Ryska medier började medvetet och systematiskt påverka den ukrainska opinionen långt innan Ryssland inledde sin militära aggression mot Ukraina. Merparten av dessa medieprojekt fortsatte sin verksamhet även efter annekteringen av Krim och den väpnade interventionen i Donbas. Vissa bytte namn, medan flera av de mest framträdande propagandisterna flyttade till Ryssland och fortsatte sin verksamhet därifrån.
Förbudet mot ryska tv-kanalers sändningar i Ukraina bidrog också till att förändra de proryska medieprojekten. I stället för den öppna och ofta grovhuggna propaganda som förekom under presidenterna Kutjmas, Jusjtjenkos och Janukovytjs tid tvingades projekten anpassa sin strategi. De började i större utsträckning använda mjuk makt och ge sken av oberoende och objektiv journalistik.
Ryska medieprojekt och deras inflytande i Ukraina
Enligt InformNapalms granskning anställer dessa medieprojekt även journalister med genuint proukrainska uppfattningar, som utför sitt arbete professionellt. Organisationen beskriver verksamheten som en tillämpning av Paretoprincipen, där omkring 80 procent av innehållet är neutralt medan resterande 20 procent används för att sprida rysk propaganda. Blandningen gör det svårare för läsare och tittare att skilja oberoende journalistik från politisk påverkan.
Ukrainska hacktivister från gruppen MadUkrop$_Crew har gett InformNapalm tillgång till material som kastar ljus över hur flera av dessa medieprojekt har arbetat. Vi granskar här korrespondensen från den ryske journalisten Iskander Khisamovs e-postkonto. Det fullständiga materialet har publicerats av hacktivistgruppen och ligger till grund för vår analys av kontakterna mellan Khisamov och andra personer inom den ukrainska mediebranschen.
Iskander Khisamovs karriär inom ryska och ukrainska medier
Iskander Khisamov inledde sin journalistiska bana i Uzbekistan. Under 1990-talet flyttade han till Ryssland, där han arbetade för flera medieföretag i Moskva. Efter den orangea revolutionen kom han till Kyjiv för att lansera den ukrainska utgåvan av den ryska affärstidskriften Expert. Han ledde projektet fram till 2009 och blev efter hand ett välkänt namn i det ukrainska medielandskapet.
Khisamov arbetade även i Serhij Tihipkos presidentvalskampanj och medverkade senare vid lanseringen av en ukrainsk utgåva av den ryska tidskriften Reporter. Han blev dessutom programledare på tv-kanalen UBR. InformNapalm beskriver hans offentliga verksamhet som ett försök att framstå som en insatt bedömare av ukrainsk politik, trots att organisationen ifrågasätter hans verkliga avsikter.
På ryskspråkiga Wikipedia finns en omfattande biografi över Khisamov. Enligt den granskade korrespondensen hade hans medarbetare redan 2015 redigerat artikeln i samråd med honom och med hans godkännande. Nedanstående bild visar dokumentationen av denna korrespondens.
Efter Majdan fortsatte Khisamov att arbeta i Ukraina under en tid, men flyttade därefter till Moskva. Vid tiden för undersökningen var han chefredaktör för webbplatsen Ukraina.RU, ett ryskt medieprojekt som skapats av den statliga nyhetsbyrån Rossija Segodnja, efterträdaren till RIA Novosti. Projektet förmedlade den ryska statens officiella ståndpunkter i frågor som rörde Ukraina.
Den interna projektbeskrivningen är särskilt intressant. Där anges att Ukraina.RU ska utvecklas till en fullvärdig informations- och analysplattform om Ukraina, med den ukrainska publiken som främsta målgrupp. Projektet avses fylla det utrymme för oppositionella medier som enligt dokumentet har uppstått till följd av de ukrainska myndigheternas åtgärder.
Enligt projektbeskrivningen ska webbplatsens placering i Ryssland göra det möjligt att fritt förmedla en alternativ syn på ukrainska förhållanden och företräda uppfattningar som delas av miljontals ukrainska medborgare med en positiv inställning till Ryssland. Samtidigt ska läsarna uppfatta webbplatsen som en del av Ukrainas eget medielandskap.
Projektbeskrivningen för Ukraina.RU från april 2016
Dokumentet är daterat den 4 april 2016. Det beskriver hur ett medieprojekt med organisatorisk hemvist i Ryssland ska nå en ukrainsk publik och uppfattas som en inhemsk aktör. För InformNapalm är detta en central del av granskningen, eftersom projektets uttalade strategi visar hur medieverksamhet kan användas för politisk påverkan över nationsgränserna.
