Under FN: s generalförsamlings 70 session i september förra året krävde Rysslands president Vladimir Putin, bildandet av en bred internationell koalition mot terroristorganisationen Islamiska stat (IS), även känd som Islamiska staten i Irak och Syrien/Levanten (ISIL) eller Daesh.
Putin föreslog att koalitionen skulle vara som koalitionen mot Hitler, som skulle kombinera ett brett spektrum av krafter, som koalition mot nazisterna. Detta eftersom dessa är onda och föraktade krafter. För uppmärksamma internationella observatörer, finns det ingen anledning att misstänka att Kreml fruktar Mellanösterns terroristorganisation eller accepterar internationell illvilja och hat mot mänskligheten. De händelser som inträffade för 70 år sedan är viktigare för Putin än den Islamiska staten.
En koalition av flathet
Anti-Hitler koalitionen som Putin pratade om besegrade inte bara nazisterna, utan gav Josef Stalin rätt att avgöra ödet för efterkrigstiden, vid samma bord med ledarna för de utvecklade länderna. I fyra decennier kom länderna i Östeuropa (Polen, Ungern, Tjeckoslovakien och andra) under det kommunistiska Moskvas kontroll. Detta genom en tyst överenskommelse i väst. Detta var en ersättning för Sovjetunionen deltagande i anti-Hitlerkoalitionen.
Målet för Putins anti-ISIS-koalition
Det verkliga målet för Putins anti-ISIS-koalition är att återställa ryktet som Ryssland förlorade efter sin ockupation av Krim och Donbass. Om allt går bra, kan Kreml räkna med västvärldens samtycke till ett status quo i förhållandet till annekteringen av Krim och även ett erkännande av att hela Ukraina är en del av Rysslands intressesfär. Som en filosof, skrev, upprepar historien sig, först till tragedi och sedan en fars. Skillnaden mellan Nazityskland och den Islamisk staten är ungefär densamma som mellan en störtflod och en läckande kran i köket. För att ge politisk tyngd åt en bekväm fiende spelar Putin en ge-bort-lek beträffande IS. Vad som annars skulle vara poängen med en koalition?
Mest tydligt är vad som händer i Syrien. Moskvas flygvapen har inlett en militär operation mot anti-regeringsstyrkor i Syrien. I motsats till Kremls propaganda, är det ryska flygvapnets mål inte Islamiska statens trupper och infrastruktur, utan städer som innehas av den syriska oppositionen. Vad som är mindre känt att Moskva exakt på samma sätt eliminerar konkurrenter till den Islamiska staten fast på sitt eget territorium.
Från Tjetjenska Republiken Itjkerien till Kaukasusemiratet
De två tjetjenska krigen (1994-1996 och 1999-2009) resulterade aldrig i någon fred. Det underjordiska motståndet mot den federala regeringen som tog formen av en gerillaverksamhet fortsätter än i dag. Den underjordiska väpnade kampens ideologi har genomgått stora förändringar. För Rysslands säkerhetstjänst (FSB) och inrikesministerium (MVD) är inte längre tjetjenska nationalister den största fienden, utan istället salafister eller islamister som på rysk TV ofta kallas wahabiter.
Den senaste presidenten i Tjetjenska Republiken Itjkerien (ChRI) Doku Umarov har ändrat målet och ideologin för sin militära kamp. År 2007 avskaffade han Tjetjenien Itjkerien och avslutade sitt ordförandeskap och proklamerade Kaukasusemiratet (CE), som förbjuder alla etniska, territoriella och koloniala zoner vid namn nordkaukasiska republikerna. Han förklarade sig själv som högste emiren av Kaukasien. Emiratet påstås bestå av fem operativa och administrativa enheter. Dessa är Vilayat Dagestan, Vilayat Nokhchicho (Tjetjenien), Vilayat Galgaycho (Ingusjien och Nordossetien), Vilayat Nogaystäppen (Krasnodar och Stavropolterritorierna), och de förenta Vilayaten Kabarda, Balkarien och Karachay.
Sharialagstiftning i alla de självutnämnda områdena
Vilayaten styrs av så kallade Valis som utses bland emirerna i de autonoma etniska militära enheterna, eller jamaats. Kaukasusemiratet som leds av högste emiren har getts många stora befogenheter. Medlemmarna i det underjordiska Kaukasusemiratet (CE) kämpar inte för sina nationella rättigheter, utan för att inrätta sharialagstiftning i alla territorier i de självutnämnda områdena.
