifter för att undvika stora böter för Siemens-exporten.
Det regionala problemet med elförsörjning till Krim kan bli en av de viktigaste frågorna i förbindelserna mellan EU och Förenta staterna.
Av Anton Pavlushko.
Detta material är särskilt framtaget för InformNapalm och får återges enligt Creative Commons (CC-BY).
Vid all återgivning skall källan anges med länk till materialet. Vi uppmuntrar våra läsare att aktivt dela våra publikationer på sociala nätverk. Den breda allmänhetens kännedom är avgörande för att förstå krigets verklighet.