Ihor Huzjva och uppbyggnaden av mediekoncernen Vesti
En annan central person i undersökningen är den ukrainske journalisten Ihor Huzjva, som hjälpte Khisamov att utveckla nya medieprojekt i Ukraina. Under 1990-talet arbetade Huzjva för regionala medier i Donetsk. År 2001 flyttade han till Moskva, där han först arbetade för den politiske strategen Gleb Pavlovskij och därefter på samma redaktion som Khisamov vid tidskriften Expert.
Efter återkomsten till Ukraina blev Huzjva chefredaktör för dagstidningen Segodnja, som tillhörde Rinat Achmetovs företagsgrupp SCM. Den korrespondens som InformNapalm har granskat visar att kontakterna mellan Huzjva och Khisamov går tillbaka till 2009. Materialet omfattar närmare 400 e-postmeddelanden och ger en inblick i deras yrkesmässiga samarbete under flera år.
Korrespondensen var särskilt omfattande under 2013. Det året lämnade Huzjva återigen Ukraina och försökte etablera sig på den ryska mediemarknaden. När försöken att hitta arbete i Moskva inte gav resultat öppnades i stället nya möjligheter för honom i Ukraina.
Huzjva blev ägare till mediekoncernen Multimedia-Invest Group, som på kort tid lanserade gratistidningen Vesti, radiostationen Vesti FM och veckotidningen Vesti Reporter. Koncernen omfattade även tv-kanalen UBR. Därmed gick Huzjva från att vara journalist till att bli en betydande aktör på den ukrainska mediemarknaden. Den snabba expansionen väckte enligt InformNapalm frågor om varifrån finansieringen kom.
När satellitkanalen UBR köptes i juni 2013 blev Huzjva dess verkställande direktör. Han bjöd snart in sin tidigare kollega Khisamov till verksamheten. Khisamov fick uppdraget att leda programmet Itogi Nedeli, Veckans resultat, där han kommenterade aktuella politiska och ekonomiska händelser.
Även lönenivåerna väckte frågor. Enligt dokumentationen fick Khisamov omkring 50 000 hryvnia i månaden under 2013. Den genomsnittliga månadslönen i Ukraina låg vid samma tid omkring 3 500 hryvnia. Skillnaden var anmärkningsvärd för en tv-kanal med begränsad publik och låg kommersiell genomslagskraft.
InformNapalm ifrågasätter därför om kanalens reklamintäkter verkligen kunde finansiera dessa ersättningar. Dokumenten väcker frågor om finansieringen, men löneuppgifterna räcker inte ensamma för att fastställa vilka aktörer som ytterst betalade för verksamheten.
UBR:s ekonomi och producenten Serhij Lohunov
Omkring ett halvår senare rapporterade UBR:s producent Serhij Lohunov om kanalens första framgångar. Resultaten var enligt InformNapalm fortfarande blygsamma, men kunde åtminstone presenteras som framsteg för dem som finansierade verksamheten. Organisationen beskriver dessa finansiärer som ryska sponsorer.
UBR lyckades emellertid inte etablera sig som någon större nyhetskanal. Under sommaren 2014 fick kanalen en varning från tillsynsmyndigheterna efter att ha sänt uttalanden från personer som deltog i de ryskstödda väpnade grupperna. InformNapalm menar att kriget gjorde det allt svårare för kanalen att framstå som ett vanligt ukrainskt nyhetsmedium, oavsett hur den försökte anpassa sin journalistiska framtoning.
Under 2015 arbetade Khisamov som chefredaktör för Radio Vesti. I det material som hacktivisterna lämnat över finns även lönelistor för andra projekt inom koncernen. Nedanstående dokument avser Vesti Reporter under 2013 och visar uppgifter om ersättningar till medarbetare.
Korrespondensen visar också att projekten försökte skapa egna reklamintäkter. En del av betalningarna förefaller enligt dokumentationen ha hanterats kontant. Det framgår dock inte av materialet i vilken utsträckning reklamintäkterna faktiskt täckte verksamhetens kostnader.
Uppgifterna i det sistnämnda dokumentet tycks enligt InformNapalm avse Khisamovs analyscentrum Expert Advice. Samtidigt förändrades medieprojekten och deras inriktning, liksom Khisamovs egen roll inom verksamheten.
Strana.UA lanseras som ett nytt medieprojekt
Under 2015 började Khisamov engagera sig i ytterligare ett projekt. Enligt InformNapalm hade man dragit lärdom av de misstag som begåtts inom UBR och Vesti, där den politiska inriktningen tidvis varit alltför tydlig. Den nya verksamheten skulle i högre grad efterlikna oberoende journalistik och nå en bredare publik.
I februari 2016 lanserades nyhetsportalen Strana.UA, som enligt den granskade korrespondensen stod under Khisamovs ledning. InformNapalm beskriver projektets redaktionella modell som ett försök att förena huvudsakligen neutralt innehåll med ett mindre inslag av politiskt vinklad rapportering.
