Artikeln belyser en rysk generalmajor som är misstänkt i samband med nedskjutningen av MH17. Texten är författad av Oleh Baturin och Serhiy Petrenko. Båda är verksamma som aktivister vid den ideella organisationen Europrostir.
Detta Material är framtaget specifikt för InformNapalm och avslöjar information om en rysk krigsförbrytare. En generalmajor i den ryska armén, Sergei Dubinskiy, är en av de misstänkta i nedskjutningen av flight MH17. Under våren 2015 spreds en nyhet i ukrainska media om att en rysk generalmajor identifierats i avlyssnade telefonsamtal om fallet med det nedskjutna flygplanet MH17.
Rysk generalmajor identifierad i avlyssnade telefonsamtal
Inspelningarna som publicerades av den holländska åklagaren och ukrainska säkerhetstjänsten SBU bidrog till att identifiera Sergei Nikolayevich Dubinskiy (alias Khmuriy som betyder surmulen på ryska, även känd som Petrovskiy). Han ansågs som en av nyckelfigurerna i logistiken bakom luftvärnsmissilsystemet BUK som användes vid nedskjutningen av Boeing 777.
Enligt de inspelade samtalen, koordinerar Khmuriy transporten av det ökända BUK-systemet genom det ockuperade territoriet i Ukraina, efter att det korsat gränsen från Ryssland. Khmuriy, också känd som Sergei Nikolayevich (och Stackars soldaten samt Fyllsvinet), avslutade officiellt sin tjänst i den ryska armén i april 2014 med generalmajors grad.
Mer information om Khmuriy finns att läsa i Myrotvoretscentrets databas över ryska krigsförbrytare. Frivilliga utredare har efterhand identifierat Khmuriy som Sergei Nikolayevich Dubinskiy, född 9 augusti 1962. Han fungerade under en tid som så kallad ställföreträdande försvarsminister i Folkrepubliken Donetsk (DNR) samt chef för DNR:s underrättelsetjänst. Han har också fått titeln ”Novorossias hjälte”.
Sergei Dubinskiys barndom
En första lilla glimt av Khmuriy kräver ytterligare granskning. Den här undersökningen tog oss till byn Velyka Novosilka som är belägen i västra Donetsk län. Här tillbringade Sergei Dubinskiy sin barndom. Här bodde han i flera år innan Rysslands militära aggression mot Ukraina tog sin början. Folk som känner Dubinskiy har berättat mycket om hans ”bragder”, och mer därtill.
Enligt vittnesmål var Dubinskiys familj känd i Velyka Novosilka. Terroristens far, Mykola, var ingenjör. Hans mor, Kapitolyna, var lärare. Idag är båda avlidna.
1985-1987
På 80- och 90-talen tjänstgjorde Sergei i den sovjetiska armén. Därefter i den ryska. Mellan åren 1985-1987 var han ställföreträdande chef, och därefter chef för spaningskompaniet i 181:a motoriserade skytteregementet i Kabul, Afghanistan. Han förlänades till och med Röda Stjärnans Orden och den sovjetiska Orden för Förtjänstfull Tjänst i Fäderneslandets Väpnade Styrkor.
1997-2002
Sergei Dubinskiy gick i pension 1997 och bodde med sin familj i Rostov län (Ryssland) fram till 2002. Han skilde sig senare från sin fru. Han har en dotter från sitt första giftermål och en utomäktenskaplig son. På våren 2002, då som pensionerad överstelöjtnant, återkallades han till militär tjänst av personalavdelningen vid norra kaukasiska (nu södra) militärområdet för tjänstgöring i den ryska arméns kombinerade norra kaukasiska styrkor.
2002-2004
Åren 2002-2004 tjänstgjorde han som kompanichef vid 974:e stabskompaniet (militärenhet № 22727) och som chef för spaningsenheten vid kommendantens 194:e sammansatta taktiska grupp. Under 2004 lämnade han åter armén, men då hans tjänstgöringspapper slarvades bort, var han officiellt fortfarande i tjänst. Samtidigt ansökte han om, och lyckades faktiskt få pension, något som en rysk domstol senare återkallade och återkrävde. Denna sista episod blev startpunkten för Khmuriys inblandning i kriget i östra Ukraina.
2005-2011
År 2005 flyttade han hem till sin mamma i byn Velyka Novosilka. En av hans barndomskamrater uppgav att Dubinskiy inte hade någonstans att bo i Ryssland eftersom hans exfru behöll lägenheten som han fått genom armén. Han bodde med sin mor i lägenhet № 11 på Sovetskayagatan 56. Där hade han egentligen inget egentligt liv. Han ödslade sin pension på alkohol och kvinnor på några få dagar. När pengarna var slut, pressade han sin mor att dela med sig av sin pension. Han lånade pengar av vänner och grannar. Han tittade djupt i flaskan och därför kom grannarna att kalla honom för Fyllsvinet. Efter en tid i Velyka Novosilka flyttade Dubinskiy till en sommarstuga i byn Storozheve. Där bodde han fram till juni 2014.