Kaukasusemiratet (CE) är känt för sina terrormetoder, inklusive försök till attacker mot säkerhetstjänsten (FSB), inrikesministeriet (MVD) och åklagarmyndighetens anställda, bombattacker på civila transporter och infrastruktur, de ryska brottsbekämpande myndigheterna, ibland med hjälp av självmordsbombare. De så kallade Skogsbröderna drar sig inte för utpressning och hot mot affärsmän som vägrar att betala revolutionär skatt, det vill säga zakat.
Experter tror att Kaukasusemiratet (CE) står under ideologiska, materiella och tekniska influenser från al-Qaida. År 2010 tog FN:s säkerhetsråd med Kaukasusemiratet i Al-Qaidas sanktionslista. På diplomatisk nivå har Moskva dragit full nytta av tesen att kampen mot kaukasiska mujahedin är en del av ett bredare krig mot islamisk terrorism som utkämpas av hela den civiliserade världen sedan den 11 september 2001.
Kaukasienemiratet (CE) jämfört den islamiska staten (IS)
Med tanke på den totala bristen på medborgerliga rättigheter och kränkningar av grundläggande mänskliga rättigheter från rysk sida i Norra Kaukasus republiker, har Kaukasusemiratet (CE) vunnit många unga människors sympatier. På grund av total hopplöshet och godtyckliga regler i kombination med höga krav på rättvisa, har Kaukasienemiratet (CE) fått gott om mänskliga resurser. Varje gång de ryska säkerhetsstyrkorna begått olagliga handlingar har fler unga män började söka rättvisa i skogen.
Så har det i alla fall sett ut tills ISIS dök upp i Mellanöstern. Sommaren 2014 genomförde islamiska staten ett antal successiva offensiva operationer i norra Irak och Syrien.
Intensifieringar av de verkliga stridsoperationerna med segrar kom att locka fler och fler salafistiska ungdomar från Ryssland. Många människor såg på allvar upp till jihad i Syrien med sina segrar, faktiska militära operationer, tydligt definierade mål, med andra ord allt de kaukasiska bergen haft brist på.
Detta resulterade i att Kaukasusemiratet (CE) kom att få ont om personal. Det blev en brist på inte bara färska rekryter (ISIS lockade som en magnet), utan även erfarna krigare. Människor som redan erhållit färdigheter i norra Kaukasus kom nu att delta i jihad i Syrien. Organisationen blev svagare men ingen öppen konflikt har dock skett mellan Kaukasusemiratet (CE) och ISIS.
Allt ändrades den 21 november 2014, när Suleyman Zailanabidov, en av emirerna (sharif) i Dagestan Vilayat, svor en ed till ISIS och kalifen Abu Bakr al Baghdadi. Ganska snart anslöt sig andra emirer från Kaukasusemiratet (CE). Emiratets olika ledare bröt sin långvariga tystnad och dök upp på nätet med en video där den högste emiren Ali Abu-Muhammad (Alishab Kebekov) anklagade sin tidigare bundsförvant för förräderi, eftersom han svurit trohet till ISIS. CE-ledarna kom att föreslå att dissidenter skulle flytta till det området som är under ISIS kontroll och utse nya emirer för att ersätta de gamla.
I verkligen finns det två parallella underjordiska motstånd som verkar i Nordkaukasien. Dessa är Kaukasusemiratet (CE) och Kaukasusprovinsens islamiska stat.
Den första är associerad med Al-Qaida och består av veteraner från Rysk-tjetjenska krigen och som styrs av personer med teologisk utbildning och stridserfarenhet. Experter menar att de underjordiska krigarna ansåg att Ali Abu-Muhammad (Alishab Kebekov) var svag. Han förbjud kvinnliga självmordsbombare och attacker mot civila mål. De Nordkaukasiska IS-anhängarna, däremot, har inte tagit avstånd från sådana krigföringsmetoder. De krigare som har svurit eden till ISIS har fått ett rykte om sig att vara obarmhärtiga soldater. Kebekovs mjuka linje godtogs inte bland de hetlevrade ungdomarna, och detta är en av anledningarna till människor byter från Kaukasusemiratet (CE) till ISIS i Kaukasus.