Trots försöken att upprätthålla förhållandet mellan 80 procent neutralt innehåll och 20 procent propaganda anser InformNapalm att kopplingarna till Kremls politiska intressen fortfarande var tydliga. Organisationens slutsats bygger på den granskade korrespondensen och den samlade bedömningen av projektens utveckling.
Den 5 mars 2016 bad Khisamov emellertid Huzjva att avsluta hans anställning. Av korrespondensen framgår att beslutet överraskade Huzjva, som vid flera tillfällen försökte få en förklaring till den hastiga uppsägningen. Diskussionen kom även att handla om återlämnandet av Khisamovs anställningshandlingar.
Khisamov rekryterar journalister till Ukraina.RU från Moskva
Kort därefter tog Khisamov över ledningen för Ukraina.RU, ett projekt med officiell anknytning till den ryska staten och med särskild inriktning på ukrainska förhållanden. Enligt InformNapalm förändrades inte verksamhetens grundläggande syfte. Skillnaden var att Khisamov nu arbetade för en medieplattform med tydlig organisatorisk hemvist i Ryssland.
Nästan omedelbart efter att han lämnat sin tidigare anställning började Khisamov rekrytera journalister från Ukraina. Korrespondensen visar hur han sökte medarbetare som skulle kunna bidra till den nya webbplatsens politiska och redaktionella inriktning.
Ett av meddelandena är särskilt avslöjande. Avsändaren uttrycker oro över att öppet arbeta med politisk propaganda för en medieplattform i Moskva. I det tredje stycket i dokumentet ovan skriver personen följande, här återgivet i svensk översättning.
”En sak till. Det här arbetet innebär naturligtvis att jag offentligt måste ge uttryck för en viss ståndpunkt. Ärligt talat är jag orolig för att renodlad propaganda på webbplatsen, publicerad under mitt eget namn, skulle göra det omöjligt för mig att återvända till Ukraina. Om sådan kritik framfördes från en plattform i Ukraina skulle det vara en annan sak. Jag förutsätter att ni tänker bygga verksamheten på genomtänkt kritik. Men om den kommer från Moskva blir situationen annorlunda. Med tanke på hur snabbt information sprids kan det skapa problem för mig. Kanske kan du skingra min oro.”
Meddelandet visar att avsändaren själv gjorde skillnad mellan att publicera kritik från Ukraina och att göra det från en rysk statligt organiserad medieplattform. Det framgår också att personen var medveten om hur den politiska inriktningen skulle kunna påverka möjligheten att återvända till Ukraina.
InformNapalm konstaterar att journalister som deltar i sådana projekt ofta är väl medvetna om vilket innehåll de producerar och vilka intressen deras arbete tjänar. Det är en slutsats som organisationen drar utifrån den analyserade korrespondensen.
Rysk påverkan genom till synes oberoende medier
Nya medieprojekt som anlitar öppet proryska journalister fortsätter att växa fram i det ukrainska medielandskapet. Vissa bedriver enligt InformNapalm en förhållandevis direkt propagandaverksamhet, medan andra försöker efterlikna objektiv och oberoende journalistik. Organisationen menar att projekten ofta förfogar över betydande ekonomiska resurser, även när deras kommersiella förutsättningar förefaller begränsade.
Granskningen av Iskander Khisamovs e-postkorrespondens ger en inblick i hur personer, mediebolag och redaktionella projekt har varit förbundna med varandra under flera år. Den visar också hur verksamheten har anpassats efter förändringarna i Ukraina och hur redaktionella strategier har utvecklats för att nå en publik som annars skulle kunna avvisa öppet rysk propaganda.
För InformNapalm återstår en central fråga. Varför tillåts medieprojekt som organisationen anser företräda ryska politiska intressen fortfarande bedriva verksamhet i Ukraina? Det är den fråga som undersökningen lämnar öppen. Materialet i denna artikel har tillhandahållits exklusivt för InformNapalm av det ukrainska kollektivet MadUkrop$_Crew för vidare analys och bearbetning. InformNapalm tar inget ansvar för materialets ursprung eller dess inhämtning.
Ytterligare artiklar av InformNapalm
Materialet får fritt spridas och återpubliceras under förutsättning att källan anges. Licensiering enligt Creative Commons Erkännande 4.0 Internationell (CC BY 4.0). Följ oss på Facebook, X, Telegram och Slate (Sl8).
InformNapalm tar inte emot ekonomiskt stöd från någon stat eller institutionell sponsor. Verksamheten finansieras uteslutande av frivilliga insatser från enskilda volontärer och läsare. Den som önskar bidra kan göra det genom månatliga mindre donationer via plattformen BuyMeACoffee.