2011-2014
Under åren 2011-2012 hade Dubinskiy en hel del otur. Vid en stickprovsrevision av södra militärdistriktets förband, upptäcktes att hans pensionsutbetalningar inte hade dokumenterats korrekt. Det efterföljande rättsliga spelet slutade med att domstolen krävde att Dubinskiy återbetalde erhållna pengar. Dubinskiy överklagade domen till södra militärområdets högkvarter och begärde att de skulle återupprätta hans personakt, liksom dokumentera hans militära avsked och pensionsutbetalningar. I mars 2012 besökte han personalavdelningen vid det södra militärområdet. Där hänvisades han till chefen för militärenhet № 11659, ryska militära säkerhetstjänsten GRU:s 22:a spetsnazbrigad, för åter-inställelse i tjänst och därpå korrekt följande avskedsprocedur.
I april nådde Dubinskiy slutligen sitt mål och blev pensionerad på riktigt. Den här gången med en överstes grad. Sålunda var Dubinskiy under all den tid som han spenderade i Ukraina fiktivt anställd vid ett ryskt militärförband. Det verkar som Dubinskiy hade skäl att vidmakthålla de privilegier som ”tjänsten” innebar. På detta sätt hade han enrollerats i en mer eller mindre osynlig GRU-styrka i Ukraina, som höll på att bemannas och förberedas för en aggression mot Ukraina.
Dubinskiy reste hastigt och lustigt till Ryssland i juni 2014. Där mötte han sin kompanjon från 2:a Tjetjenienkriget, Igor ”Strelkov” Girkin, som kort därefter dök upp i Sloviansk som st. f. arméchef för Folkrepubliken Donetsk. Dubinskiy upprättade ett specialförband i kompanis storlek, liksom en underrättelseavdelning med bas i Kramatorsk. Med denna avdelning som bas upprättade han och drev sedan den så kallade Folkrepubliken Donetsk Säkerhetstjänst. I början av 2015 lämnade Dubinskiy DNR och flyttade till Ryssland.
Sergei Dubinskiys nära och kära
Vid vårt besök i Velyka Novosilka fick vi också höra att Sergei Dubinskiy har en bror, Roman Dubinskiy, född 17 januari 1967. Roman är ukrainsk medborgare. Han bodde vid olika tider på följande adresser: Lägenhet № 11 på Sovetskayagatan 56 i Velyka Novosilka. Dessutom bodde han i lägenhet № 127 på Zhebelevagatan 24 i Donetsk.
Roman Dubinskiy är gift och bor i Kyiv (Kiev) där han driver sin egen firma ”Flora-Engineering LTD” på adress Shchekavytskagatan 37/48, kontor 1, Kyiv. Företagets uppgifter överensstämmer med uppgifterna i det ukrainska företagsregistret.
Vi är lite nyfikna på hur det kunnat komma sig att en sådan notorisk person och hans släktingar kunnat smita under den ukrainska säkerhetstjänstens radar. Olyckligtvis har vi inget definitivt svar på den frågan. Vi vet dock att uppgifterna om Dubinskiy försvunnit efter att han lämnat landet och flyttat till Ryssland. Detta åtminstone för en tid. Nu har vi dock funnit hans nya adress i Ryssland där han bor med sin familj. Adressen är Rostov län, Aksayskiydistriktet, byn Bolshoi Log, Molodezhnayagatan 4B (husets koordinater är 47°18’15.8″N 39°54’49.7″E), Ryssland. Om vi slår upp adressen i Google Maps ser vi till och med bilder av huset från så sent som 2012.
Dubinskiys involvering i nedskjutningen av MH17
Vi vore mer än glada om Dubinskiy i framtiden fick ett besök, särskilt från åklagarmyndigheten, tillsammans en stämning. Eller från släktingarna till offren för nedskjutningen av MH17, för sin avgörande roll i deras död. Låt honom ställas till svars inför dem.
Läs även
- Uppgifter om Norra flottans inblandning i kriget i östra Ukraina
- Fem soldater från ryska MskBrig 18 involverade i kriget mot Ukraina
- Befälhavare för ryska fartyg involverade i fientligheter mot Ukraina
Distribution och eftertryck med hänvisning till källan välkomnas! Creative Commons – Attribution 4.0 International – CC BY 4.0. Följ oss på Facebook och Twitter. Läs mer om hur Du stödjer InformNapalm.