Moskvas intressen
Suleiman Zaynalabidov
Samtidigt med splittringen bland de kaukasiska Mujaheddinerna har Kreml redogjort för sin ståndpunkt. Al-Qaida och dess tillhörande strukturer har upphört att vara absolut ondska vars ondska nu kommit att tas över av Kaukasus Islamiska stat. Nu är det således legitimt att bekämpa hotet från islamismen om motståndaren är ISIS. Således har Ryssland, i enlighet med den önskade mediebilden gradvis börjat minska emiratets organisation.
Den främste emiren Ali Abu Muhammad (Aliaskhab Kebekov) dödades i en strid med FSB:s specialstyrkor den 19 april 2015. Hans efterträdare, Abu Usman Gimrynskiy (Magomed Suleymanov) fortsatte i mindre än en månad. Han dog i strid mot ryska trupper i byn Gimry (Republiken Dagestan) den 11 augusti 2015. Från och med den 1 juni 2015 har de ryska säkerhetsstyrkorna dödat 82 underjordiska islamister.
Detta innefattar 38 medlemmar från Kaukasusemiratet (CE), 42 krigare vars organisationstillhörighet har inte fastställts, och två soldater från den islamiska staten i Kaukasus. Siffrorna baserar sig på kontrollerade uppgifter från organisationerna Kavkaz-uzel och Kavkaz-Center. Bland de 42 krigare, vars organisationstillhörighet inte är klarlagd, finns två offer för rikoschetter från säkerhetsstyrkorna som skjutit på fordon som de påstådda krigarna öppnat eld från. Det är mycket svårt att bekräfta eller förneka om offren tillhörde den underjordiska verksamheten.
Ryska säkerhetsstyrkor
En sådan skillnad i förluster är svåra att tillskriva de olyckliga omständigheterna. Vad gäller islamister i Dagestan, Tjetjenien och Ingusjien, det vill säga Kaukasusemiratets krigare är ungefär lika många som islamiska staten Kaukasus krigare. Men Kaukasusemiratet som har svår personalbrist har försvagats under de senaste åren. Ett annat problem för emiratet är Moskvas insatser i elimineringen av ledarna för organisationen. På kort tid har två ledare och ett antal befälhavare på mellannivå dödats.
Vissa experter tror att Moskva också eliminerar Kaukasusemiratets representanter i utlandet. Ett exempel är Abdulvahid Edelgiriev (administratör för Kavkaz-Centers webbsajt), en senior person inom Kaukasusemiratet (CE).
Samma sak hände med utrikesrepresentanten för Vilayat Nokhchicho vid namn Naib som sköts i sin bil inte långt från bostaden i Istanbul 1 november 2015. Med utgångspunkt från denna information ser man tydligt att de ryska säkerhetsstyrkorna vill omintetgöra Kaukasusemiratet (CE). Det mest cyniska av detta är att Moskva eliminerar inte bara konkurrenter till ISIS i norra Kaukasus, utan att de ryska operationerna mot Kaukasusemiratet (CE) redogörs som tillslag mot ligister tillhörande den islamiska staten i Kaukasus.
Vid en strid mellan inrikesministeriets specialstyrkor (tillsammans med den ryska säkerhetstjänsten FSB) och en grupp av mujaheddiner i byn Gimry i Dagestan den 24 oktober 2015, dödades en 36-årig lokalinvånare vid namn Abdul Nustafaev. Den ryska nationella antiterroristkommittén (NAC) uppgav att offret var en medlem av ISIS. Samtidigt förnekades denna information av de ryska experterna Orhan Jemal och Mikhail Roshchin som är relativt lojala mot Kreml. Den dödade var en krigare från Kaukasusemiratet (CE).
På detta sätt tillintetgör Ryssland konkurrenter till den islamiska staten i Kaukasus men presenterar detta som en kamp mot ISIS. Det är svårt att inte tänka på Syrien, där ryssarnas beskjutningar och bombningar förekommer i områden där är ingen ISIS krigare finns.
För att sammanfatta det hela, kan vi anta att Moskva har ett mål att permanent tillintetgöra Kaukasusemiratet (CE). Detta beror på att en lång kamp mot det lokala motståndet som öppet fördömer den islamiska statens metoder inte passar in Putins nya anti-Hitler koalition.
CC BY 4.0 – Ursprunglig artikel skriven av Pavlo Podobed. Vid nytryck eller återanvändning av materialet är en aktiv länk till författaren och vårt projekt obligatorisk.
